Produktion och produktivitet i näringslivet näringslivet

5.3.1 Industriproduktionen tillbakapressad

För näringslivets produktion syntes inbroms-ningen i svensk ekonomi i slutet av 2011 tyd-ligast i industriproduktionen, som är en del av varuproduktionen, då efterfrågan på svenska exportprodukter sjönk (se diagram 5.12).

Tjänsteproduktionen har hållit emot bättre eftersom den inhemska efterfrågan och tjänste-exporten inte har dämpats i samma utsträckning som omvärldsefterfrågan.

Framåtblickande indikatorer ger en splittrad bild. Å ena sidan syns en viss uppgång i industri-företagens produktionsplaner. Å andra sidan har tjänsteföretagen blivit mindre optimistiska.

Produktionen bedöms sammantaget öka i måttlig takt under andra halvåret 2012.

Diagram 5.12 Näringslivets produktion Index 2003 = 100

90 100 110 120 130 140 150 160

03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16

Varuproduktion Tjänsteproduktion

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Den allt starkare inhemska efterfrågan leder till en högre produktion inom tjänstebranscherna 2013–2016 (se tabell 5.6). Allt eftersom svensk varuexport tar fart ökar även varuproduktionen snabbare. Jämfört med tidigare konjunktur-uppgångar spelar dock industriproduktionen en mindre avgörande roll.

Tabell 5.6 Näringslivets produktion Utfall för 2011, prognos för 2012–2016 Årlig procentuell förändring

Mdkr Procentuell förändring

2011 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Varuproducenter 859 5,6 1,1 4,0 5,2 5,3 4,7 Industri 518 6,0 -1,0 5,1 6,3 6,7 6,4

Bygg 179 8,8 4,1 2,6 4,4 3,7 2,8

Tjänsteproducenter 1 564 5,1 2,6 2,9 4,5 3,8 3,0 exkl. FoF¹ 1 164 6,1 1,9 3,1 5,0 4,3 3,5 Näringslivet totalt 2 423 5,3 2,1 3,2 4,7 4,3 3,6 Anm.: Med produktion avses förädlingsvärde, dvs. bruttoproduktion minus insats-förbrukning. Fasta priser, referensår 2011.

1 Finans- och fastighetstjänstebranscherna.

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

5.3.2 Resursutnyttjandet i företagen blir tillfälligt ansträngt 2014

Indikatorer, som företagens syn på personal-styrkans storlek samt kapacitetsutnyttjandet av maskiner och anläggningar, tyder på att resurs-utnyttjandet i företagen var ungefär i balans för helåret 2011. Sedan slutet av 2011, efter inbromsningen i ekonomin, bedöms det sam-mantaget finnas mer lediga resurser i företagen. I och med det väntas företagen i stor utsträckning kunna möta den svagt stigande efterfrågan 2012 och 2013 med en stigande produktivitet och

endast i en mindre utsträckning behöva öka antalet anställda de närmaste åren (se tabell 5.7).

När efterfrågan tar fart 2014 behöver före-tagen utöka personalstyrkan betydligt. Före-tagen anpassar dock inte arbetsstyrkan fullt ut till den snabbt stigande produktionen, vilket medför att resursutnyttjandet i företagen blir tillfälligt ansträngt 2014. Produktivitetstillväxten blir därför stark 2014.

År 2015 och 2016 sker en gradvis normali-sering av resursutnyttjandet genom att antalet anställda, och därmed antalet arbetade timmar, samt produktionens övriga insatsfaktorer anpassas fullt ut till den successivt högre produktionsnivån.

Sammantaget bedöms produktiviteten i näringslivet växa med i genomsnitt ca 2,2 procent per år 2012–2016 (se tabell 5.7).

Detta är i linje med det historiska genomsnittet sedan 1980-talet.⁹²

92 I genomsnitt har produktiviteten i näringslivet ökat med ca 2,3 procent per år 1981–2011.

Bestämning av potentiell BNP

Potentiell BNP definieras som den pro-duktionsnivå som kan upprätthållas vid ett normalt konjunkturläge.⁹³ Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP kallas för BNP-gap. BNP-gapet kan användas som ett mått på konjunkturläget då det sammanfattar resursutnyttjandet i ekonomin som helhet. Konjunkturläget kan beskrivas som högt, lågt eller balanserat beroende på hur faktisk BNP förhåller sig till potentiell BNP. Om faktisk BNP påtagligt överstiger (understiger) potentiell BNP råder högkonjunktur (lågkonjunktur). När BNP-gapet är nära noll talar man om att konjunkturen är balanserad. Resursutnyttjandet och de potentiella variablerna är viktiga för att bedöma den framtida konjunkturutvecklingen. Vidare är bedömningen av resursutnyttjandet och de potentiella variablerna viktiga som utgångspunkt för behovet av stabiliserings- och strukturpolitik.

Figur 5.2 Potentiell BNP:s uppbyggnad

Pot BNP

Pot produktivitet Pot timmar

Pot

Potentiell BNP är ett teoretiskt begrepp och beräknas vanligen utifrån olika indikatorer och statistiska metoder. Detta gör att potentiell BNP omgärdas av betydande osäkerhet. Beräknings-metoden skiljer sig ofta åt mellan olika bedömare eftersom det inte råder någon konsensus om vilken metod som är mest korrekt.⁹⁴ Mot

93 Detta normala utnyttjande av produktionsfaktorerna arbete och kapital gäller för övrigt för bestämningen av alla potentiella variabler, vare sig det rör sig om potentialen för BNP, sysselsättning eller produktivitet.

94 Se Finansdepartementets promemoria Metod för beräkning av potentiella variabler, som publiceras på regeringens hemsida, och rapport 2011:1 från Finansdepartementets ekonomiska avdelning för mer ingående metodbeskrivningar. I promemorian redovisas även de revideringstendenser för potentiell BNP som finns i budgetpropositionen för 2013 jämfört med 2012 års ekonomiska vårproposition.

bakgrund av denna osäkerhet, och som ett led i arbetet med att öka transparensen vid beräk-ningen av potentiell BNP, ges nedan en över-siktlig redogörelse för hur regeringen beräknar potentiell BNP och dess underliggande kompo-nenter (se figur 5.2 för en schematisk bild över potentiell BNP:s delkomponenter).

Potentiell produktivitet

Beräkningen av potentiell produktivitet i näringslivet ingår som en del vid bedömningen av potentiell BNP. Beräkningen utgår från en skattad trend på historisk produktivitet i näringslivet.⁹⁵ Utifrån denna trend beräknas potentiell produktivitet i näringslivet för prognosåren. Detta görs genom en samlad bedömning av indikatorer och av den långsiktiga tillväxten i näringslivets potentiella produk-tivitet. På lång sikt bedömer regeringen att den potentiella produktiviteten i näringslivet kom-mer att växa i takt med det historiska genom-snittet sedan 1980 på 2,3 procent per år. För potentiell produktivitet i offentliga myndigheter och hushållens icke-vinstdrivande organisationer (HIO)⁹⁶ görs antagandet att potentiell produk-tivitet är lika med faktisk produkproduk-tivitet. För att få regeringens mått på total potentiell produk-tivitet för ekonomin som helhet läggs den potentiella produktiviteten i näringslivet sam-man med den i offentliga myndigheter och hushållens icke-vinstdrivande organisationer.⁹⁷

Potentiella timmar

De potentiella arbetsmarknadsvariablerna är beräknade på ett annat sätt än potentiell produktivitet. Beräkningarna utgår från ett refe-rensår då arbetsmarknaden bedömdes befinna sig i balans. För de potentiella arbetsmarknads-variablerna har 2006 valts som utgångspunkt för framskrivningen av de potentiella nivåerna på

95 Denna skattade trend erhålls genom ett s.k. Hodrick-Prescott-filter.

Metoden gör att den långsiktiga trendkomponenten i faktisk produktivitetsutveckling kan isoleras.

96 Exempel på organisationer som ingår i denna definition är idrottsföreningar, fackföreningar och religiösa samfund.

97 Själva summeringen görs med avseende på delsektorernas inbördes andelar av totalt antal arbetade timmar i ekonomin.

arbetskraft, sysselsättning, medelarbetstid samt jämviktsarbetslösheten. Ytterligare en orsak till att 2006 valts som utgångspunkt är att ett stort antal strukturreformer har genomförts på arbets-marknadsområdet efter det att den nya regeringen tillträdde det året.⁹⁸ Jämvikten 2006 har bedömts dels med hjälp av flertalet ekono-metriska modeller för hur jämviktsarbets-lösheten utvecklats för åren 1980–2006, dels genom en avstämning mot indikatorer på arbetsmarknadsläget 2006. De effekter som regeringens reformer och åtgärder i samband med finanskrisen har haft på tillväxten i de potentiella arbetsmarknadsvariablerna beräknas sedan för efterföljande år. Även persisten-seffekter, dvs. sådana effekter som har att göra med att långvarigt arbetslösa tappar fotfäste på arbetsmarknaden, tas med i beräkningarna.

Utöver dessa beräkningar görs en demografisk framskrivning av alla potentiella arbetsmarknads-variabler som reflekterar förändringar i den demografiska sammansättningen på arbets-marknaden.⁹⁹

Diagram 5.13 Bidrag till tillväxten i potentiella timmar Årlig procentuell förändring

-0,4 0 0,4 0,8 1,2 1,6 2

07 08 09 10 11 12 13 14 15 16

Demografi Oförändrat tak i A-kassan

Strukturreformer Persistens och krisåtgärder Potentiella timmar

Källa: Egna beräkningar.

För att illustrera vad olika delkomponenter, såsom strukturreformer och demografisk utveckling, har för påverkan på tillväxten i potentiellt antal arbetade timmar, visar diagram

98 Se rapport 2011:1 från Finansdepartementets ekonomiska avdelning för en uttömmande beskrivning av hur arbetsmarknadsvariablernas jämviktsnivåer har bestämts.

99 Den demografiska framskrivningen grundar sig på Statistiska centralbyråns befolkningsprognos som görs vart tredje år med mindre uppdateringar för mellanliggande år.

5.13 en uppdelning av den potentiella timtill-växten på de olika delkomponenterna. Av detta diagram framgår tydligt att den demografiska utvecklingen och strukturreformerna bidrar mest till tillväxten i potentiella timmar 2007–

2016.

Potentiell BNP

När väl total potentiell produktivitet och poten-tiellt antal arbetade timmar är beräknade, aggregeras de slutligen ihop för att bestämma potentiell BNP för ekonomin som helhet.

Historiskt har bidraget till tillväxten i potentiell BNP till största del kommit från potentiell produktivitet men under senare år har bidraget från tillväxten i potentiella timmar ökat i bety-delse (se diagram 5.14). Detta beror dels på en ökning av befolkningen i arbetsför ålder, dels på regeringens reformer som ökar potentiellt antal arbetade timmar i ekonomin.

Diagram 5.14 Bidrag till tillväxten i potentiell BNP Årlig procentuell förändring

-1 0 1 2 3 4

94 96 98 00 02 04 06 08 10 12 14 16

Potentiell produktivitet Potentiella timmar Potentiell BNP

Källa: Egna beräkningar.

5.4 Arbetsmarknaden