av sysselsättnings- och fördelningseffekterna av de reformer som regeringen tidigare har genomfört och de reformer som föreslås i denna proposition.
1.10.1 Regeringens politik bidrar till en högre sysselsättning
Nya reformer i denna proposition
I denna proposition föreslår regeringen ett flertal åtgärder som på olika sätt stärker arbetskraftens kompetens och anpassningsförmåga samt förbättrar företagens konkurrenskraft. Förslagen om sänkt bolagsskatt och investeraravdrag samt satsningarna på forskning, innovation och infrastruktur bedöms leda till ökade investeringar och högre produktivitet. Detta kommer i sin tur att bidra till en högre långsiktig BNP-nivå och högre reallöner. Eftersom det då blir lönsammare att arbeta kommer syssel-sättningen på sikt att stiga till följd av förslagen.
Regeringen föreslår även åtgärder för att minska risken för att arbetslösheten biter sig fast på höga nivåer. Bland annat görs tillfälliga satsningar inom utbildnings- och arbets-marknadsområdet för att motverka långtids-arbetslösheten.
De reformer som föreslås i denna proposition, bl.a. infrastruktursatsningar, sänkt bolagsskatt, ökade forskningsanslag och satsningar inom arbetsmarknadspolitiken, bidrar även till att dämpa konjunkturavmattningen på kort sikt.
Sammantaget bedöms åtgärderna som förslås i denna proposition leda till att BNP-tillväxten blir ca 0,4 procentenheter högre 2014 och att antalet sysselsatta blir ca 17 000 personer fler 2014 än vad som annars hade blivit fallet.
Enligt ekonomisk teori och empiri kommer dessa satsningar att leda till varaktigt högre produktion och sysselsättning. Det råder dock stor osäkerhet om hur snabbt reformerna påverkar realekonomin och hur stor effekten blir på BNP på lång sikt. Regeringen redovisar därför inga långsiktiga kvantitativa bedömningar av dessa reformer.
Effekterna på den varaktiga sysselsättningen Regeringens arbetsmarknadspolitik består av en kombination av åtgärder som stimulerar utbudet och efterfrågan på arbetskraft samt förbättrar matchningen mellan arbetssökande och lediga platser. Regeringen har också genomfört riktade åtgärder för att öka sysselsättningen i grupper med svag förankring på arbetsmarknaden. Den viktigaste reformen för att stärka arbetsutbudet är jobbskatteavdraget, som har stärkt driv-krafterna till arbete genom att göra det mer lönsamt att arbeta.
Regeringen bedömer att de hittills genom-förda strukturreformerna varaktigt ökar syssel-sättningen med ca 223 000 personer på lång sikt.
Regeringens reformer påverkar inte enbart sysselsättningen, utan ökar även antalet personer i arbete genom att färre personer blir sjuk-frånvarande. Vidare bidrar bl.a. jobbskatte-avdraget till att de som redan är sysselsatta arbetar mer, t.ex. genom att incitamenten att gå från deltids- till heltidsarbete ökar.
Sammantaget bedöms de hittills genomförda strukturreformerna varaktigt öka antalet arbetade timmar med ca 6 procent på lång sikt, vilket motsvarar ca 250 000 årsarbetskrafter.
Jobbskatteavdraget bedöms bidra med omkring hälften av denna ökning (se tabell 1.9).
Regeringens bedömning baseras på den forskning som finns kring effekterna av olika åtgärder, t.ex. hur förändringar i skattesystemet, socialförsäkringen eller inom arbetsmarknads-politiken påverkar arbetsutbudet och syssel-sättningen.30 Kunskapen om effekternas storlek, och särskilt i vilken takt de slår igenom, är dock långt ifrån fullständig. De bedömningar som redovisas i tabell 1.9 är därmed osäkra.
30 I rapporten Hur ska utvecklingen av arbetsmarknadens funktionssätt bedömas? från Finansdepartementets ekonomiska avdelning, redogörs för de metoder och beräkningar som används i regeringens bedömning av reformeffekterna.
Tabell 1.9 Effekter av regeringens politik på lång sikt Förändring i procent om annat ej anges
Årsarbets-krafter1 Sysselsatta2 Arbets-löshet3 BNP 1 Antal arbetade timmar omräknat till årsarbetskrafter. En årsarbetskraft motsvarar 1 800 timmar.
2 Antal personer i åldersgruppen 15–74 år.
3 Förändring i procentenheter.
Källa: Egna beräkningar.
1.10.2 Fördelningseffekter av regeringens politik
Den direkta effekten av den samlade politiken 2006−2013 bedöms vara ökade justerade disponibla inkomster för hushållen med i genomsnitt 7,2 procent. På längre sikt förväntas de största effekterna uppkomma bland dem med lägst inkomster(se diagram 1.6). Det beror på att det framför allt är i denna grupp som arbets-utbudet förväntas öka till följd av den förda politiken. När fler kommer in på arbets-marknaden, och därmed kan försörja sig med arbetsinkomster i stället för med bidrag och transfereringar, bidrar detta till att inkomst-fördelningen hålls samman och de långsiktiga förutsättningarna för en hög sysselsättning och stark tillväxt förbättras. För den enskilde individen ger arbetsinkomster bättre konsum-tionsmöjligheter och större möjligheter att styra över sitt liv.
Diagram 1.6 Fördelningseffekter av regeringens politik 2006–2012 samt regeringens förslag i denna propostion Procentuell förändring av justerad disponibel inkomst
-5 Direkt effekt Långsiktig effekt
Inkomstgrupp (justerad disponibel inkomst, rad 1) Individuell bruttoinkomst per månad vuxna (1000-tal kronor, rad 2) Anm.: Justerad disponibel inkomst är hushållets sammanlagda inkomst justerad för försörjningsbörda. Bruttoinkomst avser inkomst i 2012 års prisnivå.
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
I denna proposition föreslår regeringen höjt tilläggsbidrag för barn inom studiestödet. En höjning av tilläggsbidraget har en god fördelningspolitisk träffsäkerhet för att reducera den ekonomiska utsattheten för barn till studerande föräldrar. Regeringen föreslår också en höjning av bostadstillägget till ogifta pensionärer. Vidare aviseras att en del av ar-betsinkomsten inte räknas in när försörjnings-stödets nivå bestäms. Därtill föreslås en skatte-sänkning för alla pensionärer genom en höjning av det förhöjda grundavdraget. Regeringen föreslår också att grundnivån i föräldra-penningen höjs från 180 kronor per dag till 225 kronor per dag. Samtliga åtgärder riktar sig till grupper med svag ekonomi eller större försörjningsbörda. De direkta effekterna av dessa förslag förväntas gynna personer i den nedre delen av inkomstfördelningen (se diagram 1.7).31
31 På längre sikt blir effekterna sannolikt större än vad som framgår av diagram 1.7. Orsaken till detta är att den aviserade förändringen av beräkningsgrunden för försörjningsstödet är en jobbstimulerande åtgärd.
Om endast en del av arbetsinkomsten påverkar bedömningen av rätten till ekonomiskt bistånd minskar marginaleffekterna vid arbete och det blir mer lönsamt för biståndsmottagare att ta tillfälliga jobb och utöka sin arbetstid.
Diagram 1.7 Fördelningseffekter av regeringens förslag i denna proposition
Procentuell förändring av justerad disponibel inkomst
0,00 0,10 0,20 0,30 0,40 0,50 0,60
1
6 2
12 3
15 4
18 5
21 6
24 7
26 8
29 9
33 10
61
Inkomstgrupp (justerad disponibel inkomst, rad 1) Individuell bruttoinkomst per månad vuxna (1000-tal kronor, rad 2) Anm.: Justerad disponibel inkomst är hushållets sammanlagda inkomst justerad för försörjningsbörda. Bruttoinkomst avser inkomst i 2012 års prisnivå.
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
1.10.3 Effekter av regeringens politik för den ekonomiska jämställdheten mellan kvinnor och män
Sammantaget bedöms regeringens reformer 2006–2012 och förslagen i denna proposition bidra till en viss minskning av inkomst-skillnaderna mellan kvinnor och män (se diagram 1.8). Den direkta effekten av reform-erna på den disponibla inkomsten bedöms vara ungefär lika stor för män och kvinnor. I ett längre perspektiv, när hänsyn även tas till förväntade arbetsutbudseffekter, bedöms dock kvinnors inkomster öka något mer än männens. Den huvudsakliga orsaken till detta är jobbskatteavdraget som på sikt väntas öka arbetsutbudet, och därmed arbetsinkomsterna, mer för kvinnor än för män.
Diagram 1.8 Effekter för vuxna kvinnor och män (20+ år) av regeringens politik 2006–2012 samt regeringens förslag i budgetpropositionen för 2013
Procentuell förändring av individuell disponibel inkomst
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
Män Kvinnor
Direkt effekt Långsiktig effekt
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
Förslagen i denna proposition gynnar före-trädesvis kvinnor (se diagram 1.9). Sänkt skatt och höjt bostadstillägg för pensionärer gynnar kvinnor mer än män då fler kvinnor är pensionärer. En höjd grundnivå i föräldra-försäkringen är också en reform som främst gynnar kvinnor, eftersom kvinnor tar ut fler dagar på grundnivå.
Diagram 1.9 Effekter för vuxna kvinnor och män (20+ år) av regeringens förslag i budgetpropositionen för 2013 Procentuell förändring av individuell disponibel inkomst
0,00 0,02 0,04 0,06 0,08 0,10 0,12 0,14 0,16 0,18 0,20
Män Kvinnor
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.