Regeringens välfärdspolitik är inriktad på att upprätthålla en god tillgång till vård och omsorg av hög kvalitet, ett tryggt samhälle för alla samt en jämnare inkomstfördelning.
1.7.1 Mer tillgänglig och trygg vård och omsorg
Ett välfärdssamhälle ska erbjuda sina medborgare en god tillgång till sjukvård och omsorg av hög kvalitet. Detta är avgörande för den enskildes trygghet och välbefinnande. Regeringens mål för sjukvården och omsorgen är att hela befolk-ningen, oavsett inkomst och bakgrund, ska erbjudas en behovsanpassad, tillgänglig och effektiv vård och omsorg av god kvalitet. Det är också centralt att äldre personer ska kunna leva ett aktivt liv samt ha inflytande i samhället och valfrihet i sin vardag. En mångfald av utförare inom välfärdssektorn ökar valfriheten och stimulerar till utveckling av nya arbetssätt som gynnar såväl patienter och brukare som personal.
Regeringen har inom vård- och omsorgs-området vidtagit åtgärder som har bidragit till betydande förbättringar i form av ökad tillgäng-lighet och patientsäkerhet. Vårdköerna har kortats genom den s.k. kömiljarden och fler har fått möjlighet att välja vårdgivare genom lagen (2008:962) om valfrihetssystem. Det finns dock behov av att fortsätta att förbättra vården och omsorgen, inte minst mot bakgrund av upp-märksammade brister i delar av äldreomsorgen.
Regeringens åtgärder
Utgångspunkten för de åtgärder som regeringen föreslår inom sjukvårds- och omsorgsområdet är att nyttan av åtgärderna ska tillfalla patienter och brukare i form av förbättrad kvalitet och effektivitet samt skattebetalarna i form av en förbättrad resursanvändning. Landsting och kommuner är huvudmän för sjukvården och omsorgen. Statens insatser för att påverka och värna kvaliteten på dessa områden sker därför främst genom lagstiftning, tillsyn och stimulans-bidrag, samt att ta fram, sammanställa och förmedla kunskap.
För att främja en bättre kvalitet inom sjuk-vården och omsorgen föreslår regeringen en förstärkning av den statliga tillsynen i form av ett resurstillskott. Regeringens avsikt är där-utöver att under hösten 2012 återkomma till riksdagen med förslag om att inrätta en renodlad inspektionsmyndighet. Sammantaget kan regeringens förslag leda till en mer kraftfull och effektiv tillsyn av sjukvård och omsorg.
Regeringen föreslår också en satsning på att utveckla och erbjuda s.k. hälsokonton. Genom ett personligt hälsokonto ges individen tillgång till sin vårdinformation och möjligheterna till delaktighet i sin egen hälsoutveckling stärks.
Individen ges bl.a. tillgång till sin vård-information, t.ex. journaluppgifter. Syftet med satsningen är att stärka den enskilda människans ställning och delaktighet i vården.
Regeringen avser att föreslå att personer som vistas i landet utan tillstånd ska ges utökad tillgång till offentligt subventionerad sjukvård fr.o.m. den 1 juli 2013. En proposition med detta innehåll kommer att lämnas till riksdagen under våren 2013. Förslaget är en del i ramöverens-kommelsen om migrationspolitik mellan regeringspartierna och Miljöpartiet de gröna.
Mångfald och krav på ägare inom välfärdssektorn Mångfalden av aktörer inom de offentliga välfärdstjänsterna har ökat under senare år.
Utvecklingen är positiv. Människors valfrihet och möjlighet till självbestämmande har ökat.
Genom ökade möjligheter att välja utförare av offentligt finansierade tjänster förväntas även tillgängligheten, kvaliteten och effektiviteten öka i de insatser som erbjuds. Samtidigt har frågor kring kvalitet, vinster, försäljningar och privata aktörer inom välfärdssektorn aktualiserats på senare tid. Samhället har legitima krav på att de som äger och driver verksamhet inom skola, vård och omsorg levererar hög kvalitet på sina tjänster och inte agerar ekonomiskt kortsiktigt.
Regeringen avser att tillsätta en utredning med uppdraget att utreda vilka möjliga villkor, utöver redan befintliga krav, som bör ställas på ägare eller företagsledningar inom välfärds-sektorn i samband med att tillstånd beviljas för en verksamhet. Kraven ska utformas på sådant sätt att de främjar att verksamhet inom välfärdssektorn fortsatt kan bedrivas i olika drifts- och ägarformer. Det är viktigt att utbudet av utförare inom välfärdssektorn inte minskar, utan att mångfalden kan fortsätta att utvecklas.
Utredningen bör därför också ha som uppdrag att se över olika sätt att främja utvecklings-möjligheter för mindre aktörer inom välfärds-området, framför allt vad gäller kapitaltillgången.
1.7.2 Ökad valfrihet och trygghet för föräldrar
Sverige har en ambitiös familjepolitik som ska göra det möjligt att förena familjeliv och yrkesliv för både kvinnor och män och bl.a. bidra till ökad valfrihet och makt över den egna livssituationen för alla barnfamiljer. Regeringen har därför infört en möjlighet för föräldrar att från 2012 kunna ta ut föräldrapenning samtidigt i trettio dagar under barnets första levnadsår.
Vidare har regeringen 2012 förenklat jämställdhetsbonusen och förstärkt bostads-bidraget. Regeringen aviserade i 2012 års ekonomiska vårproposition att den avsåg att pröva möjligheter att vidta åtgärder för att motverka att utrikes födda kvinnor under lång tid står utanför arbetskraften.
Regeringens åtgärder
Regeringen bedömer att en förändring i föräldrapenningens konstruktion kan förbättra möjligheterna för bl.a. nyanlända utrikes födda kvinnor att etablera sig på arbetsmarknaden.
Regeringen avser därför att återkomma med förslag om att högst 20 procent av de 480 föräldrapenningdagarna ska kunna sparas till tid efter barnets fyraårsdag, vilket innebär att föräldrarna kan ta ut högst 96 dagar efter denna tidpunkt. Vidare avser regeringen att höja den övre åldersgränsen för uttag av föräldrapenning från åtta till tolv år. Regeringen avser också att lämna andra förslag inom föräldraförsäkringen som leder till ökad valfrihet och ökad trygghet, samt enklare regler för föräldrar. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med lagförslag under 2013.
Regeringen föreslår vidare i denna proposition en förbättring av ekonomin för de barnfamiljer som har de lägsta inkomsterna genom att höja grundnivån i föräldrapenningen från 180 till 225 kronor per dag. Höjningen av grundnivån förstärker ekonomin för framförallt unga föräldrar som inte hunnit etablera sig på arbetsmarknaden och de som av andra skäl inte
uppfyller krav på att få föräldrapenning på sjukpenningnivå. I denna proposition föreslås också att kravet på intyg om ett barns frånvaro från förskola, skola, pedagogisk omsorg eller fritidshem för att få rätt till tillfällig föräldra-penning slopas. Enligt Försäkringskassans bedömning kan god kontroll upprätthållas med andra medel som är mer effektiva, såsom slump-mässig kontroll mot arbetsgivare, förskolor och skolor samt ytterligare arbete med riskanalyser.
Därutöver avser Försäkringskassan att skicka ut brev till föräldrar som har blivit kontrollerade för att sprida information om att kontroller görs kontinuerligt. Regeringen avser att noga följa utvecklingen och att återkomma i denna fråga samt vid behov presentera förslag för att minska felaktiga utbetalningar.
1.7.3 Stärkt rättsväsende för en tryggare vardag
Regeringen har både under innevarande och föregående mandatperiod förstärkt rätts-väsendet. Förstärkningarna har skett för att effektivisera och förbättra brottsbekämpningen i syfte att fler brott ska förebyggas, samtidigt som fler av de brott som begås ska klaras upp och lagföras. Straffen för allvarliga våldsbrott och flera andra brott har skärpts. Vidare har resurserna för ärendehanteringen inom rätts-väsendets samtliga myndigheter förstärkts och antalet poliser har ökat kraftigt.
Fler brott än tidigare klaras nu upp.
Undersökningar visar också att allmänhetens förtroende för rättsväsendet har stärkts och att färre oroar sig för att utsättas för brott. Trots dessa förbättringar är det fortfarande alltför många som känner sig otrygga i sin vardag och alltför få brott som klaras upp. Handläggnings-tiderna är dessutom i vissa fall för långa, t.ex. vid hanteringen av ungdomsmål, varför ytterligare effektiviseringar behövs. Ambitionsnivån i kampen mot brottsligheten måste höjas ytterligare.
Regeringens åtgärder
Regeringen föreslår i denna proposition ett flertal åtgärder för att stärka rättsväsendet.
Skärpta straff
Regeringen föreslår bl.a. utökade insatser mot seriebrottslighet, en ambitionshöjning avseende den nationella satsningen mot livsstilskriminella och skärpt kriminalisering av penningtvätt.
Regeringen har gett en särskild utredare i uppdrag att undersöka om det finns behov av att stärka det straffrättsliga skyddet för egendom.
Vidare kommer regeringen att föreslå en skärpning av minimistraffet för upprepad misshandel och hot mot närstående samt en skärpt sexualbrottslagstiftning. Dessutom avser regeringen att tillsätta en utredare med uppdrag att utarbeta förslag till hur straffrätten på bästa sätt kan användas för att motverka organiserad brottslighet och lämna förslag som ytterligare kan motverka denna typ av brott.
Tidiga och tydliga insatser mot unga som begår brott
Genom att utöka det förebyggande arbetet kan brottsligheten minska. Mot denna bakgrund föreslås satsningar som syftar till att förstärka arbetet med sociala insatsgrupper samt skapa förutsättningar för att det ska kunna vidtas fler åtgärder mot missbruk bland ungdomar.
Uppdrag kommer även att lämnas om åtgärder som förebygger återfall under verkställighet och om villkorlig frigivning av unga dömda.
Regeringen föreslår dessutom att resurser tillförs i syfte att förkorta handläggningstiderna avseende unga lagöverträdare.
Ökad effektivitet i rättsväsendet
Ytterligare åtgärder krävs för att förbättra och effektivisera ärendehanteringen inom rätts-väsendets myndigheter. Regeringen kommer att fortsätta arbetet med moderniseringen av informationsförsörjningen genom arbetet med att införa ett enhetligt elektroniskt informa-tionsflöde i brottmålsprocessen. Regeringen har dessutom för avsikt att återkomma till riksdagen under mandatperioden med anledning av att Påföljdsutredningen nyligen föreslagit ett reformerat påföljdssystem för vuxna och unga lagöverträdare (SOU 2012:34).
Ett förslag om att göra polisorganisationen till en myndighet presenterades i en utredning den 30 mars 2012 (SOU 2012:13). Regeringen
föreslår i denna proposition att Rikspolis-styrelsen och de 21 polismyndigheterna ombildas till en polismyndighet.
1.7.4 Stöd till ekonomiskt utsatta
Målet med regeringens fördelningspolitik är att den ekonomiska tillväxten och välfärdsökningen i samhället ska komma alla till del. En politik för ökad sysselsättning och minskat utanförskap är kärnan i regeringens fördelningspolitiska strategi. När fler arbetar och färre försörjs av sociala ersättningar minskar inkomstskillnaderna i samhället. Ytterligare utjämning uppnås med hjälp av skatter och transfereringar som syftar till att minska skillnaderna i disponibel inkomst mellan olika hushåll. Omfördelningen av resurser i samhället sker också genom att offentligt finansierad utbildning, sjukvård och infrastruktur m.m. kommer var och en till del oavsett betalningsförmåga. Det finns en bred uppslutning kring att Sverige ska ha en hög ambitionsnivå i fördelningspolitiken i alla dessa dimensioner.
Den enskilt viktigaste förklaringen till varför en del hushåll har en låg ekonomisk standard är en svag anknytning till arbetsmarknaden. En stor andel av de grupper som har svag ekonomi förvärvsarbetar inte alls eller arbetar deltid. Mot denna bakgrund bör politiken även fortsätt-ningsvis vara inriktad mot att minska utanför-skapet genom att öka graden av egenförsörjning.
Trots regeringens tidigare reformarbete för att stärka arbetslinjen är det inte tillräckligt lönsamt att börja arbeta eller att utöka sin arbetstid för personer med ekonomiskt bistånd eftersom en högre arbetsinkomst reducerar biståndet i motsvarande mån. Ekonomiskt bistånd är samhällets yttersta skyddsnät och avsett för korta perioder av försörjningsproblem. Biståndet har dock alltmer kommit att bli en långvarig försörjning för många personer.
Regeringens åtgärder
Regeringen aviserar åtgärder för att stärka drivkrafterna för övergång till arbete eller utökning av arbetstiden för personer med ekonomiskt bistånd. Åtgärderna presenteras mer utförligt i avsnitt 1.5.5.
Utöver detta, och i syfte, att stärka enskildas ekonomiska förutsättningar föreslår regeringen vissa riktade insatser. Det är viktigt att insatserna på ett effektivt sätt stärker inkomsterna för ekonomiskt utsatta, samtidigt som incitamenten till arbete inte försvagas i alltför stor utsträckning.
Regeringen föreslår att barntillägget för studerande med barn höjs med 10 procent.
Förstärkningen har god träffsäkerhet för att reducera den ekonomiska utsattheten för barn till studerande föräldrar. Regeringen föreslår också att grundnivån i föräldrapenningen höjs från 180 kronor till 225 kronor per dag. En höjd grundnivå förbättrar ekonomin för barnhushåll med låg ekonomisk standard.
Den 1 januari 2012 infördes ett tilläggsbelopp i bostadstillägget till ålderspensionärer.
Regeringen vill ytterligare förbättra ekonomin för de ålderspensionärer som, efter att bostads-kostnaden är betald, har lägst ekonomisk standard. Ensamstående pensionärer har generellt en lägre ekonomisk standard än par. Av denna anledning föreslås att bostadstillägget för ogifta ålderspensionärer höjs med 170 kronor per månad. Tillägget blir därmed lika stort för sammanboende par som för ensamhushåll.
Föräldrar som inte lever ihop ska gemensamt svara för underhåll åt barnet. Underhållet ska vara skäligt med hänsyn till barnets behov och föräldrarnas samlade ekonomiska förmåga.
Föräldrar som väljer att reglera underhålls-skyldigheten själva kan tillsammans komma överens om underhållsbidragets storlek. För föräldrar som i stället reglerar underhållet för sina barn genom Försäkringskassan i form av underhållsstöd är det högsta beloppet som kan utgå 1 273 kronor per månad. Beräkningar har visat att ca 40 procent av barnen vars föräldrar reglerar underhållsstödet genom Försäkrings-kassan skulle få ett högre underhåll om föräldrarna i stället reglerade det genom ett civilrättsligt underhållsbidrag. Det gäller främst barn som lever i hushåll med låg ekonomisk standard. Det är svårt att mäta ekonomisk utsatthet bland barn med särlevande föräldrar,
men om fler skulle reglera underhålls-skyldigheten genom ett civilrättsligt avtal om underhållsbidrag skulle det ha positiva effekter på faktisk ekonomisk utsatthet. I syfte att förbättra situationen för barn med särlevande föräldrar avser regeringen utreda hur föräldrar kan ges bättre stöd för att själva reglera underhållet.
1.7.5 Sänkt skatt för pensionärer
Pensionärer är ingen enhetlig grupp. Somliga har en god ekonomi och god hälsa, medan andra har små marginaler och behöver en trygg omsorg för att få vardagen att fungera. Regeringens politik är inriktad på att människor ska känna att Sverige är ett bra och tryggt land att åldras i. Som ett led i denna politik, och för att förbättra välfärden för Sveriges pensionärer, har regeringen vid tre tillfällen: 2009, 2010 och 2011 sänkt skatten för personer som vid beskattnings-årets ingång har fyllt 65 år.
Det finns i dag ca 1,8 miljoner personer i Sverige som är 65 år eller äldre. De ekonomiska villkoren för pensionärer ser olika ut beroende på ålder och tidigare arbetsmarknadsanknytning.
I genomsnitt understiger den disponibla inkomsten för pensionärer den disponibla inkomsten för personer som vid beskattnings-årets ingång inte har fyllt 65 år.
Regeringens åtgärder
För att förbättra de ekonomiska villkoren för pensionärer aviserade regeringen i budget-propositionen för 2012 att den avsåg att återkomma med förslag om sänkt skatt för pensionärer under 2013 eller 2014, om de offentliga finanserna var i balans. Regeringen bedömer att det nu finns utrymme i de offentliga finanserna och föreslår därför att inkomstskatten för de som är 65 år eller äldre vid årets ingång sänks med sammanlagt 1,15 miljarder kronor fr.o.m. den 1 januari 2013. Skattesänkningen, som berör alla inkomstnivåer, görs genom en höjning av det förhöjda grundavdraget. Den årliga skattesänkningen vid olika inkomst- och kommunalskattenivåer till följd av förslaget visas i tabell 1.8. I tabellen framgår också den samlade effekten av regeringens tidigare genomförda och nu föreslagna skattesänkningar för pensionärer.
Regeringen avser att för 2014 återkomma med ytterligare förslag om sänkt skatt för pensionärer under förutsättning att de offentliga finanserna så tillåter.
Tabell 1.8 Skattesänkning genom det ytterligare förhöjda grundavdraget för personer som är 65 år eller äldre vid olika inkomst- och kommunalskattenivåer
Kronor per år
Kommunalskatt Inkomstnivå Lägsta
(28,89 %) Medel
(31,60 %) Högsta
(34,32 %) Total skattesänkning steg 1–4 (31,60 %)
Källa: Egna beräkningar.
1.8 En effektiv energi-, klimat- och