6 Skattefrågor
Sammanfattning
• Bolagsskatten och expansionsfondsskatten sänks från 26,3 procent till 22 procent.
• Avdragsrätten för räntor mellan företag inom en intressegemenskap begränsas.
• Ett investeraravdrag införs för fysiska personer.
• Skatten för pensionärer sänks med 1,15 miljarder kronor.
• Skattereglerna för enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag ses över utifrån ett förenklingsperspektiv.
• Förhandsbeskedsinstitutet bör utredas.
• Uppdrag avses lämnas till Skatteverket för att förbättra sin hantering av ärenden i syfte att stärka rättssäkerheten samt att förbättra sin service till och kommunikation med företagen.
• Behovet av specialisering av skattemål i domstol bör utredas.
• Skattereglerna vid generationsskiften i fåmansföretag bör utredas.
• Reglerna om nedsättning av egenavgifter förenklas.
• Frågan om tonnageskatt och andra stöd till sjöfarten bör utredas.
• Den kommunala fastighetsavgiften för hyreshusenheter sänks.
• Nedsättningen av den kommunala fastig-hetsavgiften vid nybyggnation förlängs från 10 år till 15 år för byggnader med värdeår 2012 eller senare.
• Schablonavdraget för privatpersoners uthyrning av den egna bostaden höjs från 21 000 kronor till 40 000 kronor.
• De ekonomiska styrmedlen för biodriv-medel reformeras.
• Koldioxidskatten slopas för viss värme-produktion inom EU:s system för handel med utsläppsrätter.
• Villkoren för den femåriga befrielsen från fordonsskatt för nya bilar med bättre miljöegenskaper skärps.
• Vissa förändringar görs i fordonsbeskatt-ningen.
• Omvänd skattskyldighet införs för mervärdesskatt vid handel med avfall och skrot av vissa metaller.
• Reglerna om frivillig skattskyldighet för mervärdesskatt vid lokaluthyrning bör ses över.
• Beloppsgränsen för skattefria minnesgåvor till anställda höjs från 10 000 kr till 15 000 kr.
• Skattereduktionen för hushållsarbete förtydligas genom att den kompletteras med läxhjälp till barn och unga som är elever i grundskolan och gymnasieskolan eller i motsvarande skolformer.
• Vissa förändringar görs när det gäller social-avgifter i internationella förhållanden, bland annat reglerna om så kallade socialavgifts-avtal.
Regeringen redovisar i följande avsnitt ett antal åtgärder på skatte- och avgiftsområdet med effekter för budgetåret 2013 och framåt.
Efter ett inledande avsnitt kring de av riksdagen antagna skattepolitiska riktlinjerna presenteras de olika åtgärderna med en indelning i ett antal huvudgrupper (se prop. 2008/09:1, Förslag till statsbudget för 2009, finansplan och skattefrågor m.m., avsnitt 6, s. 163–165 för motiv för den valda klassificeringen). De olika huvudgrupperna är:
- skatt på arbetsinkomster (skatter på förvärvsinkomster och socialavgifter m.m.;
avsnitt 6.2–6.8),
- skatt på kapitalägande (kapital- och egendomsskatter; avsnitt 6.9–6.14),
- skatt på kapitalanvändning (företagsskatter, avsnitt 6.15–6.20) samt
- skatt på konsumtion m.m. (energi- och miljöskatter, övriga punktskatter och mervärdesskatt; avsnitt 6.21–6.33).
Efter bedömningar kring vissa frågor om skatteförfarandet och folkbokföring samman-fattas de offentligfinansiella effekterna av de skatte- och avgiftsförslag som lämnas eller aviseras i denna proposition.
Avsnittet avslutas med en författnings-kommentar till lagförslagen.
Beredning av förslagen
För de ärenden där förslag lämnas finns lagförslag i avsnitt 3. Beredningen av de olika frågorna inklusive granskning av Lagrådet redovisas i respektive delavsnitt.
6.1 Riktlinjer för skattepolitiken
Riksdagen antog våren 2008 riktlinjer för skattepolitiken i form av ett antal hållpunkter och ett antal krav (prop. 2007/08:100, avsnitt 5.3, bet. 2007/08:FiU20, rskr. 2007/08:259).
Genom fem hållpunkter inriktas skattepolitiken på att stödja de övergripande målen för regeringens ekonomiska politik som exempelvis en varaktigt högre sysselsättning och en högre generell och rättvist fördelad välfärd. Därutöver utformas skattepolitiken så att den tillgodoser fem krav som ställs på de svenska skattereglerna i en allt mera globaliserad värld. Här återges först de olika hållpunkterna och kraven. Därefter relateras de till de skatteåtgärder som redovisas i denna proposition.
De fem hållpunkterna
1. Goda förutsättningar för varaktigt hög sysselsättning
Skattereglerna ska bidra till att öka den varaktiga sysselsättningen (antalet arbetade timmar) genom ökat arbetsmarknads-deltagande, genom att personer som redan har arbete ökar sitt arbete och genom ökad utbildning och kompetens hos dem som arbetar.
2. Goda villkor för företagande och investeringar
Skattereglerna ska ge goda villkor för investeringar i Sverige, genom att attrahera utländska företags lokalisering och investeringar i Sverige och genom att företag redan verksamma i Sverige ökar sina investeringar. Därutöver ska också goda villkor gälla för svenska företags investeringar i utlandet.
3. Generell och rättvist fördelad välfärd Skattepolitiken ska utformas så att målen om en generell och rättvist fördelad välfärd och högre sysselsättning säkerställs.
4. Effektiva ekonomiska styrmedel Skattereglerna ska bidra till att negativa miljö- och folkhälsoaspekter fångas upp i prisbildningen på olika marknader genom internalisering av s.k. negativa externa effekter. Korrigeringar av sådana effekter bör ske på ett så effektivt sätt som möjligt med beaktande av andra krav på
skatte-systemet. På miljöområdet ska skatterna samordnas med andra styrmedel – som exempelvis handel med utsläppsrätter – så att miljöstyrningen blir samhälls-ekonomiskt effektiv. Principen om att för-orenaren ska betala ska gälla.
5. Ett legitimt och rättvist skattesystem Skattereglerna ska utformas så att de stärker medborgarnas förtroende för skattesystemet och underlättar för dem att göra rätt för sig. Skattefel ska begränsas och skattebrott, skattefusk och skatteundan-dragande motverkas.
De fem kraven
6. Hållbara offentliga finanser Skatterna ska finansiera offentliga utgifter på ett hållbart sätt med bevarande av sam-hällsekonomisk balans. Utifrån detta fiskala krav ska skattereglerna utformas på ett så enkelt sätt som möjligt med beaktande av målet om hög välfärd och hög varaktig sysselsättning.
7. Generella och tydliga regler Med beaktande av hållpunkterna ska skatte-reglerna vara generella och existerande särregler (skatteutgifter) löpande prövas för att förenkla systemet och för att skapa finansiellt utrymme för att sänka strategiska skattesatser.
8. Hållbara regler i förhållande till EU Skatteregler och åtgärder ska vara hållbara och försvarbara i ett EU-rättsligt perspektiv.
9. Beskattning i nära anslutning till inkomst-tillfället
På inkomstskatteområdet bör på sikt olika inslag av s.k. uppskjuten beskattning undvikas.
10. Förenkling av regler för ökad effektivitet Arbetet med att förenkla skattereglerna (minskad administrativ börda) drivs vidare.
I arbetet ska nyttan av förenklingar för företagen beaktas liksom behovet av att värna skatteintäkterna.
Hållpunkterna och kraven ger en ram för utvecklingen av skattepolitiken. De fem håll-punkterna med dess koppling till den ekonomiska politiken pekar i första hand ut vad
som är angeläget. De fem kraven har sin tyngd-punkt på det som bör undvikas. En i förhållande till hållpunkter och krav framgångsrik skatte-politik innebär därmed i första hand att håll-punkterna förstärks medan avvikelserna från kraven är så begränsade som möjligt.
Riktlinjerna och åtgärderna i denna proposition I förhållande till riktlinjerna tar förslaget om sänkt bolagsskatt sikte på att förbättra villkoren för företagande och investeringar. Även förslaget om ett investeraravdrag förbättrar villkoren för investeringar. Sänkningen av bolagsskatten möjliggörs i hög grad av förslaget om effektivare begränsningar av ränteavdragen som samtidigt ger ett mer legitimt och rättvist skattesystem för företagen.
Skattefusk motverkas genom förslaget om omvänd skattskyldighet för mervärdesskatt vid handel med avfall och skrot av vissa metaller.
Förslaget innebär också positiva effekter både ur ett brottsförebyggande och brottsbekämpande perspektiv, samtidigt som snedvridningen mellan företag begränsas.
Rörligheten på arbetsmarknaden är intimt förknippad med hur bostadsmarknaden fungerar. Brist på bostäder och boendetillfällen är en begränsande faktor för såväl en fungerande arbetsmarknad som en väl fungerande högre utbildning – och därmed begränsande för tillväxten både i ett kortare och i ett längre perspektiv. Förslagen om sänkt fastighetsavgift för hyreshusenheter, utökad nedsättning av fastighetsavgiften vid nybyggnation samt höjt schablonavdrag vid uthyrning av bostäder förväntas öka bostadsbyggandet och uppmuntra ett effektivare utnyttjande av befintligt bostadsbestånd.
Den generella och rättvisa välfärden förstärks genom den utbyggda skattelättnaden för pensionärer.
Ett slopande av koldioxidskatten i kraftvärme-produktion inom EU:s system för handel med utsläppsrätter innebär att dubbla styrmedel undviks och medför ökad samordning mellan skatt och andra styrmedel. Risk för konkurrenssnedvridningar och ineffektiv produktion av värme motverkas genom full koldioxidskattebefrielse även vid externa värme-leveranser till tillverkningsprocessen i en industriell verksamhet som tillhör en sådan
verksamhetskategori som omfattas av handels-systemet.
Förslaget om att begränsa omfattningen av skattebefrielsen för vissa hållbara biodrivmedel innebär att risken för otillåtet statsstöd minskar.
Därigenom är beskattningen av biodrivmedel fortsatt hållbar och försvarbar i ett EU-rättsligt perspektiv.