Bättre förutsättningar för

företagande och entreprenörskap För att upprätthålla Sveriges konkurrenskraft krävs ett dynamiskt näringsliv i hela landet där nya företag tillkommer och växer, samtidigt som olönsamma företag struktureras om eller avvecklas. Hindren för att starta och utveckla företag ska vara så låga som möjligt, samtidigt som en väl fungerande konkurrens upprätthålls.

Enligt internationella jämförelser är hindren för företagande relativt låga i Sverige. Exempelvis visar OECD:s indikator att bara Storbritannien och Nederländerna har lägre hinder av detta slag.⁷

Företagsklimat och tillgång på riskkapital är viktiga faktorer för investerings- och

7 OECD (2011), Product Market Regulation Database, www.oecd.org/economy/pmr.

tionsbeslut och påverkar därmed företagens konkurrenskraft och den långsiktiga tillväxten.

Åtgärder för att förbättra förutsättningarna för företag och entreprenörskap är en naturlig del i många länders politik för ökad produk-tivitet. Även för svensk del är det nödvändigt att kontinuerligt förbättra företagsklimatet på alla områden så att konkurrenskraften upprätthålls.

Bolagsskattens betydelse för investeringar och ökande internationell skattekonkurrens

Företagens skattemässiga villkor har stor betydelse för investeringar och tillväxt i Sverige.

I studier om skatter och tillväxt gör OECD bedömningen att bolagsskatten är den skatt som är mest skadlig för tillväxten.⁸ Den svenska bolagsskattesatsen har tidigare haft en konkurrenskraftig utformning, men under de senaste två decennierna har bolagsskattesatserna sänkts i vår omvärld. I dag ligger den svenska bolagsskattesatsen över genomsnittet i både OECD och EU (se vidare i fördjupningsrutan Bolagsskattens betydelse för investeringar och tillväxt).

En sänkning av bolagsskattesatsen skulle stärka incitamenten för näringslivet att öka sina investeringar i Sverige, vilket leder till ökad produktivitet, högre reallöner och en högre sysselsättning.

Samtidigt innebär internationaliseringen att internationellt verksamma företag har stora möjligheter att skatteplanera genom att utnyttja skillnader mellan olika länders skattesystem. Av rapporter från Skatteverket framgår att det finns ett mycket starkt incitament för företag att av skatteskäl etablera koncerninterna skuld-förhållanden (se även avsnitt 6.17). Vidare framgår det att utländska direktinvesteringar genom lån har ökat. Konkurrensen om investeringar och möjligheterna till skatte-planering i internationellt verksamma koncerner kräver en aktiv skattepolitik. För att kunna attrahera investeringar och ge bra villkor för företagandet i Sverige är det viktigt att ha en konkurrenskraftig bolagsskattesats. Det är samtidigt viktigt att säkerställa att skatte-systemet inte utnyttjas på icke avsett sätt.

8 OECD (2010), Tax Policy Reform and Economic Growth, OECD Tax Policy Studies, No. 20 och OECD (2008), Tax and Economic Growth, WP No. 620.

Kapital behövs för investeringarna

Internationella jämförelser visar att det finns förhållandevis gott om statligt och privat riskkapital i Sverige. I relation till flera andra jämförbara länder är dock relativt lite kapital tillgängligt i de tidigaste faserna av ett företags etablering. Under de senaste åren har finansieringen till företag från den privata marknaden i de allra tidigaste skedena dessutom minskat i omfattning. Här har de statliga finansieringsinsatserna en viktig marknads-kompletterande uppgift att fylla.

Regeringens åtgärder

Sänkt bolagsskatt och effektivare ränteavdrags-begränsningar

En sänkning av bolagsskatten stärker företags-klimatet och gör Sverige mer attraktivt för inhemska och utländska investeringar. Effekten bedöms bli särskilt stor för en liten öppen ekonomi som den svenska.

Regeringen föreslår att bolagsskattesatsen sänks från 26,3 procent till 22,0 procent fr.o.m.

den 1 januari 2013. För att likställa enskilda näringsidkare och handelsbolag med aktiebolag föreslår regeringen att expansionsfondsskatten samtidigt sänks till 22,0 procent.

Genom sänkningen av bolagsskattesatsen kommer Sverige att tillhöra den hälft av OECD-länderna som har de mest konkurrenskraftiga bolagsskattesatserna.

För att skydda den svenska bolagsskattebasen mot skatteplanering med ränteavdrag föreslår regeringen att de befintliga reglerna för begränsning av ränteavdrag utvidgas till att gälla ränteutgifter för alla skulder inom en intresse-gemenskap. Förslaget innebär bl.a. att möjlig-heten att göra avdrag för ränteutgifter som huvudsakligen tillkommit av skatteskäl begränsas. Utan regelförändringen finns det en betydande risk för att den svenska bolagsskatte-basen kommer att urholkas. Det finns dessutom en tydlig internationell trend mot att begränsa möjligheterna till skatteplanering med hjälp av ränteavdrag. Bland annat har Nederländerna, Danmark, Tyskland och Spanien infört ränte-avdragsbegränsningar och i Finland pågår ett sådant arbete. Förslaget kommer att skapa mer likvärdiga förutsättningar mellan internationellt verksamma koncerner och de företag som inte har möjlighet att ta interna lån från utlandet.

Förbättrad tillgång till kapital

För att stimulera tillgången på kapital för mindre företag avser regeringen under 2013 föreslå att det införs ett investeraravdrag. Investerar-avdraget innebär att en fysisk person som förvärvar andelar i ett mindre företag i samband med att företaget bildas eller vid en nyemission får göra avdrag i inkomstslaget kapital med hälften av anskaffningsutgiften för andelarna.

Avdrag medges dock med högst 650 000 kronor per person och beskattningsår, givet att ett antal villkor är uppfyllda (se avsnitt 6.12). De tillskott som ger rätt till investeraravdrag får uppgå till högst 20 miljoner kronor per företag och beskattningsår. En uppföljning av investerar-avdraget ska ske efter utgången av det andra kalenderåret efter det kalenderår då förslaget träder i kraft.

Regeringen avser att under 2013 återkomma till riksdagen med ett förslag om ett investerar-avdrag. Innan ett system med investeraravdrag kan träda i kraft måste det notifieras och godkännas av Europeiska kommissionen. Mot denna bakgrund bedöms ett system med investeraravdrag kunna träda i kraft tidigast den 1 september 2013.

Regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2011 att en översyn av den statliga risk-kapitalstrukturen skulle göras. En utgångspunkt var att skapa en tydligare aktörsstruktur, där medlen för statliga riskkapitalinvesteringar fokuseras till färre aktörer och ett ökat fokus på tidiga faser av företagens utveckling. Ett resultat av översynen är att regeringen i vårändrings-budgeten 2012 (prop. 2011/12:99) aviserade en sammanslagning av Almi Företagspartner AB och Innovationsbron AB. Den nya aktören kommer att vara verksam fr.o.m. 1 januari 2013.

Regeringen avser också att fortsätta arbetet med att skapa förutsättningar för en systematisk utvärdering av de statliga aktörernas verksamhet och systemets effektivitet.

Minska företags likviditetsproblem

Långa betalningstider och sena betalningar orsakar kostnader och likviditetsproblem för företag, något som kan vara särskilt besvärligt för mindre företag. Genom att betalningar av fakturor sker i tid och snabbare än i dag kan samhällsekonomiska fördelar uppnås. Inom EU har arbetet för att förkorta betalningstider och bekämpa sena betalningar bedrivits under en längre tid. Ett direktiv är antaget och ska

implementeras senast i mars 2013. Mot denna bakgrund har en utredning lämnat förslag till åtgärder (SOU 2012:11). Regeringen avser att, bl.a. mot bakgrund av utredningens förslag, särskilt förbättra situationen för små och medelstora företag och planerar att återkomma med en proposition till riksdagen om snabbare betalningar i näringslivet.

Förstärkt rättssäkerhet i skattefrågor

För att ytterligare stärka rättssäkerheten vid beskattningen föreslås ett översynsarbete.

Regeringen avser att tillsätta en utredning med uppdrag att se över förhandsbeskedsinstitutet och analysera om det behövs någon annan form av bindande besked i enskilda fall. Regeringen kommer vidare att ge Skatteverket i uppdrag att förbättra sin hantering av ärenden i syfte att stärka rättssäkerheten samt att förbättra sin service till och kommunikation med företag.

Regeringen avser även att tillsätta en utredning med uppdrag att ta fram ytterligare förslag för att skapa en modern, effektiv och rättssäker förvaltningsprocess. En stor uppgift i uppdraget kommer att vara att se över om det finns behov av att stärka rättssäkerheten avseende skattemål ytterligare, framför allt genom specialisering av skattemål i domstol. Regeringen bedömer att utredningen ska kunna påbörja sitt arbete den 1 april 2013.

Förbättrade skattemässiga förutsättningar

Arbetet med att utreda möjligheterna att förbättra de skattemässiga förutsättningarna för företagande fortsätter i Företagsskattekom-mittén (dir. 2011:1) som ska presentera sitt slutbetänkande under hösten 2013. I uppdraget ingår bl.a. att ta fram förslag som ytterligare breddar skattebasen för att göra det möjligt att sänka de skattesatser som betalas av bolags-sektorn samtidigt som befintliga snedvridningar inom skattesystemet reduceras.

Förutsättningar för ytterligare förenklingar och förbättringar

Arbetet med att minska den administrativa bördan för företagen fortsätter.

För att uppmuntra fler personer att våga ta steget och bli företagare är det viktigt att ha ett enkelt och förutsebart regelsystem. Regeringen avser att tillsätta en särskild utredare för att se över och lämna förslag till förenklingar av skattereglerna för enskilda näringsidkare och handelsbolagsdelägare. Regeringens målsättning

är att det ska vara enkelt och lönsamt att driva företag i Sverige, oavsett i vilken form som verksamheten bedrivs.

Näringslivet har framfört önskemål om förenklad skatteredovisning för småföretag.

Regeringen kommer att analysera möjliga åtgärder för att underlätta redovisningen för dessa företag. En sådan åtgärd är t.ex. en rak kontantmetod.

Många fåmansföretag står inför generations-skiften. För att möjliggöra att upparbetade värden i befintliga företag med tillväxtpotential tillvaratas, är det viktigt att det finns goda förut-sättningar för generationsskiften. Regeringen anser därför att det är angeläget att se över beskattningen av överlåtelser av kvalificerade andelar i samband med generationsskiften.

Reglerna om frivillig skattskyldighet för mervärdesskatt vid uthyrning av verksamhets-lokaler har kritiserats för att vara komplicerad och administrativt betungande. Regeringen avser att göra en bredare översyn med syfte att förenkla regelverket.

Bolagsskattens betydelse för investeringar och tillväxt

Sverige är en liten öppen ekonomi där kapital kan röra sig fritt över gränserna. I en sådan ekonomi bestäms avkastningskravet på företagens investeringar på de internationella kapitalmarknaderna. Investerarna på dessa marknader jämför avkastningen efter skatt på olika investeringsprojekt i olika länder.

Investeringsbesluten påverkas därmed direkt av bolagsskatten.

En hög bolagsskattesats kan innebära att fler investeringar blir olönsamma, eftersom den leder till ett jämförelsevis högt avkastningskrav före skatt. Om bolagsskattesatsen sänks blir därför fler investeringsprojekt lönsamma. Företagen anpassar sig i en sådan situation till en ny och större optimal kapitalstock genom att öka investeringarna. En högre kapitalintensitet i företagen ökar produktiviteten, vilket skapar utrymme för högre löner. Högre löner ökar arbetsutbudet och på sikt också sysselsättningen.

Enligt studier av OECD om skatter och tillväxt är bolagsskatten den skatt som bedöms som mest skadlig för tillväxten.⁹ Goda skatte-mässiga villkor för investeringar är därför en förutsättning för att svenska företag även i framtiden ska kunna konkurrera framgångsrikt och bidra till hög ekonomisk tillväxt.

Utvecklingen mot lägre bolagsskattesatser i vår omvärld har varit påtaglig under de senaste två decennierna. Sverige hade i början av 1990-talet ett av de mest konkurrenskraftiga bolags-skattesystemen bland OECD-länderna, mätt genom dess inverkan på incitamenten för nyinvesteringar. Ur ett EU-perspektiv var de svenska reglerna konkurrenskraftiga så sent som 2002. Sedan dess har nya medlemsländer tillkommit och flera av dem har valt att ha en relativt låg bolagsskattesats, samtidigt som flera av de äldre medlemsstaterna har sänkt sina bolagsskattesatser. Storbritannien sänkte bolags-skattesatsen till 24 procent 2012 och har aviserat en ytterligare sänkning till 22 procent 2014. I Sverige sänktes bolagsskattesatsen 2009 från 28 till 26,3 procent. Senaste sänkningen

9 OECD (2010), Tax Policy Reform and Economic Growth, OECD Tax Policy Studies, No. 20 och OECD (2008), Tax and Economic Growth, WP No. 620.

förinnan skedde 1993, då skattesatsen sänktes från 30 till 28 procent.

Utvecklingen av bolagsskattesatsen i Sverige i förhållande till omvärlden illustreras i diagram 1.1. Av diagrammet framgår att den svenska bolagsskattesatsen i dag är högre än genomsnitten i OECD och EU (25,5 respektive 23,4 procent).

Diagram 1.1 Nominella bolagsskattesatser i Sverige, OECD och EU, 2000–2011

Procent

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Medelvärde OECD-länderna Medelvärde EU 27 Sverige

Källor: Taxation trends in the European Union 2012 och OECD Tax Database.

Trenden mot lägre bolagsskattesatser i andra länder har medfört att Sverige i dag har en relativt hög bolagsskattesats. Samtidigt har företag som ingår i internationella företags-strukturer hittat vägar att reducera sitt skatte-underlag i Sverige med hjälp av exempelvis s.k.

ränteupplägg. Genom de lagändringar på skatteområdet som föreslås i denna proposition kommer dessa möjligheter emellertid att begränsas, samtidigt som den nominella bolags-skattesatsen kommer att vara lägre än genom-snittet för OECD- och EU-länderna. Därmed ges svenska företag internationellt konkurrens-kraftiga skattevillkor för investeringar.