Ökade möjligheter till integration Ökad sysselsättning är avgörande för att Ökad sysselsättning är avgörande för att

förbättra integrationen av utrikes födda. Genom arbete kan individen försörja sig själv, bidra till tillväxt och välfärd samt känna större delaktighet i samhället.

Arbetsmarknadssituationen för utrikes födda är generellt sett bekymmersam, även om variationen inom gruppen är mycket stor.

Situationen är svårast för dem som har vistats kort tid i Sverige, för dem med kort utbildning, för kvinnor samt för dem med utomeuropeisk bakgrund.

Flera skäl till att etableringen på arbetsmarknaden tar lång tid

De utrikes föddas svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden beror på flera faktorer. En förklaring är att arbetsgivarna kan känna osäkerhet om deras kompetens och erfarenhet.

För att motverka detta är det mycket viktigt med en fungerande validering av utrikes föddas utbildning och yrkeskompetens. Relativt höga ingångslöner och ett strikt anställningsskydd kan också bidra till att arbetsgivare kan tveka inför beslutet att anställa individer vars produktivitet de har svårt att värdera.

Mottagandet i kommunerna är av stor betydelse för integrationen och etableringen på arbetsmarknaden. En väl fungerande utbildning i svenska för invandrare är viktig eftersom goda kunskaper i svenska har stor betydelse för etableringen på arbetsmarknaden. Det svenska skolsystemet har inte i tillräcklig utsträckning lyckats stödja de elever som kommer till Sverige under skolåldern, vilket inneburit att dessa ungdomar har fått sämre förutsättningar för arbete och vidare studier. På senare år har många av de utrikes födda som kommit till Sverige i vuxen ålder haft en kort utbildning, vilket gör det svårare för dem att finna arbete då kompetenskraven ofta är höga.

Ytterligare en förklaring till de utrikes föddas problematiska arbetsmarknadssituation kan vara att tillgången till bra jobbrelaterade nätverk ofta är mindre bland utrikes födda än bland inrikes födda. Dessutom förekommer diskriminering på arbetsmarknaden, vilket oftare drabbar personer med utomeuropeisk bakgrund.

Lärlingsutbildningar och ungas inträde på arbetsmarknaden

Övergången från skola till arbetsliv kantas av utmaningar för många unga och det kan ta lång tid innan de får fast förankring på arbets-marknaden. Att det finns höga trösklar in på arbetsmarknaden kan bero på den samman-pressade lönestrukturen med höga ingångslöner, skattekilar samt lagar och avtal som gör det kostsamt för arbetsgivare att anställa. Även arbetsrättslagstiftningens utformning kan ha betydelse (se fördjupningsrutan Ungdoms-arbetslöshetens orsaker).

Därtill kan brister i utbildningssystemet och i kopplingen mellan skola och arbetsliv innebära att många unga står dåligt rustade för arbetslivet, vilket är en viktig förklaring till den höga ungdomsarbetslösheten. Ett problem med de gymnasiala yrkesprogrammen är att de inte i tillräcklig omfattning förbereder eleverna för arbetslivet. Skolorna ger inte eleverna det arbetsplatsförlagda lärande som de enligt kursplanerna har rätt till. Bristen på kontakt med arbetsplatser gör det svårare att bygga upp jobbrelaterade nätverk och informella kontakter som stärker de ungas framtida jobbchanser.

Därutöver finns problem med stora avhopp från gymnasieskolan, framför allt inom yrkes-programmen.

En väl fungerande yrkesutbildning ger förutsättningar för en smidig övergång mellan skola och arbetsliv och bidrar därigenom till en lägre ungdomsarbetslöshet. Lärlingsutbildningar kan vara ett sätt att säkerställa att ungdomarna är förberedda för arbetsmarknaden efter utbild-ningen. Flera länder med långa traditioner av lärlingsutbildningar, såsom Schweiz, Tyskland och Österrike, tillhör de OECD-länder som har lägst ungdomsarbetslöshet. Även Norge, som på 1990-talet integrerade lärlingssystemet i det reguljära utbildningssystemet, har en låg ungdomsarbetslöshet. I dessa länder består den gymnasiala yrkesutbildningen nästan uteslutande av lärlingsprogram.

Lärlingsutbildning i andra länder

Lärlingsutbildningar kan se ut på många olika sätt och kännetecknas framför allt av att en stor del av utbildningstiden är förlagd till en arbetsplats, samt av att det alltid finns en handledare som har ansvaret för att lärlingen lär sig de arbetsuppgifter som är förknippade med

det aktuella yrket. Centralt är att lärandet utvecklas huvudsakligen i direkt anslutning till produktionen och utbildningen syftar till att eleven ska få ett visst yrke. Det vanligaste är att lärlingen tillbringar tre till fyra dagar i veckan på arbetsplatsen och resterande tid i skolan. Andra upplägg finns, t.ex. kan perioder med heltid i skolan varvas med perioder med heltid på arbetsplatsen. Under skoltiden sker undervisning i dels allmänna skolämnen, dels yrkesämnen. Utbildningstiden är oftast mellan två och fyra år, och lärlingarna får lön från arbetsgivaren under lärlingstiden.

Lärlingarna börjar på en lön som i vissa länder är ungefär i nivå med det svenska studiebidraget.

I takt med att lärlingen lär sig mer och mer ökar lärlingens arbetsförmåga och lön. Under den sista tiden som lärling brukar lönen ligga på ca 80 procent av en normallön inom det aktuella yrket. Mot slutet av lärlingstiden görs ett examensprov som resulterar i ett yrkesbevis.

Proven är vanligen strikt reglerade och utformade i nära samarbete med arbets-marknadens parter. Inom många yrkesområden har arbetsgivarna kommit att kräva att den sökande har ett yrkesbevis för att komma ifråga för anställning, vilket visar att arbetsgivarna har hög tilltro till de färdigheter och kunskaper som förmedlas genom lärlingsutbildningarna.

Tyskland, Schweiz och Österrike ställer tydliga krav på arbetsplatser för att de ska få ta emot lärlingar. Det ska finnas utbildade handledare och arbetsplatserna ska kunna visa att de kan ge lärlingen en allsidig utbildning. En arbetsgivare som inte på egen hand klarar detta kan gå ihop med andra arbetsplatser och bilda ett lärlingsnätverk som gemensamt tar hand om en eller flera lärlingar, som då roterar mellan arbetsplatserna.

Avhoppen från lärlingsutbildningarna i de ovan nämnda länderna är i allmänhet lägre än i de svenska gymnasiala yrkesprogrammen. För vissa elever kan det vara ett mer stimulerande sätt att tillgodogöra sig en gymnasieutbildning, då den tid som är förlagd i skolan är avsevärt mindre.

Det ställs också tydligare krav på närvaro, i vissa fall längre arbetsdagar och mer ansvarstagande än i de skolförlagda yrkesprogrammen.

Fördelar med lärlingsutbildning

Ett lärlingssystem kan vara fördelaktigt både för lärlingen och för arbetsgivaren. Genom ett lärlingssystem får lärlingen en yrkesutbildning

väl anpassad till arbetslivets krav och nyttig arbetslivserfarenhet. Lärlingsutbildningen med-för även kontakter och nätverk inom yrkes-området, vilket underlättar jobbsökandet efter lärlingsperiodens slut.

För arbetsgivare kan lärlingssystemet vara en del av kompetensförsörjningen. De får flera år på sig att ge lärlingen bransch- och arbetsplats-specifika kunskaper och samtidigt möjlighet att bedöma om de vill anställa lärlingen efter fullgjord utbildning. Många arbetsgivare tar sig an fler lärlingar än de har möjlighet att anställa, och vissa företag har inte möjlighet att ha lärlingar alls. Gemensamt för alla arbetsgivare är dock att de drar fördel av ett system där ungdomarna utbildas på arbetsplatserna för att sedan direkt vara anställningsbara inom yrket.

Lärlingsutbildning i Sverige

I Sverige finns sedan 2008 möjlighet att gå de gymnasiala yrkesprogrammen som lärling. Det ställs samma formella krav på dessa elevers förkunskaper som i den skolförlagda yrkes-utbildningen, utbildningsmålen är desamma och båda alternativen leder till gymnasial

yrkes-examen. Inom lärlingsutbildningen ska dock minst hälften av utbildningstiden vara arbets-platsförlagd. Antalet lärlingar är fortfarande litet (färre än 2 000 elever påbörjade lärlings-utbildningar under höstterminen 2011) och det behövs fortsatta ansträngningar för att tydlig-göra fördelarna med lärlingsprogram för såväl arbetsgivare som ungdomar. I denna proposition görs satsningar på lärlingsprogrammen i form av förlängda och höjda anordnarbidrag samt medel till utformning och etablering av en handledar-utbildning.

Ett fåtal branscher, främst byggbranschen, har sedan länge egna lärlingsavtal. Utbildningarna ägs av partsorganisationerna, regleras av kollektivavtal och övervakas av yrkesnämnderna.

Därutöver finns sedan några år tillbaka ett avtal om yrkesintroduktion för unga, mellan bl.a.

IF Metall och Teknikarbetsgivarna (se avsnitt 1.5.6). Regeringen har även tillsatt en utredning som ska se över möjligheterna att inrätta en ny anställningsform, lärlingsprov-anställning, som syftar till att underlätta för denna typ av lösningar (dir. 2011:87).

Tabell 1.7 Översikt av olika länders lärlingssytem

Andel av varje årskull i lärlingssystem

Fördelning

arbetsplats/skola Ersättning till elev Ersättning till

arbetsgivare Genomströmning

Tyskland Ca 43% Ca 70%/30% I snitt 1/3 av

genomsnittslönen i yrket.

Svårplacerade kan få stöd.

Ca 20% avbryter, men hälften av dem byter bara program och fortsätter annan lärlingsutbildning. Ca 90% av de som går upp klarar examinationen.

Österrike Ca 40% Ca 75%/25% I snitt 1/3 av

genomsnittslönen i yrket.

Ja, flertalet subventioner.

Ca 10% avbryter.

Mellan 78% och 94% av de som går upp klarar examinationen.

Schweiz Ca 55% Ca 70%/30% Mellan 10 och 20% av genomsnittslönen i yrket.

Ytterst sällan och liten.

Ca 20% avbryter.

Ca 90% av de som går upp klarar examinationen.

Norge Ca 30% 50%/50% Mellan 30 och 80% av

genomsnittslönen i yrket.

Ca 100 000 NOK för 2 år (+50 000 för

traditionella yrken). Ca 30% avbryter.

Sverige Ca 2%¹ Ca 50%/50%

Finns möjlighet men utgångspunkten är att lärlingarna får studiebidrag.

30 000 kronor per år. Nyligen etablerat.

1 I Sverige är lärlingsutbildningen på gymnasienivå under uppbyggnad. Den angivna siffran avser det första året med ett permanent system. I övriga länder är lärlingssystemen etablerade sedan länge.

Regeringens åtgärder Mottagningen i kommunerna

Etableringsreformen har förstärkt arbets-marknadsperspektivet i introduktionen av nyanlända. Regeringen har under 2012 genom-fört åtgärder för att minska marginaleffekterna och därmed skärpt fokus på arbete i etablerings-processen. Delar av etableringsreformen kan komma att behöva justeras och utvecklas ytterligare för att ge bästa möjliga resultat. Som underlag i detta arbete har regeringen gett Statskontoret i uppdrag att följa upp genom-förandet av etableringsreformen. Statskontoret överlämnade sin rapport i juni 2012. Förslagen bereds nu i Regeringskansliet.

Ett antal förändringar av etableringsreformen föreslås redan i denna proposition. Regeringen avser att under hösten 2012 återkomma till riksdagen med en proposition om vissa tillfälliga undantag från den tidsfrist som finns inom vilken en anhörig behöver ansöka om uppehålls-tillstånd för att omfattas av etableringsreformen.

Ändringen innebär att vissa anhöriga, som ansökt om uppehållstillstånd senare än två år efter det att anknytningspersonen första gången har tagits emot i en kommun, kan omfattas av lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare. Förslaget avser anhöriga som har ansökt om uppehållstillstånd till och med utgången av 2013. Regeringen avser att under 2013 återkomma till riksdagen med en proposition om en permanent utvidgning som innebär att tidsgränsen ändras från två till sex år.

Regeringen avser därtill att se över möjligheterna att genomföra ytterligare förändringar i regelverken för nyanländas etablering som innebär att det införs krav för nyanlända på att acceptera ett erbjudande om lämpligt arbete liknande de krav som ställs i arbetslöshets-försäkringen.

Eftersom antalet nyanlända personer som omfattas av etableringslagen väntas öka de närmaste åren föreslår regeringen även att Arbetsförmedlingen tillförs ytterligare resurser.

Vidare föreslås flera åtgärder för att öka möjligheterna till arbetsplatsförlagda insatser för personer inom etableringsuppdraget. Det sker dels genom ett praktiskt basår som ska bestå av arbetsträning som kan kombineras med svensk-undervisning och utbildning riktad mot behoven på den arbetsplats där arbetsträningen bedrivs, dels genom införandet av en möjlighet för

arbetsgivare att erhålla merkostnadsersättning vid arbetsträning.

Regeringen föreslår att medel avsätts för att skapa ett prestationsbaserat ersättningssystem för kommuner som sluter överenskommelser om flyktingmottagande. För att stimulera ett snabbt kommunmottagande föreslås också en möjlighet för kommuner att ansöka om kostnadstäckning för hyreskostnader som uppstått innan nyanlända kunnat flytta in.

Även de barn som vistas i landet utan tillstånd bör ha möjlighet att gå i skola. Regeringen anser att dessa barn i huvudsak ska ges samma rätt till utbildning i förskoleklass, grund- och gymnasie-skola som barn som är bosatta i landet.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2013.

Förslaget är en del i ramöverenskommelsen om migrationspolitik mellan regeringspartierna och Miljöpartiet de gröna.

Föräldraförsäkringen

Regeringen aviserade i 2012 års ekonomiska vårproposition att den avsåg att pröva möjlig-heterna att vidta åtgärder för att motverka att utrikes födda kvinnor under lång tid står utanför arbetskraften. Regeringen avser att återkomma med förslag om att möjligheten att ta ut föräldrapenning efter barnets fyraårsdag begränsas (se vidare avsnitt 1.7.2).

Utbildningsåtgärder

En relevant utbildning är avgörande för arbetsmarknadsutfallet, varför regeringen föreslår ett antal åtgärder på utbildningsområdet riktade till utrikes födda. Bland annat föreslås utökad undervisningstid för nyanlända elever i grundskolan, kartläggning och uppföljning av nyanlända elevers kunskaper, kompetens-utveckling för lärare samt information om skolväsendet och det fria skolvalet på flera språk.

Goda kunskaper i svenska språket kan vara avgörande för individens möjligheter till själv-försörjning. Regeringen har under de senaste åren bedrivit ett omfattande arbete för att höja kvaliteten inom utbildningen svenska för invandrare (sfi). Regeringen går nu vidare och föreslår ett tillfälligt statsbidrag för kvalitets-höjande insatser inom sfi.

Ökad efterfrågan och entreprenörskap

För att öka efterfrågan på utrikes födda på arbetsmarknaden föreslås vissa förstärkningar av instegsjobben, t.ex. att instegsjobb på heltid ska kunna erhållas i 12 månader. Därtill föreslås

åtgärder för en mer effektiv validering av nyanländas utbildning och kompetens. Entre-prenörskap bland utrikes födda stimuleras genom satsningar på rådgivning om import- och exportmarknader och informationsinsatser om den svenska upphandlingsmarknaden på olika språk föreslås.

Kommunernas arbete mot utanförskap

Regeringen föreslår en tillfällig satsning för att genom ett prestationsbaserat bidrag stimulera kommunernas arbete för att minska utanför-skapet i de 15 stadsdelar som valts ut för special-insatser inom ramen för programmet urban utveckling.

1.5.3 Ökade möjligheter för