Klimatförändringarna tillhör vår tids största utmaningar. För att kunna hantera dem krävs strategiskt och långsiktigt arbete inom många områden. Regeringens målsättning är att ha en långsiktigt hållbar och kostnadseffektiv energi-, klimat- och miljöpolitik. Politiken ska grundas på vetenskapliga bedömningar och syfta till att minska skadliga utsläpp och miljöpåverkan, både nationellt och internationellt.
Effektiv klimatpolitik kräver agerande inom många områden
En ambitiös och kostnadseffektiv klimatpolitik förutsätter långsiktiga utsläppsminskningar både nationellt och internationellt.
Verksamheter i Sverige vars utsläpp omfattas av EU:s utsläppshandelssystem är kopplade till mål som bestäms gemensamt på EU-nivå. För de branscher som inte ingår i EU:s system för utsläppshandel (bl.a. transporter förutom flyg, jordbruk och byggnader), har Sverige både ett mål på EU-nivå och ett svenskt mål som beslutades av riksdagen 2009. Det svenska målet motsvarar en högre ambitionsnivå än EU-målet
och innebär att utsläppen av koldioxid-ekvivalenter 2020 ska vara 40 procent lägre än 1990 för dessa sektorer.28 En tredjedel av måluppfyllelsen ska ske genom internationella insatser och två tredjedelar genom minskningar inom Sveriges gränser. Den del av mål-uppfyllelsen som ska ske genom internationella insatser innebär att Sverige, genom köp av utsläppskrediter, tillgodoräknar sig utsläpps-minskningar som sker i andra länder.29
Regeringens vision är att Sverige 2030 har en fordonsflotta som är oberoende av fossila drivmedel. Regeringen har därför tillkallat en särskild utredare med uppdrag att identifiera åtgärder för att reducera transportsektorns utsläpp och beroende av fossila bränslen. I denna strävan krävs satsningar på alternativa drivmedel, bl.a. biobränslen. Utvecklingen av andelen förnybar energi i transportsektorn har varit gynnsam och ligger redan i dag över EU:s mål för 2020.
Produktionen av el från förnybara energi-källor växer kraftigt i Sverige bl.a. som en konsekvens av starka styrmedel. För att underlätta en fortsatt expansion krävs mer effektiva tillståndsprocesser för elnät och etableringar av nya anläggningar. För att främja förnybar elproduktion är det även motiverat att förlänga insatser för utveckling och kommersialisering av bl.a. solcellsteknik och biogasteknik. Kostnaderna för solceller har sjunkit under senare år, men tekniken är ännu inte kommersiellt konkurrenskraftig.
Sverige har som mål att kvoten mellan den totala energianvändningen och BNP i fasta priser ska vara 20 procent lägre 2020 jämfört med 2008.
Kontinuerliga satsningar för att uppnå en effektivare energianvändning kommer att ha en viktig roll i energi- och klimatarbetet.
Regeringen föreslår en satsning på demonstration och utvärdering av nära-noll-energibyggnader. Resurseffektiviseringar är
28 Det nationella målet innebär en minskning med 33 procent jämfört med utsläppsnivån 2005, medan Sveriges andel av EU:s mål för den icke handlande sektorn innebär en minskning med 17 procent från 2005 års nivå.
29 Internationella utsläppskrediter avser främst utsläppsminskningar genom projekt i utvecklingsländer (Clean Development Mechanism) som FN har godkänt, certifierat och registrerat enligt klimatkonventionens regler. Även certifierade utsläppsminskningar inom EU kan komma i fråga enligt riksdagens beslut.
nödvändiga även på andra områden. Som exempel kan nämnas att det i Sverige kasseras ca 1 miljon ton mat per år, där hushållen står för den största delen. Det omfattande matsvinnet är ett problem.
Den biologiska mångfalden påverkas av klimatförändringarna
Klimatförändringarna påverkar förutsättningarna för biologisk mångfald och ekosystemtjänster.
Sverige står bakom den vision med konkreta globala målsättningar inom konventionen för biologisk mångfald som fastställdes vid FN:s möte i Nagoya, Japan 2010.
För att hantera utmaningarna relaterade till upprätthållandet av den biologiska mångfalden och ekosystemtjänsterna har regeringen fram-hållit vikten av en korrekt prissättning av naturresurser och betydelsen av att värdet av viktiga ekosystemtjänster i rimlig mån synliggörs och beaktas i samband med ekonomiska och politiska beslut. I Sverige pågår en rad processer för att möjliggöra detta. Hit hör t.ex.
Miljömålsberedningens arbete för att ta fram en strategi om en långsiktigt hållbar mark-användning (dir. 2011:91).
Regeringens åtgärder
Ökad satsning på energiforskning
Forskning och innovation är centrala delar i omställningen till ett hållbart energisystem.
Energiforskningen är en integrerad del av energipolitiken som förstärker och samverkar med övriga styrmedel inom energipolitiken.
Verksamheten omfattar hela utvecklingskedjan från grundläggande forskning till kommersial-isering. Stora delar av forskningen och utveck-lingen sker i samverkan med näringslivet, som också tillför betydande medel utöver statens finansiering.
Regeringen föreslår förlängda och förstärkta satsningar på energiforskning inom Statens energimyndighet. Under 2013–2015 satsas ca 1,3 miljarder kronor per år på energirelaterad forskning vilket ökar till ca 1,4 miljarder per år från och med 2016. Inriktning och mål kommer att preciseras i en särskild energiforsknings-proposition under hösten 2012.
Effektivare tillståndsprocesser
För att effektivisera miljötillståndsprocessen och möjliggöra regelförenklingar som bidrar till en snabbare utbyggnad av bl.a. anläggningar för förnybar energi har regeringen under mandat-perioden tagit initiativ till flera reformer, bl.a. mark- och miljödomstolsreformen (prop. 2009/10:215, bet. 2009/10:JuU27, rskr. 2009/10:364) och koncentrationen av länsstyrelsernas miljöprövningsdelegationer.
Regeringen föreslår i denna proposition att ytterligare medel avsätts till länsstyrelserna samt mark- och miljödomstolarna för att säkerställa att reformerna får avsedd effekt. Syftet är också att förbättra tillståndsprövningen för annan verksamhet som t.ex. gruvor och täkter.
Regeringen föreslår vidare att stödet till forskningsprogrammet Vindval förlängs och förstärks. Vindval är ett program om vind-kraftens effekter på människor, natur och miljö.
Programmet, som är ett samarbete mellan Naturvårdsverket och Energimyndigheten, har pågått sedan 2005. Enligt de uppföljningar som har gjorts är resultaten från Vindval till stor nytta vid handläggningen av tillstånds-prövningar.
Ökade medel för att uppnå klimatmålet
Sedan det svenska utsläppsmålet beslutades 2009 har Energimyndigheten kontinuerligt inför-skaffat internationella utsläppskrediter för statens räkning, då uppfyllelsen av en tredjedel av utsläppsmålet till 2020 ska ske utanför Sverige. Detta innebär att Sverige genom köp av s.k. utsläppskrediter genomför utsläpps-minskningar i andra länder. Regeringen bedömer att det totalt behövs krediter motsvarande ca 40 miljoner ton koldioxidekvivalenter för att denna del av utsläppsmålet ska nås, vilket innebär behov av ytterligare anslagsmedel. En del av dessa medel bör avsättas under perioden fram till 2016. Merparten kommer dock att behöva budgeteras i anslutning till 2020.
Den biologiska mångfalden värnas
I statens budget avsätts årligen ca 1,8 miljarder kronor för bevarandet av den biologiska mångfalden. Regeringen föreslår i denna proposition att ytterligare medel avsätts till Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen för skydd av områden i form av naturreservat, biotop-skyddsområden och naturvårdsavtal. Totalt föreslås en permanent förstärkning på 94 miljoner kronor 2013 och aviseras 80 miljoner
kronor årligen kommande år. Utöver det föreslås en fortsatt satsning på Skogsriket, i syfte att på sikt öka uttaget av biomassa i skogen samtidigt som den biologiska mångfalden värnas.
En särskild satsning görs via Formas på forskning på skog, skogsråvaror och biomassa.
Satsningen sker i samverkan med industrin.
Regeringen fortsätter också sitt arbete mot invasiva arter.
Förlängt stöd till förnybara energikällor
Det nuvarande stödet till biogas upphör vid utgången av 2013 och regeringen föreslår nu att stödet förlängs t.o.m. 2016. Regeringen föreslår även en förlängning av det nuvarande investeringsstödet till solceller fram t.o.m. 2016.
Stöden till biogas och solceller ska särskilt användas för utveckling, demonstration och marknadsintroduktion av ny teknik, eller av existerande teknik i nya och innovativa system.
Insatser för energieffektivisering
Bebyggelsen svarar för en betydande del av energianvändningen. För att på sikt bidra till ett mer energieffektivt byggande föreslår regeringen en demonstrations- och lärandesatsning inriktad på s.k. nära-noll-energibyggnader. Vidare avser regeringen att under 2013 tillsätta en oberoende utvärdering av de styrmedel som regeringen hittills använt för att effektivisera energi-användningen i Sverige.
Effektivare resursanvändning bland hushållen Regeringen bedömer att matsvinnet hos hushållen kan minska avsevärt med relativt små insatser. Ansvariga myndigheter kommer därför att under tre år få ett tillskott på totalt 12 miljoner kronor för ett projekt för att minska svinnet. Projektet fokuserar på kunskaps-uppbyggande och ska inriktas både på att minska matsvinnet från hushållen och på att bättre ta till vara den överblivna maten.
Förändrade skatter på klimat- och energiområdet I arbetet med att se över skatterna på klimat- och energiområdet är den framtida hanteringen av ekonomiska styrmedel för biodrivmedel angelägen.
Regeringen föreslår i denna proposition vissa ändringar av skattereglerna på biodrivmedels-området för 2013 samt redovisar sin bedömning av hur de ekonomiska styrmedlen för sådana drivmedel bör utformas för tiden därefter. I Regeringskansliet bedrivs för närvarande ett
utredningsarbete med inriktningen att ett kvotpliktssystem, dvs. krav på viss inblandning av biobränsle i bensin och diesel, ska börja tillämpas fr.o.m. den 1 maj 2014. Översynen omfattar också frågan om en ökad differentiering i fordonsbeskattningen för att premiera nyförsäljningen av fordon med låg klimatpåverkan.
Regeringen angav i 2012 års ekonomiska vårproposition att det är viktigt att gynna introduktionen av framtidens, andra genera-tionens, biodrivmedel. Regeringen angav vidare att om höginblandade biodrivmedel utan fossilt innehåll inte omfattas av kvotplikt bör dessa ges fortsatt goda förutsättningar och därmed bidra till de långsiktiga prioriteringarna. Frågan bereds vidare inom Regeringskansliet.
Regeringen föreslår också förändringar av energibeskattningen som innebär mer likvärdiga konkurrensvillkor för kraftvärmeproduktion inom EU:s utsläppshandelssystem. Vidare föreslås ändrade krav för befrielse från fordons-skatt för nya bilar med bättre miljöegenskaper i form av en skärpt miljöbilsdefinition.
1.9 Övrigt
1.9.1 Ett framtida stridsflygssystem Det säkerhetspolitiska läget i vår omvärld kräver att Sverige har ett försvar som är redo både för att skydda svenskt territorium och för deltagande i internationella insatser. Det ställer krav på en försvarsmakt med förmågor att möta olika typer av utmaningar och inte minst krav på ett förtroendegivande luftförsvar. Utan fortsatt utveckling halkar vår försvarsförmåga i luften efter. Därför är ett beslut om framtidens stridsflyg viktigt. Givet kostnaderna förknippade med moderna försvarsmaterielsystem, är det nödvändigt att söka samordningsvinster.
Försvarsmakten har i sina underlag till regeringen varit tydlig med att en utveckling av nästa generations JAS Gripen till JAS 39 E, förutsätter att det finns ett partnerland att dela kostnader för anskaffning, drift, underhåll och uppgradering med. Ett fördjupat samarbete med ett annat land möjliggör effektivare resurs-användning, ökad operativ förmåga och större effekt för försvarsmaktens verksamhet.
Regeringens åtgärder
Sverige och Schweiz är överens om förutsätt-ningarna för en gemensam anskaffning av flygplan av den nya modellen JAS 39 Gripen E för att vidmakthålla nödvändig operativ förmåga och hög tillgänglighet fram till minst 2040.
Överenskommelsen innefattar också ett fördjupat samarbete i form av ett långsiktigt strategiskt partnerskap. Det innebär att länderna delar kostnaderna för drift och underhåll, vilket möjliggör ett effektivare resursutnyttjande för båda länderna. Systemet beräknas vara operativt i Sverige fr.o.m. 2023 och under en period av minst 20 år.
Regeringen föreslår att Försvarsmaktens anslag ökas med 300 miljoner kronor 2013 och 2014. För åren därefter beräknas anslagen öka med 200 miljoner kronor. Tillsammans med redan avsatta medel skapas därmed utrymme för en fullt finansierad utveckling och anskaffning av 40–60 stycken JAS 39 E till den svenska försvarsmakten. Det innebär att beställningen av nästa generations JAS ryms inom beräknade ramar under livscykeln.
I beställningen avses en kombination av taksatta priser och riktpriser användas. Syftet är att nå kostnadseffektivitet samtidigt som statens ekonomiska risk begränsas. Den ekonomiska risken hanteras även genom en riskreserv, som ytterligare ett sätt att undvika att budgetramarna överskrids under livscykeln.
Den svenska beställningen av flygplan är knuten till att även Schweiz beslutar om anskaffning och beställning av minst 20 flygplan av modellen JAS 39 E. Om inte Schweiz eller någon annan nation senast under 2014 har fattat ett sådant beslut, kan den svenska anskaffningen komma att avbeställas. På så vis begränsas statens risk också vid en utebliven beställning från Schweiz till att enbart omfatta vissa initiala kostnader.
Förberedelser inför nästa försvarspolitiska inriktningsbeslut pågår. Regeringen har beslutat att berörda myndigheter under hösten 2012 ska lämna underlag för bedömning av den säkerhets-politiska utvecklingen. Försvarsberedningen återupptar sitt arbete, inledningsvis genom att göra en förnyad säkerhetspolitisk bedömning.
1.9.2 Gymnasiereformen
Regeringen bedömer att gymnasiereformen som trädde i kraft 2011 på sikt kommer att förbättra förutsättningarna när det gäller elevers genomströmning samt skolornas planering, schemaläggning och möjligheter att kunna fylla undervisningsgrupperna. I samband med budgetpropositionen för 2012 gjordes därför en reglering av det generella statsbidraget till kommunerna i enlighet med den kommunala finansieringsprincipen. När gymnasiereformen trädde i kraft inföll dock en försvagad konjunktur och elevkullarna minskade samtidigt som kommunerna inledningsvis måste upprätt-hålla två parallella gymnasiesystem. Mot denna bakgrund bedömer regeringen att det generella statsbidraget bör tillföras medel för de första två åren.
Regeringen föreslår därför att anslaget för kommunalekonomisk utjämning ökas 2013 med 895 miljoner kronor jämfört med den nivå som beräknades för samma år i budgetpropositionen för 2012. Sveriges Kommuner och Lands-ting (SKL) välkomnar detta tillskott. Mer tydliga effektiviseringsmöjligheter uppkommer först 2014 då gymnasiereformen får fullt genomslag.
Regeringen och SKL delar denna bedömning och kommer att utvärdera utvecklingen framöver.
1.9.3 Inkomstskatteregler för den ideella sektorn
Inkomstskattereglerna för stiftelser är i stort sett oförändrade sedan 1942. De särskilda beskattningsreglerna för den ideella sektorn upplevs i dag många gånger som både otidsenliga och svåra att tillämpa. Den ideella sektorn bedriver ett viktigt arbete i det svenska samhället. Det är regeringens målsättning att de särskilda inkomstskattereglerna för den ideella sektorn ska moderniseras och få en mera tidsenlig utformning. Regeringen har därför för avsikt att gå vidare med Stiftelse- och förenings-skatteutredningens förslag (SOU 2009:65), såvitt avser huvuddelen av förslagen om förändrade ändamåls-, fullföljds-, verksamhets- och öppenhetskrav, med ikraftträdande den 1 januari 2014. Utredningens förslag till finansiering av förslagen bereds vidare inom Regeringskansliet.
1.10 Effekter av regeringens politik