Överblick

Enligt den nuvarande regleringen ska signalspaningsverksamheten i stora drag bedrivas på följande sätt. Regeringen, Regeringskansliet eller Försvarsmakten ger (inom ramen för de enligt FuvL och LSF tillåtna ändamålen) uppdrag till FRA som är den myndighet som är den verkställande myndigheten. FRA i sin tur ansöker om övervakningstillstånd hos Försvarsunderrättelsedomstolen som prövar ansökan enligt kriterier i LSF. Kontrollmyndigheten (Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamhet) som har tillgång till all gränsöverskridande trådburen

136 Se även 1 § Förordning (2007:937) med instruktion för Försvarets Radioanstalt.

elektronisk kommunikation ger sedan FRA tillgång till den kommunikation som omfattas av tillståndet. FRA:s inhämtningen sker automatiserat och filtreras med hjälp av sökbegrepp. Kontrollmyndigheten kontrollerar att signalspaningen bedrivs i enlighet med LSF, och har befogenhet att besluta att inhämtningen ska upphöra men också att inhämtade uppgifter ska förstöras om inhämtning har skett i strid med ett tillstånd.

5.3 Tillåtna övervakningsändamål

Enligt LSF får signalspaning bedrivas i försvarsunderrättelseverksamhet (1 § andra stycket LSF) och för det andra om det är nödvändigt för underrättelseverksamheten i teknik- och kompetensutvecklingssyfte, även kallad utvecklingsverksamhet¹³⁸ (1 § tredje stycket LSF).

Vilken information som får inhämtas och hur denna får användas skiljer sig (troligen) åt bero-ende på inom vilken verksamhet som den inhämtas.

5.3.1 Övervakningsändamål i försvarsunderrättelseverksamhet (1 § andra stycket LSF)

FuvL sätter de yttre ramarna för försvarsunderrättelseverksamheten och därmed även för sig-nalspaningen som sker för denna verksamhets räkning. Enligt 1 § FuvL får försvarsunderrät-telseverksamhet (och signalspaning i detta syfte) bedrivas

”till stöd för svensk utrikes-, säkerhets-, och försvarspolitik samt i övrigt för att kartlägga ytt-re hot mot landet.”

Säkerhetspolitik är ett samlingsbegrepp för de åtgärder som regeringen vidtar för att skydda landet mot yttre hot och för att bevara landets fred och självständighet.¹³⁹ I verksamheten ingår även att medverka i svenskt deltagande i internationella säkerhetssamarbeten (1 § FuvL). Re-geringen bestämmer förvarsunderrättelseverksamhetens inriktning (1 § FuvL), genom årliga inriktningsbeslut och i myndigheternas regleringsbrev.¹⁴⁰ Enligt de föreslagna ändringarna i LSF får signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet enbart ske för att kartlägga

- yttre militära hot mot landet,

137 Prop 2006/07:63 s 57.

138 Jfr 2006/07:46 s 68.

139 SOU 2003:34 s 59.

140 Prop 2006/07:63 s 79.

- förutsättningar för svenskt deltagande i fredsfrämjande och humanitära inter-nationella insatser eller hot mot säkerheten för svenska intressen vid genomfö-randet av sådana insatser,

- strategiska förhållanden avseende internationell terrorism och annan grov gränsöverskridande brottslighet som kan hota väsentliga nationella intressen, - utveckling och spridning av massförstörelsevapen, krigsmateriel och

produk-ter som avses i lagen (2000:1064) om kontroll av produkproduk-ter med dubbla an-vändningsområden och av tekniskt bistånd,

- allvarliga yttre hot mot samhällets infrastrukturer,

- konflikter utomlands med konsekvenser för internationell säkerhet, - främmande underrättelseverksamhet mot svenska intressen, eller

- främmande makts agerande eller avsikter av väsentlig betydelse för svensk ut-rikes-, säkerhets- och försvarspolitik.” (1 § andra stycket LSF).

Vad respektive punkt innebär specificeras ytterligare i författningskommentaren.¹⁴¹ För att signalspaning ska få bedrivas krävs att regeringen, eller efter regeringens bemyndigande, Re-geringskansliet eller Försvarsmakten anger vidare inriktning för signalspaningen (1, 4 §§

LSF). En närmare inriktning består av ett dokument från vilket det framgår vilket underrättelsebehov som föreligger, vilka företeelser som ska kartläggas och varför dessa är av intresse för den inriktande myndigheten.¹⁴² En inriktning av signalspaningsverksamhet får inte avse endast en viss fysisk person (4 § första stycket LSF). Vad gäller inhämtning i underrättelseverksamheten är det således regeringen, Regeringskansliet eller Försvarsmakten som inom ramen för de i FuvL och LSF angivna ändamålen utformar signalspaningens inriktning.

Sammanfattningsvis så krävs att signalspaningen sker för ett ändamål som (i) är stadgat i LSF och som ytterligare inriktats genom beslut av regeringen (eller annan myndighet) och (ii) ligger inom FuvL och de inriktningsbeslut regeringen meddelat. Detta betyder att inhämtning som sker för ett av ändamålen i LSF även begränsas av hur försvarsunderrättelseverksamhe-ten definieras i FuvL. Dessa begränsningar består bland annat i att förvarsunderrättelseverk-samhet bara får avse utländska förhållanden och inte får ske för brottsbekämpande myndighe-ters räkning.

141 Prop 2008/09:201 s 108 f.

142 Lagrådsremiss, ”Förstärkt integritetsskydd vid signalspaning” s 44.

Begränsning till utländska förhållanden

Att försvarsunderrättelseverksamhet bara får avse utländska förhållanden innebär inte att sig-nalspaning uteslutande måste syfta till att kartlägga verksamheter utomlands. Det är inte avgö-rande var verksamheten rent fysiskt bedrivs utan spaning kan till exempel ske för att kartlägga grupper som har sin bas i utlandet men till viss del är verksamma i Sverige.¹⁴³

Gränsdragning mot brottsbekämpande verksamhet

Enligt 4 § FuvL får inte försvarsunderrättelseverksamhet (och således inte heller signalspa-ning) bedrivas i syfte att lösa uppgifter som enligt svensk rätt ligger inom ramen för polisens eller andra myndigheters brottsbekämpande eller brottsförebyggande verksamhet (4 § st 1 FuvL). Då förvarsunderrättelseverksamhet får bedrivas för att kartlägga yttre hot kan dock gränsdragningsproblem uppstå i de fall då dessa hot har formen av allvarlig internationell brottslighet, exempelvis terrorism.¹⁴⁴ Gränsdragningen får då förstås så att om brottsligheten är av sådan ”kvalificerad art” att den kan anses utgöra yttre hot mot landet får den kartläggas inom ramen för underrättelseverksamheten, men inte annars.¹⁴⁵ Enligt förarbeten är det fråga om en strategisk kartläggning av hot mot nationella intressen och inte kartläggning i operativt brottsbekämpande syfte då detta är en uppgift för andra myndigheter.¹⁴⁶ De myndigheter som bedriver förvarsunderrättelseverksamhet får dock lämna stöd till de myndigheter som bedriver brottsbekämpande och brottsförebyggande verksamhet om det inte föreligger hinder enligt andra bestämmelser (4 § andra stycket FuvL). Sammanfattningsvis får signalspaning inte ske i syfte att kartlägga brottslighet i operativt brottsbekämpande syfte, men information som framkommer vid signalspaning i annat syfte kan lämnas till brottsbekämpande myndigheter om inte hinder i lag föreligger. Det är alltså dels en fråga om för vilka ändamål signalspaning får bedrivas och dels fråga om hur information som inhämtas (och som kanske saknar rele-vans för spaningsändamålet) får användas. Vilka hinder som föreligger för vidarebefordrande till andra myndigheter utvecklas i avsnitt 5.9.

5.3.2 Övervakningsändamål i utvecklingsverksamhet (1 § tredje stycket LSF)

Enligt förordningen (2007:937) med instruktion för Försvarets radioanstalt¹⁴⁷ ska FRA biträda andra myndigheter vid värdering anskaffning och drift av signalspaningssystem (3 §

143 Prop 2006/07:63 s 43.

144 Prop 2006/07:63 s 47.

145 Prop 2006/07:63 s 42 och 47.

146 Prop 2006/07:63 s 137.

147 I detta stycke benämnt instruktionsförordningen.

tionsförordningen), ha hög kompetens inom informationssäkerhetsområdet samt kunna bistå andra myndigheter med tekniskt stöd i dessa frågor (4 § instruktionsförordningen). FRA ska särskilt

- följa signalmiljön i omvärlden, den tekniska utvecklingen och signalskyddet, - fortlöpande utveckla den teknik och metodik som behövs för att bedriva

verk-samheten, och

- utföra matematiska bedömningar av kryptosystem åt totalförsvaret (2 § in-struktionsförordningen).

För att kunna fullgöra dessa skyldigheter får FRA inhämta elektroniska signaler även för andra ändamål än de som tillåts försvarsunderrättelseverksamheten, närmare bestämt för att följa förändringar i signalmiljön i omvärlden, den tekniska utvecklingen och signalskyddet och för att fortlöpande utveckla den teknik och metodik som behövs för att bedriva verksamhet enligt LSF (1 § tredje stycket LSF). Enligt förarbetena är målet med denna verksamhet främst att inhämta metadata (till exempel bärfrekvens och kanalnummer) men det är inte uteslutet att verksamheten även avser innehållet i meddelanden mellan enskilda.¹⁴⁸ Även information som inte avser innehållet i ett meddelande kan vara känslig ur integritetssynpunkt om den exem-pelvis återspeglar uppgifter om vilka som har kommunicerat med varandra (så kallad trafikda-ta).¹⁴⁹ Inhämtning i utvecklingsverksamheten utgör inte underrättelseverksamhet utan bedrivs för FRA:s egna behov av teknik- och kompetensutveckling; den generar inte underrättelser och omfattas därför inte av FuvL och dess begränsningar.¹⁵⁰ Däremot omfattas utvecklings-verksamheten av begränsningarna i LSF. ¹⁵¹ Vad utvecklingen faktiskt resulterar i och hur kommunikation som inhämtats i detta syfte får användas är till viss del svårt att utläsa ur lag-stiftningen, något som diskuteras vidare i avsnitt 5.8.1¹⁵²