3 Artikel 8 i Europakonventionen
3.3 Legitimt syfte
Om staten vidtar åtgärder som innebär inskränkningar av en rättighet som följer av artikel 8.1 måste dessa för att vara konventionsenliga ha ett legitimt syfte. I artikel 8.2 anges att in-skränkningar får ske med hänsyn till den nationella säkerheten, den allmänna säkerheten eller landets ekonomiska välstånd, till förebyggande av oordning eller brott, till skydd för hälsa eller moral eller till skydd för andra personers fri- och rättigheter. Denna uppräkning är ut-tömmande. Bedömningen om en viss åtgärd vidtagits i ett legitimt syfte är relativt okomplice-rat, oftast godtas statens uppgift i frågan och detta bestrids i de flesta fall inte av klaganden.
3.4 ”Nödvändig i ett demokratiskt samhälle”
Om en åtgärd som innebär en inskränkning av rättigheterna enligt artikel 8.1 anses ha skett med stöd i lag och med hänsyn till ett av de i artikel 8.2 angivna syftena återstår frågan om denna åtgärd varit nödvändig i ett demokratiskt samhälle.
3.4.1 Generellt
Vilka kriterier domstolen uppställer vid bedömningen av om en åtgärd är nödvändig i ett de-mokratiskt samhälle varierar till viss del från fall till fall. Generellt vid inskränkningar av konventionsrättigheter gäller tre kriterier. För det första ska åtgärden vara nödvändiga i
för-hållande till ett tvingande socialt behov (pressing social need) Vad gäller kriteriet nödvändig krävs inte att åtgärden är oundgänglig med det räcker samtidigt inte att den är användbar, rim-lig eller önskvärd.81 För det andra bedöms om inskränkningen är proportionerlig i förhållande till det syfte man söker uppnå.82 I denna proportionalitetsbedömning görs en avvägning mellan individens intresse och samhällets intresse i stort.83 För det tredje beaktas i vissa fall om de skäl som staten har angivit är relevanta och tillräckliga (relevant and sufficient).84 De princi-per och övervägande som ligger till grund för Europadomstolens bedömningar måste ses mot bakgrund av förhållandet mellan staternas suveränitet och domstolens roll som garant för en-skildas mänskliga rättigheter. Det är staterna som gör den initiala bedömningen i dessa frågor men det är domstolen som slutligen avgör om åtgärderna är förenliga med konventionen.85 Hur fördelningen av handlingsutrymme och bestämmanderätt mellan domstolen och staterna faller ut i ett enskilt fall är inte alltid lätt att förutse men i praxis har ett antal grundläggande principer etablerats.
Fjärde instansprincipen
En grundläggande princip är att Europadomstolen har en subsidiär roll och inte ska fungera som en fjärde instans.86 Detta innebär att domstolen inte ska överpröva nationella organs be-visvärdering eller tolkning av den nationella lagstiftningen, eller åtminstone att de nationella myndigheternas bedömningar ska väga mycket tungt. 87
Tolkningsmarginal
En följd av domstolens subsidiära karaktär är att staterna tillerkänns en viss tolkningsmarginal (margin of appreciation).88 Domstolen har en subsidiär och övervakande funktion att tillse att enskilda inom staternas jurisdiktion tillförsäkras sina konventionsrättigheter. Utgångspunkten är att staterna är bäst lämpade att välja genom vilka åtgärder och medel rättigheterna ska för-verkligas.89 Hur bred staternas tolkningsmarginal är kan bero på ett antal olika faktorer såsom vilken rättighet som inskränks, hur viktig den anses vara (relativt sett), den inskränkande
81 Se bl. a. Silver and Others v. the United Kingdom, para 97. Jfr även Clayton & Tomlinson, s1125.
82 Clayton & Tomlinson, s 1125 (och däri angivna källor).
83 Se bl. a. Cossey v. the United Kingdom, para 37. Jfr även Clayton & Tomlinson, s 1090.
84 S. and Marper v. the United Kingdom [GC], para 101, Sunday Times v. the United Kingdom (no. 1), para 62, och Szuluk v. the United Kingdom, para 45. Se även Clayton & Tomlinson, s 396.
85 S. and Marper v. the United Kingdom [GC], para 101.
86 Se bl.a. Kemmache v. France (no. 3), para 44.
87 Se t. ex. Roche v. the United Kingdom [GC], para 120.
88 Se bl. a. Handyside v. The United Kingdom, para 48 och Dickson v. the United Kingdom [GC], para 77.
89Belgian Linguistic Case (No.2), para 10.
gärdens karaktär och syftet med inskränkningen.90 Staterna anses till exempel ha en bred tolk-ningsmarginal när vilka åtgärder som bör vidtas för att skydda den nationella säkerheten och bekämpa brott och allmän oordning.91
Europeisk standard
En annan faktor som kan påverka tolkningsmarginalen är om det föreligger en europeisk sam-syn i frågan. Europakonventionens syfte är inte att harmonisera medlemsstaternas lagstift-ning.92 Om det föreligger en stark europeisk samsyn i en viss fråga varifrån en viss stat avvi-ker kan detta dock innebära att den eftersläntrande staten i praktiken tvingas anpassa sin lag-stiftning. Det är i dessa fall en fråga om att domstolen upprätthåller en viss minimistandard som anses satt av de övriga medlemsstaterna snarare än harmonisering av de olika lagstift-ningarna. När det saknas samsyn hos medlemsstaterna angående hur viktig en viss rättighet är (relativt sett) eller på vilket sätt denna bäst ska skyddas har staterna en bredare tolkningsmar-ginal.93
Effektivitetsprincipen
Europakonventionen ska tolkas så att dess rättigheter blir praktiska och effektiva och inte teo-retiska och illusoriska.94 En konsekvens av effektivitetsprincipen är att konventionens artiklar inte bara innebär materiella och utan även processuella krav. Det är inte nog att medlemssta-terna tillerkänner enskilda vissa rättigheter materiellt utan även utformningen av beslutspro-cesser (beslutande organ, enskildas delaktighet i probeslutspro-cesser m.m.) måste utformas så att kon-ventionsrättigheterna garanteras i praktiken.95 Det krävs en helhetsbedömning av detta slag för att enskildas rättigheterna ska bli praktiska och effektiva.
3.4.2 I relation till hemlig övervakning
När det gäller avvägningen mellan enskildas rätt till privatliv och statens behov av hemlig övervakning för att skydda den nationella säkerhet har Europadomstolen i sin praxis framhål-lit att staten har en relativt bred tolkningsmarginal avseende vilka åtgärder som är
90 Se bl. a. S. and Marper v. the United Kingdom [GC], para 102.
91 Se bl. a. Klass and Others v. Germany, para 48.
92 Kavanaugh, Kathleen A, Policing the Margins: Rights Protection and the European Court of Human Rights, European Human Rights Law Review, 4/2006, s 5.
93 Dickson v. the United Kingdom [GC], para 78. Jfr även Sunday Times v. the United Kingdom (no. 1), para 59. 94 Se bl. a. Airey v. Ireland, para 24 (och däri gjorda hänvisningar) och Christine Goodwin v. the United King-dom [GC], para 74.
95 Clayton & Tomlinson, s 1125 f.
ga.96 Det måste dock finnas adekvata och effektiva garantier mot missbruk.97 Om detta krav är uppfyllt avgörs med beaktande av bland annat
- karaktären, omfattningen och varaktigheten av övervakningsåtgärderna, - på vilka grunder övervakningsåtgärder får tillåtas,
- vilka myndigheter som får ge tillstånd till, bedriva och kontrollera övervak-ningen,
- och vilken sorts rättsmedel den nationella lagstiftningen erbjuder.98
Europadomstolen gör en bedömning av varje enskilt lagrum för sig men ser även till lagstift-ningens kontext och gör slutligen en helhetsbedömning.99 Ytterligare uttalanden domstolen gjort vid prövning av lagstiftningar som möjliggjorde hemlig övervakning redogörs för i sam-band med analysen av den svenska lagstiftningen.
96 Weber and Saravia v. Germany, para 106.
97 Se bl. a. Klass and Others v. Germany, para 50 och Association for European Integration and Human Rights and Ekimdzhiev v. Bulgaria, para 77.
98 Weber and Saravia v. Germany, para 106.
99 Weber and Saravia v. Germany, para 108.