Lagring (Databaser)

Informationen som FRA inhämtar lagras i olika uppgiftssamlingar (databaser).¹⁷⁶ Regeringen bestämmer i vilken utsträckning FRA får har databaser som innehåller personuppgifter (1 kap 7 § FPuL). Av FPuF framgår vilka databaser FRA får upprätta och vilken typ av uppgifter som får finnas i varje databas. I praktiken är databaserna inte fysiskt åtskilda utan det är till-vägagångssättet för att komma åt en viss uppgift som avgör vilken av uppgiftssamlingarna den tillhör.¹⁷⁷ Handläggarna på FRA får tillgång till databaserna via särskilda datorer och en enskild handläggares åtkomst till de olika databaserna beror på dennes arbetsuppgifter.¹⁷⁸ Till-gången ska alltid begränsas till vad som behövs för att handläggaren ska kunna fullgöra sina uppgifter (1 kap § 16 FPuL). Det bör uppmärksammas att detta inte är en uttömmande redo-visning av vilka uppgiftssamlingar (databaser) som FRA kan ha då regeringen får fatta beslut i enskilda fall (jfr 1 kap 7 § FPuL).

Urvalsdatabasen

I Urvalsdatabasen återfinns information som är nödvändig för att verkställa signalspaningsin-riktningarna (6 § FPuF). Det är fråga om uppgifter som används av FRA för planering och inriktning av underrättelseverksamheten med anledning av pågående eller kommande signal-spaningsuppdrag. Dessa uppgifter har vanligtvis lämnats av eller utarbetats på grundval av

174 Se avsitt 5.5.3. Det kan noteras att genom den nu förslagna 10 § LSF har kontrollmyndighetens möjligheter att begära radering av uppgifter vars inhämtning och lagring anses utgöra ett oproportionerligt integritetsintrång begränsats betydligt (se prop 2008/09:201 s 12 f.).

175 Jfr Prop 2006/07:46 s 64.

176 I förarbetena används både uttrycken databaser och uppgiftssamlingar, ingen skillnad avses dock i sak. Upp-giftssamling ha använts i lagtext i syfte att göra denna teknikneutral (se prop 2006/07:46 s 194).

177 Prop 2006/07:46 s 31.

178 Ang detta stycke se SOU 2003:34 s 129.

information från uppdragsgivare. I databasen behandlas främst sökbegrepp i form av person-uppgifter (till exempel namn) men även de tekniska parametrar som används vid sökningar i signalspaningsverksamhet. Dessa kan vara manuella eller automatiska frekvenser, e-postadresser eller telefonnummer.¹⁷⁹

Källdatabasen

I Källdatabasen lagras den rådata som FRA får tillgång till vid signalspaning, efter att ett ur-val skett med hjälp av sökbegrepp i enlighet med 3 § LSF. I databasen får inhämtad och obe-arbetad data lagras, oavsett om den inhämtats i försvarsunderrättelse- eller utvecklingsverk-samheten (2 § FPuF). FRA vet inget om innehållet i informationen som lagras i denna databas då den är obearbetad och kan vara krypterad eller avfattad på främmande språk.¹⁸⁰ Källdataba-sen är en mycket omfattande databas vars syfte är att underlätta behandlingen av och tillgång-en till dtillgång-en information som FRA inhämtat gtillgång-enom signalspaningtillgång-en.¹⁸¹ I praktiken innebär Källdatabasen att ingen ytterligare selektion eller bearbetning utöver den som följer av LSF måste göras direkt vid inhämtningen, utan informationen kan sparas för att bearbetas i ett se-nare skede. Hur länge uppgifterna lagras varierar, vanligen är lagringstiden kort men viss in-formation sparas en längre tid.¹⁸² I databasen förekommer personuppgifter som kan eftersökas, exempelvis genom sökningar på namn, adresser och personnummer. Då materialet är osorterat ligger det i sakens natur att det förekommer känsliga personuppgifter som exempelvis uppgif-ter om en persons politiska åsikuppgif-ter eller etniska ursprung.¹⁸³

Databasen för öppna källor

FRA samlar även in information från öppna källor exempelvis genom sökningar på Internet.

Informationen lagras, oftast under kort tid, i Databasen för öppna källor. I denna databas kan sökningar göras med urvalskriterier som antingen konstrueras av handläggaren eller hämtas ur Urvalsdatabasen (STÖD). Om uppgifterna bedöms vara intressanta för underrättelseverksam-heten förs de över till Analysdatabasen för fortsatt bearbetning och analys. Ett stort antal per-sonuppgifter inhämtas dagligen till denna databas men ytterst få av dem är att enligt förarbe-tena att betrakta som känsliga.¹⁸⁴

179 Ang detta stycke se SOU 2003:34 s 129 och Prop 2006/07:46 s 32.

180 SOU 2003:34 s 129.

181 Ang detta stycke se SOU 2003:34 s 130.

182 SOU 2003:34 s. 130.

183 SOU 2003:34 s. 130.

184 Ang detta stycke se SOU 2003:34 s 131.

Analysdatabasen

Analysdatabasen får innehålla analysresultat och bearbetnings- och rapportunderlag (3 § FPuF). Det är in denna databas som den inhämtade informationen som lagrats i Källdatabasen och Databasen för öppna källor bearbetas, analyseras och lagras i väntan på att sammanställas till underrättelserapporter.¹⁸⁵ I Analysdatabasen görs bedömningen om FRA ska fortsätta arbe-ta med en viss information eller om den ska raderas.¹⁸⁶

Rapportdatabasen

Rapportdatabasen får innehålla färdiga underrättelserapporter (4 § FPuF). Möjliga sökbegrepp är ämnet rapporten avser, namn på uppdragsgivaren eller rapportens datum. Databasen kan liknas vid ett register. Av varje rapport framgår det ämne rapporten rör samt den uppdragsgi-vare som ska ha rapporten.¹⁸⁷ I de slutliga underrättelserapporterna har alla uppgifter som be-dömts som irrelevanta för uppdragsgivarna sållats bort¹⁸⁸

Signalmiljödatabasen

Denna databas får enbart innehålla information och tekniska parametrar som rör signalmiljön (5 § FPuF). Signalmiljödatabasen är inte omnämnd i förarbetena. Den information som lagras i databasen torde vara den som inhämtas i enlighet med 1 § andra stycket LSF, i teknik- och kompetensutvecklingssyfte. Som tidigare nämnts kan viss information som inhämtas i teknik- och kompetensutvecklingsverksamheten innehålla personuppgifter och vara känslig ur integri-tetssynpunkt, även om inhämtning i huvudsak avser teknisk data.¹⁸⁹ Det torde därför kunna förekomma känsliga uppgifter i denna databas.

Det kan således förekomma personuppgifter i samtliga databaser. Gränserna avseende vilka sammanställningar och sökningar som får göras i dessa följer av bestämmelserna i FPuL och FPuF. I övrigt saknas begränsningar.

Gallring enligt FPuL och FPuF

I vissa av databaserna torde gallringsprocessen bestå i att information skrivs över på grund av.

av platsbrist, det finns dock vissa krav på gallring. Om inte regeringen har meddelat

185 Prop 2006/07:46 s 33.

186 SOU 2003:34 s 132.

187 SOU 2003:34 s 132.

188 Prop 2006/07:46 s 34.

189 Se avsnitt 5.3.2.

lunda (i föreskrift eller i ett enskilt fall) ska uppgifter gallras då de inte längre behövs för de ändamål de behandlas för (6 kap 1 § FPuL).

I FPuF finns krav på gallring av personuppgifter avseende tre av databaserna. I Källdatabasen respektive Urvalsdatabasen ska gallring ske tre år efter påbörjad behandling av personuppgif-ter om inte FRA har beslutat att personuppgiften fortfarande behövs i verksamheten, i så fall ska en ny prövning ske efter tre år (2 § och 6 § FPuF). För Signalmiljödatabasen gäller istället ett år (5 § FPuF). Uppgifter får dock (efter beslut från regeringen eller myndighet som reger-ingen bestämmer) sparas för historiska, statistiska eller vetenskapliga ändamål (6 kap 1 § FPuL), i detta avseende finns ingen tidsbegränsning. Uppgifter som till sitt innehåll saknar betydelse för försvarsunderrättelse- och utvecklingsverksamheten skall dock som tidigare redogjorts för förstöras enligt 7 § punkt 1 LSF. Denna förstöringsskyldighet träffar alltså inte trafikdata då dessa uppgifter inte rör innehållet i kommunikationen.

5.8.1 Trafikdatalagring

Det finns indikationer på att FRA samlar in och lagrar så kallad trafikdata i stor omfattning.¹⁹⁰ Trafikdata är uppgifter om vem som har kommunicerat med vem utan att den berör innehållet i kommunikationen i sig, men precis som konstaterats i avsnitt 5.3.2 så kan dessa uppgifter vara nog så integritetskränkande. Det är svårt att utifrån lagtexten och förarbetsuttalande få en klar bild över hur utvecklingsverksamheten bedrivs och hur den inhämtade informationen används (till exempel om det förekommer trafikdatalagring i stor omfattning). För denna upp-sats är den primära frågan hur denna trafikdatalagring skulle kunna se ut om den bedrivs inom de givna rättsliga ramarna.

Rättsligt sett kan trafikdata inhämtas inom ramen för både underrättelse- och utvecklingsverk-samhet då det är fråga om en form av uppgifter. För att fastställa var den rättsliga gränsen går kan följande frågor ställas.

- Finns det något i lagstiftningen som hindrar att man inhämtar all trafikdata?

- Vad, om några, är begränsningarna vad gäller lagrandet och användandet av sådana inhämtade uppgifter?

Vad gäller inhämtningen i underrättelseverksamheten torde den hindras av de i lagen angivna övervakningsändamålen, det måste ske en selektion och enbart kommunikation som är rele-vant i förhållande till dessa syften får inhämtas. Jämför man FRA:s beskrivning av

190”Frågor & Svar”, fråga 5.

lagringen¹⁹¹ med hur förarbetsuttalandena beskriver utvecklingsverksamheten¹⁹² är det dock sannolikt att det är inom ramen för denna verksamhet som trafikdatalagringen sker.¹⁹³ Enligt FRA:s egna uppgifter är det primära användningsområdet för trafikdatalagringen att (i) ut-veckla teknik och metodik (som exempelvis dekryptering) och (ii) att hitta nya parametrar att använda i selekteringsprocessen då inhämtning sker in underrättelseverksamhet.¹⁹⁴ Om FRA anser det nödvändigt att inhämta all trafikdata för att nå detta mål torde det kunna ske i enlig-het med de tillåtna övervakningsändamålen i 1 § tredje stycket LSF.

Finns det då några andra begränsningar vad gäller att lagra och bearbeta trafikdata? Eftersom trafikdata inte avser innehållet i meddelandet som sådant träffas det inte av förstöringsskyl-digheten i 7 § LSF. Lagring av trafikdata påstås ske i den så kallade Titandatabasen¹⁹⁵ som skulle kunna vara antingen Källdatabasen eller Signalmiljödatabasen, men det skulle också kunna vara fråga om en databas som inte är angiven i FPuF och istället har inrättas av reger-ingen genom beslut (jfr 1 kap 7 § FPuL). Både Källdatabasen och Signalmiljödatabasen har gallringskrav på tre respektive ett år, men uppgifter kan lagras längre om FRA anser att det är nödvändigt (2 och 5 §§ FPuF). Regeringen eller myndighet regeringen bestämmer har även möjlighet att besluta om fortsatt lagring, till exempel får uppgifter bevaras för historiska, sta-tistiska eller vetenskapliga ändamål (6 kap 1 § FPuL). Det finns således inget absolut hinder mot långtidslagring av trafikdata.

Viss begränsning finns i och med att inhämtningen måste ske i enlighet med tillstånd och att en proportionalitetsavvägning i förhållande till övervakningens omfattning måste ske innan tillståndet godkänns (5 § punkt 3 LSF). Tillståndsmyndigheten skulle (åtminstone teoretiskt sett) kunna hindra en allt för omfattande inhämtning. I praktiken består dock begränsningen i att signalbärare och sökbegrepp specificeras och det kan (precis som vissa remissinstanser gjort) ifrågasättas hur effektiv denna begränsningar är.¹⁹⁶

Sammanfattningsvis finns det inga rättsliga hinder mot att FRA skapar omfattande databaser av trafikdata om denna myndighet anser det nödvändigt för underrättelse- eller utvecklings-verksamhet. Det finns en viss begränsning genom bestämmelser i FPuL och LSF som manar

191 ”Frågor och Svar”.

192 Se bl. a. Prop 2006/07:46 s 67 f.

193 Jfr Prop 2006/07:63 s 72.

194 ”Frågor och Svar”, Fråga 5.

195Struwe, Filip, FRA lagrar svenska telesamtal och mejl, Rapport, Publicerad 16 juni 2008 (Uppdaterad 24 juni 2008).

196 Prop 2008/09:201 s 33 f.

till restriktivitet, och genom de begränsningar som följer av tillstånden. Det är dock svårt att bedöma vilken verkan dessa begränsningar har i praktiken.