I årets uppföljning av miljökvalitetsmålen används alltså för första gången den nya bedömningsgrunden från propositionen Svenska miljömål – för ett effektivare miljöarbete (prop. 2009/10:155). För de mål där det inte bedöms möjligt att uppnå miljökvaliteten inom en generation (till 2020) bedöms om det inom en generation är möjligt att skapa förutsättningar för att nå miljökvalitetsmålen. För
miljökvalitetsmål där effekterna av insatta åtgärder sker med viss fördröjning räcker det därmed att rätt förutsättningar, i form av beslut och förväntat genomförande, är på plats. Bedömningarna för Begränsad klimatpåverkan,
Skyddande ozonskikt och Grundvatten av god kvalitet uppges redan i tidigare
uppföljningar i olika grad ha tagit hänsyn till detta.
För tio miljökvalitetsmål bedöms det möjligt att till år 2020 nå miljökvalitetsmålen eller att skapa förutsättningar för att nå miljökvalitetsmålen om ytterligare åtgärder vidtas. Skyddande ozonskikt är det enda miljökvalitetsmålet som är möjligt att nå med redan vidtagna och planerade åtgärder.
För fem av miljökvalitetsmålen bedöms det som mycket svårt att till 2020 skapa förutsättningar för att på sikt nå det miljötillstånd som målen uttrycker. Hit hör
Begränsad klimatpåverkan, Giftfri miljö, Hav i balans samt levande kust och skärgård och Ett rikt växt- och djurliv. De stora svårigheterna att nå dessa
miljökvalitetsmål har lyfts fram i tidigare uppföljningar. Utöver ovan fyra nämnda miljökvalitetsmål bedöms även God bebyggd miljö som svårt att nå, bland annat som en följd av problem i inomhusmiljön.
Bedömningarna av miljökvalitetsmålen följer de bedömningar som utifrån samma bedömningsgrund gjordes i propositionen Svenska miljömål – för ett effektivare miljöarbete, med undantag för Hav i balans samt levande kust och skärgård. Den mer negativa bedömningen för detta miljökvalitetsmål baserar sig på en osäkerhet kring nödvändiga framsteg i det internationella havsmiljösamarbetet samt inom EU:s fiskeri- och jordbrukspolitik.
Hur har den nya bedömningsgrunden påverkat?
Den nya bedömningsgrunden uppges inte ha förändrat bedömningen för sex av miljökvalitetsmålen, däribland fyra av målen för vilka det bedöms som mycket svårt att skapa förutsättningar för att nå miljökvalitetsmålet inom en generation. Möjligheten att nå Giftfri miljö uppges vara mer positiv med den nya
bedömningsgrunden. Det samma gäller för ytterligare nio av miljökvalitetsmålen, där den nya bedömningsgrunden också har ökat möjligheterna att nå
Trender i miljötillstånd
För många av miljökvalitetsmålen är det svårt att fastställa en tydlig trend i miljön, ofta finns både positiva och negativa trender inom samma miljökvalitetsmål. Tio av miljökvalitetsmålen bedöms ha en neutral trend. En positiv trend rapporteras för fem av målen, vilket är tre fler än i tidigare uppföljningar. De tre nya är Frisk luft,
Ingen övergödning samt Levande sjöar och vattendrag. För Levande sjöar och vattendrag bedöms att vattenmyndigheternas åtgärdsprogram med
miljökvalitetsnormer kommer att leda till ett bättre miljötillstånd i sjöar och vattendrag. För Ingen övergödning har miljötillståndet i kustnära områden förbättrats de senaste åren. För Frisk luft fortsätter halten av luftföroreningar i tätorter att sjunka.
Endast Begränsad klimatpåverkan anger en negativ trend. Det baseras på att utsläppen av långlivade växthusgaser forsätter att öka och den globala årsmedeltemperaturen fortsätter att stiga.
Gemensamma svårigheter för flera miljökvalitetsmål
Flera miljökvalitetsmål är starkt beroende av minskade utsläpp från transporter och energiproduktion. Det gäller exempelvis Frisk luft, Bara naturlig försurning och
Ingen övergödning. Utsläppen från sjöfarten har ökat på senare år, en faktor som
försvårar möjligheten att nå Ingen övergödning. Sjöfartens utsläpp av kväveoxider har ökat kraftigt.
Förutom att leda till utsläpp orsakar transporter också problem med buller, något som följs upp inom flera miljökvalitetsmål, exempelvis God bebyggd miljö. Dagens hårda nyttjande av naturresurser inom fiske, skogsbruk och jordbruk samt fysiska störningar lyfts fram som problem i flera naturtypsmål. Å andra sidan är ett fortsatt brukande i en del fall avgörande för att vissa naturtyper och en biologisk mångfald ska bevaras. Färre nedlagda marker inom jordbruket och fortsatt rennäring är till exempel viktiga förutsättningar för att nå Ett rikt odlingslandskap respektive Storslagen fjällmiljö.
Flera miljökvalitetsmål som innehåller preciseringar om kulturmiljö rapporterar om brister i skydd och hänsyn. I många fall är dessutom värdefulla kulturmiljöer dåligt kartlagda, vilket ytterligare försvårar arbetet. Återhämtningstiden för kulturvärden bedöms dock som kort, i och med att preciseringarna relativt snabbt nås när ett bra skydd väl finns på plats. En allvarlig aspekt som dock påpekas är att förlorade kulturvärden inte går att återskapa.
Komplexa samband mellan flera miljökvalitetsmål
Vart och ett av de 16 miljökvalitetsmålen fokuserar på specifika områden, men nästan alla påverkas av och/eller påverkar andra miljökvalitetsmål. Flera lyfter fram vikten av att Begränsad klimatpåverkan nås för att utvecklingen ska gå åt rätt håll, däribland Storslagen fjällmiljö och Ett rikt växt- och djurliv. Utsläpp av
växthusgaser bidrar till klimatförändringen, vilket i sin tur påverkar arter, naturtyper och ekosystemtjänster.
Även möjligheterna att nå Ingen övergödning påverkar uppfyllelsen av flera andra mål. Övergödning leder till svårigheter att nå de båda miljökvalitetsmålen Levande
sjöar och vattendrag samt Hav i balans samt levande kust och skärgård.
Grundvatten är en del av samma kretslopp som ytvattnet och möjligheten att nå miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitet påverkas delvis också av utsläpp av gödande ämnen.
För Frisk luft framhålls möjligheten för synergier med i första hand Bara naturlig
försurning och Ingen övergödning, eftersom en del utsläppsbegränsande åtgärder är
gemensamma för målen. Det är därför viktigt att utreda största möjliga sammanlagda miljönytta innan åtgärder vidtas. För klimatarbetet finns det en möjlig konflikt med flera av naturtypsmålen. Ett större uttag av biobränslen riskerar att bidra till en försurning av skogsmark om inte mer aska återförs, liksom till ett ökande tryck på biologisk mångfald i skog och angränsande miljöer. En utbyggnad av vindkraft kan hota naturvärden i bland annat våtmarker och fjällmiljö.
Bedömning utifrån preciseringar av miljökvalitetsmålen
I årets uppföljning sker bedömningarna utifrån de förslag till preciseringar som tagits för varje miljökvalitetsmål, alltså inte utifrån delmål som i tidigare uppföljningar. Totalt finns förslag på 99 preciseringar, och för knappt två
tredjedelar (61) bedöms det möjligt att inom en generation skapa förutsättningar för att nå preciseringarna om ytterligare åtgärder vidtas. En knapp fjärdedel (23) av preciseringarna bedöms möjliga att nå med redan vidtagna och planerade åtgärder, medan det för övriga (15) bedöms som mycket svårt att skapa förutsättningar för att nå preciseringarna inom en generation.
Preciseringarna följs i många fall upp med hjälp av befintliga indikatorer för miljökvalitetsmålen. För flera påpekas det dock brister i underlaget för bedömning och att verktygen för uppföljning behöver utvecklas.
För de preciseringar där det går att bedöma utvecklingen i miljön eller det tillstånd som preciseringen beskriver dominerar en neutral trend, på samma sätt som för miljökvalitetsmålen. Ungefär lika många preciseringar bedöms ha positiv respektive negativ trend.
Viktigt med insatser både på nationell och internationell nivå Både nationella och internationella insatser kan påverka möjligheterna att nå miljökvalitetsmålen och preciseringarna. För ungefär hälften av
miljökvalitetsmålen dominerar behov av insatser på internationell nivå, medan nationella insatser bedöms som viktigast för lika många miljökvalitetsmål. I flera fall lyfts dock fram att både nationella och internationella insatser samverkar och/eller påverkar olika preciseringar under samma miljökvalitetsmål. Ett exempel
är Frisk luft, där lokala eller regionala utsläpp påverkar halterna av många luftföroreningar, medan marknära ozon har sitt ursprung i utsläpp i andra länder som transporterats till Sverige. På samma sätt är Ett rikt odlingslandskap beroende av nationella insatser, men dessa styrs delvis av EU:s jordbrukspolitik.
För många av naturtypsmålen lyfts nationellt arbete med ökat skydd och skötsel fram som avgörande för måluppfyllelsen. Mycket är på gång, men takten i arbetet måste öka. Det är också viktigt att insatser sker med ett landskapsperspektiv, där fokus för åtgärderna måste omfatta mer än enskilda ekosystem och arter. Ett sådant arbetssätt behövs bland annat för att säkra ekosystemtjänster och skapa