Främmande arter och genmodifierade organismer

Det är möjligt att inom en generation skapa förutsättningar för att nå preciseringen om ytterligare åtgärder vidtas.

Trenden bedöms vara neutral. Kunskap om främmande arter och deras påverkan på biologisk mångfald bör förbättras genom kontinuerlig uppföljning och analys samt

experimentella försök. Skogsodling av främmande trädslag domineras av contortatall. Odlingen av contortatall ökar, men odlingen sker fortfarande i betydligt mindre omfattning än vad de allmänna råden till skogsvårdslagen anger avseende övre arealgräns. Begränsad spridning av contortatall och påverkan på biologisk mångfald förekommer. I dagsläget finns det inte någon kommersiell odling av genmodifierade organismer. Återhämtning kan ske inom en generation under förutsättning att lämpliga åtgärder vidtas.

Precisering 6: Bevarande och främjande av kulturarvet

Det är möjligt att inom en generation skapa förutsättningar för att nå preciseringen om ytterligare åtgärder vidtas.

Trenden bedöms vara neutral, då hänsynen inte påtagligt har förändrats över tid utan ligger kvar på en låg nivå. Skogsbruket fortsätter att skada skogens forn- och kulturlämningar i stor omfattning. Dessutom är en stor andel av skogens

kulturlämningar ännu inte identifierade och registrerade, vilket försvårar

hänsynsplaneringen. Kunskap, hänsyn och främjande av dessa miljöer behöver öka kraftigt för att preciseringen ska kunna nås. Återhämtning kan ske inom en

generation om tilltäckliga åtgärder vidtas i tid. Förlorade värden kan dock ofta inte återskapas.

Precisering 7: Bevarande och främjande av vattnets och våtmarkers kvalitet

och ekologiska funktion

Det är möjligt att inom en generation skapa förutsättningar för att nå preciseringen om ytterligare åtgärder vidtas.

Trenden är dock totalt sett negativ i dagsläget. På policynivå finns det numer en stor medvetenhet och acceptans för behovet av hänsyn till vatten och våtmarker, men på många håll är hänsynen inom skogsbruket till vattenmiljöer fortsatt bristfällig. Till exempel skadas allt fler vattendrag av körning med skogsmaskiner. Skogsstyrelsen har nu, i samarbete med skogsbruket och forskningsinstitutet Skogforsk, tagit fram en policy för körskador på skogsmark. Vidare pågår

utbildningsinsatser inom området. Sammantaget förväntas detta på sikt bidra till att förbättra situationen. Återhämtningstiden är lång.

Precisering 8: Främjande av hälsa och rekreation

Det är möjligt att inom en generation skapa förutsättningar för att nå preciseringen om ytterligare åtgärder vidtas.

Trenden bedöms sammantaget vara neutral. Goda exempel finns på hur skog med värden för friluftsliv och rekreation förvaltas och görs tillgänglig, men skillnaden i hanteringen är stor mellan olika aktörer och områden. Ytterligare insatser behövs för att identifiera skogens sociala värden och verktyg behöver utvecklas för att främja dem. Bland annat kan ekonomiska styrmedel behövas, samt kunskap om lokalt anpassad förvaltning och rekreationsinriktad skötsel. Vidare behövs stöd och

vägledning till kommuner, andra markägare och skogssektorn. Återhämtning kan ske inom en generation om tilltäckliga åtgärder vidtas.

Miljökvalitetsmål 13:

Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion skall skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks.

Ansvarig myndighet: Jordbruksverket

NÅR VI MILJÖKVALITETSMÅLET?

Det är möjligt att inom en generation skapa förutsättningar för att nå miljökvalitetsmålet om ytterligare åtgärder vidtas.

Det finns positiva och negativa trender som väger upp varandra, samtidigt som trenden för biologisk mångfald till viss del är osäker. Den sammanvägda trenden för miljötillståndet anses vara neutral. Positivt för Ett rikt odlingslandskap är att EU:s jordbrukspolitik går mot ökade åtgärder för att gynna natur- och kulturvärden. Därutöver förbereds ett nytt landsbygdsprogram (2014–2020) som bland annat omfattar miljöersättningar till jordbruket. Den tidigare positiva utvecklingen för arealen betesmarker och antalet landskapselement (exempelvis stenmurar) och odlingsrösen, som sköts med miljöersättning har vänt. Fortfarande sköts dock betydande arealer ängs- och betesmarker inom landsbygdsprogrammet.

Trots omfattande ersättningar för miljöåtgärder inom jordbruket är utvecklingen för den biologiska mångfalden och kulturmiljön osäker. Dessutom saknas i vissa fall tillräckligt kunskapsunderlag om vad som behövs i form av arealer och åtgärder för att klara den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena, vilket gör att det behövs mer forskning inom området.

I dag är tillståndet för åkermarken och dess långsiktiga produktionsförmåga

godtagbart. Arealen odlingsbar åkermark har minskat sedan 1995 och preciseringen om 2,6 miljoner hektar odlingsbar åkermark kommer troligtvis inte att nås till 2020 utan riktade insatser. Mullhalten i svenska jordar bedöms som god, medan

markpackningen bör hållas under uppsikt. Åkermarkens innehåll av kadmium bedöms i dag inte utgöra något hot mot folkhälsan, men det är viktigt att följa utvecklingen. Exploatering av jordbruksmark för tätortsbebyggelse och

infrastruktur bedöms inte vara något problem på nationell nivå, men kan vara ett lokalt problem.

Ett brukat och levande odlingslandskap är av stor betydelse för friluftsliv och rekreation. Det kan behövas fler insatser för att öka tillgängligheten till naturmiljöer i framför allt slättbygden.

För att möta framtida miljöförändringar och behov inom växtförädlingen, liksom av kulturhistoriska skäl, är det viktigt att behålla en så bred genetisk bas av den

odlade mångfalden som möjligt. De växtgenetiska resurserna i Sverige är inventerade och nu pågår arbetet med att bygga upp en nationell genbank. För husdjursraserna bedöms möjligheten att nå preciseringen om avel och bevarande som god. Återhämtningstiden är dock lång för vissa raser.

Odlingslandskapets biologiska värden, åkermarkens produktionsförmåga och människors hälsa bedöms ha en lång återhämtningstid medan återhämtningstiden för kulturmiljövärdena och de sociala landskapsvärdena bedöms som relativt korta.

Ett rikt odlingslandskap är beroende av att delar av miljökvalitetsmålen Ett rikt växt- och djurliv, Giftfri miljö, Ingen övergödning, Myllrande våtmarker, Levande skogar, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet och Begränsad klimatpåverkan nås.

SVÅRIGHETER ATT NÅ MILJÖKVALITETSMÅLET SOM HELHET

Fortsatt förlust av biologisk mångfald och kulturvärden, upphörd hävd av ängs- och betesmarker, brist på småbiotoper som åkerholmar och småvatten i framför allt slättbygd samt minskad areal åkermark är exempel på miljöproblem som gör det svårt att nå miljökvalitetsmålet. En orsak till miljöproblemen är den pågående strukturrationaliseringen som ger ett mer storskaligt jordbruk där bristande lönsamhet leder till nedläggning av marginalmarker. Anpassning till teknisk och ekonomisk utveckling medför att jordbruket drivs mer intensivt än tidigare. Den tekniska och ekonomiska utvecklingen kommer dessutom att fortsätta, och insatser för att nå miljökvalitetsmålet måste gå att förena med en sådan utveckling.

FÖRÄNDRING AV BEDÖMNINGEN AV MILJÖKVALITETSMÅLET SOM HELHET

Då bedömningen snarare ska fokusera på förutsättningar för att nå miljökvalitetsmålet än miljöns återhämtning bör målet vara lättare att nå. Bedömningen om att Ett rikt odlingslandskap kan nås om ytterligare åtgärder vidtas har dock inte ändrats.

De föreslagna preciseringarna är i stora delar lika de nuvarande delmålen och årets bedömning av miljökvalitetsmålet skiljer sig därför inte i stort gentemot tidigare år.

MILJÖKVALITETSMÅLETS BEROENDE AV INTERNATIONELLA INSATSER

För att miljökvalitetsmålet ska nås i sin helhet behövs insatser dels på EU-nivå, dels på nationell nivå. Insatser på EU-nivå rör främst jordbrukspolitiken och ramarna för landsbygdsprogrammet. Nationella insatser behövs för att genomföra åtgärder som att gynna natur- och kulturvärden, skapa förutsättningar för växt- och husdjursgenetiska resurser, hålla kadmiumhalterna på nivåer som inte påverkar människors hälsa och öka tillgängligheten för friluftslivet till och i

odlingslandskapet. Utformningen av landsbygdsprogrammet, vilka resurser programmet har och intresset för att genomföra åtgärder är väsentligt för möjligheten att nå Ett rikt odlingslandskap.

Figur 13. Betesmarker är bland de mest artrika miljöerna i odlingslandskapet. De är även viktiga för kulturmiljön och människors möjlighet att uppleva ett rikt och varierat odlingslandskap. Utvecklingen för betesmarkerna är därför en god indikator för stora delar av miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap. Omfattande arealer betesmark sköts med miljöersättningar inom

landsbygdsprogrammet. På senare år har dock arealen minskat något till ungefär 431 000 hektar. Den påtagliga ökningen 2005 var sannolikt en tillfällig effekt i samband med införandet av gårdsstödet.

NÅR VI PRECISERINGARNA?