Restaurering, återskapande och nyanläggning av våtmarker

Det är möjligt att inom en generation skapa förutsättningar för att nå preciseringen om ytterligare åtgärder vidtas.

Bedömningen är att tillståndet beskrivet i preciseringen kommer att kunna nås vid en senare tidpunkt. Betydande insatser görs för att restaurera, återskapa och nyanlägga vissa våtmarkstyper, framför allt småvatten i odlingslandskapet. Under perioden 2000–2010 har 7 654 hektar våtmarker anlagts eller restaurerats i odlingslandskapet med medel från landsbygdsprogrammet. En samlad bild av hur mycket våtmark som anläggs och restaurerats med andra medel saknas dock. Planeringsunderlag har tagits fram och det pågår uppsökande verksamhet för att få rätt våtmark på rätt plats i och i anslutning till odlingslandskapet.

Få restaureringar av myrar har hittills genomförts. Inom projektet Life to ad(d)mire ska utdikade och igenvuxna myrar i Natura 2000-områden restaureras i sju län, från Skåne i söder till Jämtland i norr. Projektet som medfinansieras via EU:s Life-fond påbörjades 2010 och pågår till 2015.

Goda exempel finns på restaureringar av sumpskogsobjekt som gjorts i skyddade områden och på privat- och skogsbolagsmark, samt på kommunal mark i

tätortsnära natur. En samlad bild saknas dock. Även inom ramen för

åtgärdsprogram för hotade arter görs insatser för att restaurera och sköta olika våtmarksmiljöer, till exempel småvatten och rikkärr.

SVÅRIGHETER ATT NÅ PRECISERINGEN

Arbetet med att anlägga och restaurera våtmarker i odlingslandskapet går för långsamt. Flera länsstyrelser bedömer att takten främst begränsas av deras resurser till handläggning av våtmarksstöd och vattenverksamhet. När anläggandet eller restaureringen berör dikningsföretag eller om våtmarken planeras bli större än fem hektar blir den rättsliga processen omfattande, vilket också bidrar till svårigheter att nå preciseringen.

Kvalitativ uppföljning av preciseringen är under utveckling. Metodik för

uppföljning av biologisk mångfald i anlagda våtmarker har utvecklats, men är inte i drift ännu. Uppföljning av kulturhistoriska värden behöver utvecklas och tas i drift. En kvalitativ indikator för våtmarkers upptag av gödande ämnen (närsaltretention) behöver utvecklas. Viss uppföljning av våtmarkers näringsretention baserat på i huvudsak modellering sker inom Ingen övergödning, men uppföljningen kan behöva utvecklas.

Miljökvalitetsmål 12:

Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas.

Ansvarig myndighet: Skogsstyrelsen

NÅR VI MILJÖKVALITETSMÅLET?

Det är möjligt att inom en generation skapa förutsättningar för att nå

miljökvalitetsmålet om ytterligare åtgärder vidtas. För det krävs att beslut fattas om ambitiösa styrmedel och att tillräckliga åtgärder genomförs inom en nära framtid. Både positiv och negativ utveckling gör att trenden för målet sammantaget är neutral. Mängden skyddad skog ökar och det gör även mängden död ved och äldre lövrik skog totalt sett i Sverige. Samtidigt brukas skogen intensivt. Uttag av biomassa till bioenergi ökar, vilket bland annat riskerar att öka påverkan på mark och vatten. Viktiga naturmiljöer fortsätter att fragmenteras vid avverkning och den skogsareal som under mycket lång tid har haft ett kontinuerligt trädskikt fortsätter att minska, vilket medför att värdefulla naturmiljöer utarmas. Även skogens kulturmiljövärden skadas i stor omfattning.

Det genomförs åtgärder för att främja skogens miljövärden och göra den mer tillgänglig för rekreation och friluftsliv, men åtgärderna genomförs ännu endast i liten omfattning. För att nå Levande skogar behöver miljöhänsynen förbättras och resurserna för att långsiktigt bevara skyddsvärd skog behöver öka markant.

SVÅRIGHETER ATT NÅ MILJÖKVALITETSMÅLET

Mängden lämpliga livsmiljöer för många hotade och missgynnade arter har minskat i kvalitet och kvantitet under lång tid, främst på grund av avverkning. En viktig drivkraft för denna utveckling är önskemål och krav om god lönsamhet inom skogsbruket. Motverkande krafter är bland annat skogsbrukets certifieringssystem FSC och PEFC, som utgör viktiga drivkrafter för den miljöhänsyn och det frivilliga bevarande som sker i dag.

Det verkar finnas en enighet mellan skogsbruket och myndigheter om att det finns brister som behöver åtgärdas. Målbilden och bedömningsgrunderna för vad som utgör en bra miljöhänsyn, och hur bra den miljöhänsyn som tas är, skiljer sig dock åt mellan myndigheterna och skogsbruket. För att kunna bedriva ett framgångsrikt arbete i riktning mot miljökvalitetsmålet behöver insatser genomföras som om möjligt enar aktörerna om en gemensam syn i dessa frågor. Skogsbrukets kunskap behöver också öka avseende vilken miljöhänsyn som behöver tas. När det gäller långsiktigt skydd av skog har stora åtgärder genomförts, men ytterligare åtgärder

behöver vidtas. Än så länge finns det dock inte några klara signaler om hur det fortsatta arbetet med områdesskydd ska se ut.

FÖRÄNDRING AV BEDÖMNINGEN AV MILJÖKVALITETSMÅLET

Den nya bedömningsgrunden för miljökvalitetsmålen innebär att det räcker med att förutsättningarna är uppfyllda, det vill säga att tillräckliga beslut är tagna och genomförda, för att kvaliteten i miljön på sikt ska kunna nås. Detta har ändrat bedömningen av måluppfyllelse för Levande skogar. Huvudanledningen till den förändrade bedömningen är att den biologiska mångfalden har lång

återhämtningstid i miljön, vilket medför att det minst kommer att krävas ett antal decennier efter det att nödvändiga åtgärder genomförts innan den biologiska mångfalden har återhämtat sig.

Samtal förs nu mellan Skogsstyrelsen och skogssektorn med syfte att skapa enighet kring vilka brister som finns inom miljöhänsynen och vilka åtgärder som behöver vidtas. Vidare överväger regeringen ett förslag från miljömålsberedningen om att till december 2012 ta fram en strategi för långsiktigt hållbar markanvändning med fokusområde skog. Strategin förväntas innehålla förslag på nya etappmål och styrmedel. Sammantaget förväntas detta kunna ge en möjlighet att uppnå tillräckliga förutsättningar för Levande skogar till år 2020.

De nya förslagen på preciseringar ändrar inte grundförutsättningarna för bedömningen, då de i allt väsentligt förtydligar den befintliga uttolkningen av miljökvalitetsmålet. Det reviderade generationsmålet föranleder endast en mindre justering av innebörden, bland annat genom att målsättningarna för

kulturmiljövärden och sociala värden har stärkts. Vidare har bedömningen breddats till följd av de nya preciseringarna. Exempelvis har skogsbrukets påverkan på vatten och hanteringen av främmande arter samt främjande, restaurering och nyskapande av naturmiljöer fått en tydligare beskrivning.

MILJÖKVALITETSMÅLETS BEROENDE AV INTERNATIONELLA INSATSER

Den nationella rådigheten över måluppfyllelsen för Levande skogar är stor. Måluppfyllelsen är inte i någon stor utsträckning beroende av att andra

miljökvalitetsmål uppnås. Snarare påverkar Levande skogar möjligheten att nå andra miljökvalitetsmål, inte minst Ett rikt växt- och djurliv, Myllrande våtmarker samt Levande sjöar och vattendrag. Måluppfyllelse och insatserna för Begränsad

klimatpåverkan kan dock komma att påverka möjligheten att nå Levande skogar.

Figur 12. Vid föryngringsavverkning ska hänsyn tas till en rad olika företeelser enligt föreskrifterna till skogsvårdslagen. Figuren visar att företeelserna förekommer i olika omfattning i landskapet, med ”mark och vatten” samt ”ovanliga träd och buskar” som vanligast. Figuren visar också för hur stor andel av företeelserna där det bedömts att full, delvis eller obetydlig hänsyn har tagits. Hänsyn tas vid många avverkningar, men det finns samtidigt brister.

NÅR VI PRECISERINGARNA?