Hållbart nyttjande

Det är mycket svårt att inom en generation skapa förutsättningar för att nå preciseringen.

Det finns många aktörer och aktiviteter som gör anspråk på att nyttja våra havsområden och därmed påverkar den biologiska mångfalden och förmågan att leverera ekosystemtjänster. Ett betänkande från en statlig utredning om

havsplanering har nyligen lagts fram för regeringen med förslag till en

havsplaneringsförordning. Havsplaner syftar till att göra nödvändiga avväganden i nyttjandet och bevarandet av ett begränsat havsområde samt klargöra vilka

intressen som har företräde i vilka områden. Den nya Havs- och vattenmyndigheten kommer att få ansvar för havsplanering i Sverige.

Trenden är osäker, delvis beroende av fiskeri- och sjöfartspolitikens utformning och tillämpning. Fisket bedrivs i dag inte på ett uthålligt sätt. Det saknas till exempel beslut om en ny gemensam fiskeripolitik inom EU, som skulle kunna ge förutsättningar och på sikt bidra till att preciseringen nås. Fiskeripolitiken undergår för närvarande ett reformarbete och en ny politik ska träda i kraft 2013.

Sjöfarten ökar snabbt i östersjöområdet med ökade emissioner av luftföroreningar, illegala utsläpp av olja och andra miljöfarliga ämnen, spridning av främmande arter och gifter i båtbottenfärger samt skräp. Dessa problem i sjöfartssektorn måste behandlas på ett integrerat sätt, internationellt och nationellt, i enlighet med arbetsmetoden ”Rena fartygsansatsen” (Clean Ship Approach) för uthållig sjöfart. Det finns ett antal krav som först måste uppfyllas som förutsättning för att

preciseringen ska kunna nås. Det inkluderar bland annat andra miljökvalitetsmål men också framsteg i det internationella samarbetet. Flera av dessa krav är således sådana som Sverige inte har rådighet över och som i dagsläget inte heller är klargjorda. Det saknas till exempel beslut om ny gemensam fiskeripolitik. Av bedömningen framgår också att åtgärderna hittills inte varit tillräckliga och att

trenden för miljötillståndet i haven inte vänt uppåt. Eftersom beslut saknas om genomförande av nya och ytterligare åtgärder är det inte rimligt att utgå ifrån att trenden ska kunna vända nu.

Vad gäller krav på åtgärder inom sjöfarten hanteras eventuella beslut om åtgärder i enskilda länder och EU inom ramen för medlemskapet i IMO (International Maritime Organisation), FN-organisationen för det globala samarbetet mellan regeringar inom sjöfartens område. Samarbetet rör regleringar och

tillämpningsföreskrifter för fartyg som används i den internationella handeln. IMO ansvarar även för flera konventioner inom sjöfartens område (till exempel

MARPOL och barlastvattenkonventionen), liksom för utsläppshandelssystemet för koldioxid på sjötransportområdet, METS (Maritime Emissions Trading System). Preciseringen påverkas av miljökvalitetsmålen Ingen övergödning, Giftfri miljö och

Ett rikt växt- och djurliv.

Återhämtningstiden är begränsad. I den mån som åtgärder för uthålligt fiske och sjöfart arbetas fram och genomförs så att verksamheterna bedrivs på ett uthålligt sätt kan det bidra till att de marina ekosystemen kan återhämta sig inom en begränsad tid. Om inte fiskeflottans kapacitet anpassas till tillgängliga resurser, utan uttaget istället överstiger vad bestånden tål under en längre tid, kan återhämtningstiden vara mycket lång. Det kan i värsta fall resultera i ett irreversibelt förlopp.

SVÅRIGHETER ATT NÅ PRECISERINGEN

De miljöproblem som påverkar möjligheten att nå preciseringen är överfiske, fysiska störningar och föroreningar.

PRECISERINGENS BEROENDE AV INTERNATIONELLA INSATSER

Preciseringen är främst beroende av internationella insatser och insatser på EU- nivå men även nationella insatser är viktiga.

Precisering 9: Restaurering

Det är möjligt att inom en generation nå preciseringen med redan vidtagna och planerade åtgärder.

De instrument, till exempel metoder och teknik som behövs för restaurering, finns i viss omfattning. I flera av våra kustområden har man bland annat vidtagit åtgärder för att förbättra förutsättningar för lek och uppväxt av gädda och abborre. Det finns även exempel på restaurering av sjögräsängar.

Trenden är osäker. Orsaken är frågan om kostnader och tillgängliga medel. Restaurering av livsmiljöer och återintroduktion av arter till sjöss är kostsamma åtgärder, erfarenheterna är begränsade och medel för restaurering i marin miljö är sällan prioriterad verksamhet.

Preciseringen är beroende av miljökvalitetsmålen Ingen övergödning, Giftfri miljö och Ett rikt växt- och djurliv.

Återhämtningstiden varierar beroende på vilken typ av restaurering det är fråga om. Restaurering av ett lekområde i skärgården kan ganska snabbt ge resultat, medan det för restaurering efter ett oljeutsläpp kan ta lång tid innan resultaten visar sig.

SVÅRIGHETER ATT NÅ PRECISERINGEN

De miljöproblem som påverkar möjligheten att nå preciseringen är främst övergödning, miljögifter och fysiska störningar. Orsaken till miljöproblemen är främst anläggningsverksamhet i kustområden.

Utvecklingen av miljöproblemens drivkrafter är osäkert. Erfarenheterna av marin restaurering är ännu mycket begränsade och kunskaper om restaureringsmetoder behöver utvecklas.

PRECISERINGENS BEROENDE AV INTERNATIONELLA INSATSER

Preciseringen är huvudsakligen beroende av nationella insatser.

Miljökvalitetsmål 11:

Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden.

Ansvarig myndighet: Naturvårdsverket

NÅR VI MILJÖKVALITETSMÅLET?

Det är möjligt att inom en generation skapa förutsättningar för att nå miljökvalitetsmålet om ytterligare åtgärder vidtas.

Det önskade miljötillståndet beskrivet i Myllrande våtmarker bedöms därmed kunna nås vid en senare tidpunkt.

Hänsynen till våtmarker i samband med nyttjande av mark i anslutning till våtmarker behöver bli bättre. Det krävs också tillräckliga medel för fortsatt skydd av våtmarker. Intresset för våtmarksanläggning behöver öka bland markägare, ersättningsnivåerna kan behöva höjas och reglerna för prövning av

vattenverksamhet behöver ses över. Satsningar på att restaurera dikade områden, skötsel av tidigare hävdade våtmarker samt att ta fram kunskapsunderlag om kulturhistoriska värden är nödvändiga.

Trenden för miljötillståndets utveckling är otydlig, och bedöms därför som neutral. De senaste två åren är bedömningen att trenden ändrats från positiv till neutral, och tyvärr finns det sådant som talar för att trenden svänger än mer mot det negativa. Det beror på att biologisk mångfald i våtmarker inte är prioriterat i miljöarbetet i stort och att resurserna i miljöarbetet inte förstärks tillräckligt, vilket gör att åtgärdsarbetet går för långsamt. Även hänsynen till våtmarker brister. Åtgärder inom miljökvalitetsmålen Ingen övergödning, Grundvatten av god

kvalitet, Levande sjöar och vattendrag, Ett rikt odlingslandskap, Levande skogar

samt Ett rikt växt- och djurliv har stor betydelse även för möjligheterna att nå

Myllrande våtmarker. En stor del av ansvaret för åtgärder vilar på länsstyrelserna,

och det är viktigt att tillräckliga resurser och arbetsro finns för att åtgärderna ska genomföras.

SVÅRIGHETER ATT NÅ MILJÖKVALITETSMÅLET

En stor del av våtmarkerna har försvunnit eller utsatts för påverkan av olika slag, vilket påverkat den biologiska mångfalden negativt och lett till förstörda

ekosystemtjänster. Till exempel fortsätter den negativa påverkan från tidigare dräneringar. Utebliven hävd är ett problem för många arter knutna till våtmarker, i och med att det traditionella brukandet av våtmarker i stort sett har försvunnit. För att nå miljökvalitetsmålet krävs hänsyn, långsiktigt skydd och varsam återställning av våtmarker.

Hoten mot våtmarker kommer i hög grad från ett intensivt skogsbruk samt dikesrensning inom såväl jord- som skogsbruket. Drivkrafterna bakom det är till stor del ökad efterfrågan av skogsråvara och rädsla för att grödor ska ta skada. Den uppföljning och utvärdering av miljöproblemen och deras drivkrafter som gjordes i samband med den fördjupade utvärderingen 2008 bedöms fortfarande vara relevant (se Myllrande våtmarker, underlagsrapport till fördjupad utvärdering av

miljömålsarbetet – Naturvårdsverkets rapport 5771:2007).

FÖRÄNDRING AV BEDÖMNINGEN AV MILJÖKVALITETSMÅLET

Förslagen till nya preciseringar har inte förändrat möjligheten att uppnå

miljökvalitetsmålet. En skillnad är dock att myndigheterna nu på ett enhetligt och heltäckande sätt skrivit ned vad som krävs för måluppfyllelse, vad som ska

bedömas och hur. Förslagen till preciseringar tar in det som tidigare legat till grund för målbedömningen. De utgår från befintliga preciseringar, med kompletteringar utifrån tolkningen av miljökvalitetsmålets innebörd och förslagen till nya delmål som togs fram i den fördjupade utvärderingen 2008 (Naturvårdsverkets rapport 5771:2007).

Den nya bedömningsgrunden gör det enklare att nå miljökvalitetsmålet än tidigare. Detta eftersom det krävs tid för återhämtning för att återfå och säkerställa

våtmarkers viktiga ekosystemtjänster, i första hand ekologiska och

vattenhushållande funktioner i större skala på landskapsnivå. Likaså kommer det att ta lång tid innan bevarandestatusen för störda naturtyper och arter har

återhämtat sig.

MILJÖKVALITETSMÅLETS BEROENDE AV INTERNATIONELLA INSATSER

Myllrande våtmarker är huvudsakligen beroende av nationella insatser.

Internationella åtgärder krävs för att begränsa klimatförändringar och utsläpp av främst kväve till luft och vatten som påverkar våtmarker. Åtaganden inom

internationell klimat- och energipolitik, som till exempel rör nyttjande av bioenergi och torv, har betydelse för våtmarkerna i Sverige. Våtmarker i odlingslandskapet är också beroende av landsbygdsprogrammets utformning, som påverkas av EU:s jordbrukspolitik. Effekter och möjliga åtgärder behandlas i huvudsak under

miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan, Frisk Luft, Ingen övergödning och

Figur 11. Nationellt återstår 232 myrar att skydda enligt myrskyddsplanen från 1994. Med långsiktigt skyddade myrobjekt avses områden som i sin helhet skyddats som nationalpark, naturreservat, biotopskyddsområde, Natura 2000-område och/eller med naturvårdsavtal. Bland de 119 nya skyddsvärda objekt som upptäcktes när myrskyddsplanen reviderades år 2007 återstår 104 objekt att skydda långsiktigt.

NÅR VI PRECISERINGARNA?