Främmande arter

Det är möjligt att inom en generation skapa förutsättningar för att nå preciseringen om ytterligare åtgärder vidtas.

Situationen för flodkräftan är mycket allvarlig på grund av illegala utsättningar av signalkräftor, som är kroniska bärare av kräftpest. För att hindra spridningen av kräftpest krävs intensifierade informationsinsatser, ytterligare restriktioner för signalkräftfiske och transport av levande signalkräftor samt bättre metoder för att eliminera oönskade bestånd.

För fisk är situationen generellt sett bättre. Dagens regelverk ger goda möjligheter att värna den genetiska variationen inom arter och minska risken för oavsiktliga introduktioner. För att målet ska kunna nås krävs dessutom att alla fiskodlingar är med i ett ändamålsenligt fiskhälsoprogram och att kunskapen om fisksjukdomar fortlöpande uppdateras. För utsättning av genmodifierade organismer gäller mycket restriktiva regler. I dag finns ingen efterfrågan av genmodifierad fisk för

konsumtion, men inställningen kan förändras. Regelverket kan därför behöva ses över inför en eventuell odling av genmodifierade organismer.

Problemen med arter som sprids med fartygens barlastvatten drabbar också sötvattensmiljöer. Ullhandskrabba och vandringsmussla finns bland annat i Mälaren och sprids med barlastvatten. Det är dock svårt att få gehör för strängare regelverk för insjöfart på grund av höga kostnader för barlastvattenhantering. Preciseringen underlättas av att miljökvalitetsmålet Storslagen fjällmiljö nås. Återhämtningstiden varierar. När en så kallat invasiv art väl introducerats i ett nytt område är det ofta irreversibelt. Det innebär att det endast går att försöka begränsa spridningen och skadeverkan. Om åtgärder sätts in i förebyggande syfte kan de dock få snabbt genomslag.

PRECISERINGENS BEROENDE AV INTERNATIONELLA INSATSER

Möjligheten att nå preciseringen är beroende av internationella insatser för att förhindra att främmande arter och stammar används i vattenbruk, eftersom detta kan öka risken för introduktion av parasiter och patogener. Även odling av genmodifierade organismer behöver regleras internationellt.

Precisering 5: Kulturmiljö

Det är möjligt att inom en generation skapa förutsättningar för att nå preciseringen om ytterligare åtgärder vidtas.

Preciseringen är inte beroende av att andra miljökvalitetsmål nås. Återhämtningstiden i miljön är kort.

SVÅRIGHETER ATT NÅ PRECISERINGEN

Kunskapen om kulturvärden i vatten är i dag bristfällig. Trenden är dock positiv tack vare flera framgångsrika projekt. Relaterat till arbetet med EG:s ramdirektiv för vatten pågår metodutveckling för att ta fram ett bättre kunskapsunderlag för vilka vattenmiljöer och vattenanläggningar som har särskilt stort kulturmiljövärde. Kunskapen om anläggningar med stort kulturhistoriskt värde kommer därför på sikt att öka.

PRECISERINGENS BEROENDE AV INTERNATIONELLA INSATSER

Möjligheten att nå preciseringen är huvudsakligen beroende av nationella insatser.

Precisering 6: Friluftsliv

Det är möjligt att inom en generation skapa förutsättningar för att nå preciseringen om ytterligare åtgärder vidtas.

I propositionen Framtidens friluftsliv (2009/10:238) lanseras tio mål för friluftspolitiken. Om propositionens mål förverkligas såsom avsett kommer möjligheten att nå preciseringen att vara goda. Måluppfyllelse förutsätter också att strandskyddslagstiftningen efterlevs, så att hänsyn till friluftsliv tas vid fysisk planering.

Exploateringstakten i strandområden är fortsatt hög, samtidigt som samhällets intresse för friluftsfrågor ökar. Sammantaget blir därför trenden neutral. Preciseringen är inte beroende av att andra miljökvalitetsmål nås. Återhämtningstiden i miljön är kort.

PRECISERINGENS BEROENDE AV INTERNATIONELLA INSATSER

Precisering 7: Restaurering

Det är möjligt att inom en generation skapa förutsättningar för att nå preciseringen om ytterligare åtgärder vidtas.

Den juridiska processen vid större vattenverksamhetsärenden är mycket resurskrävande och tar lång tid. För att målet ska kunna nås behövs ett moderniserat regelverk för omprövningar och tillstånd för vattenverksamhet. Vandringshinder orsakade av vägar och järnvägar är lättare att åtgärda, men på grund av det stora antalet bedöms ändå målet vara svårt att nå med nuvarande insatser.

Vid restaureringsarbeten tas i dag inte alltid tillräcklig hänsyn till de

vattenanknutna kulturvärdena. Flera projekt pågår emellertid som kommer att bidra till ett bättre kunskapsläge och en större medvetenhet om kulturmiljöer nära vatten. Bedömningen är därför att denna del av miljömålet kommer att nås.

Preciseringen är inte beroende av att andra miljömål nås. Återhämtningstiden i miljön är kort.

BEROENDET AV INTERNATIONELLA INSATSER

Möjligheten att nå preciseringen är huvudsakligen beroende av nationella insatser.

Precisering 8: Hållbart nyttjande och hänsyn

Det är möjligt att inom en generation skapa förutsättningar för att nå preciseringen om ytterligare åtgärder vidtas.

Trenden för miljötillståndet som uttrycks i preciseringen är positiv.

Anläggning av större vägar och järnvägar sker numera utan att nya vandringshinder skapas och arbete pågår inom skogssektorn för att minska de negativa

konsekvenserna av skogsbilvägar. Generellt är dock hänsynen till biologisk mångfald i sjöar och vattendrag ofta otillräcklig inom skogsbruket.

Många kommuner är aktiva i vattenvårdssamarbeten där ett

avrinningsområdesperspektiv på fysisk planering och åtgärder tillämpas och vattenråd för lokal samverkan har bildats kring många vatten. Detta ökar möjligheten att nå målet.

Möjligheten att nå preciseringen är inte beroende av att något annat miljökvalitetsmål nås. Preciseringen har kort återhämtningstid.

SVÅRIGHETER ATT NÅ PRECISERINGEN

Strandskyddslagstiftningen har nyligen reviderats. Det är för tidigt att säga huruvida detta kommer att öka eller minska exploateringsgraden i värdefulla strandområden. Kommunerna har nu möjlighet att peka ut områden för

landsbygdsutveckling. Vid valet av dessa områden är det viktigt att göra det med stor hänsyn så att negativ påverkan på värdefulla vattenmiljöers natur- och kulturvärden eller biologisk mångfald minimeras.

För ett hållbart nyttjande av vattenkraft behöver regelverket kring

vattenverksamhet moderniseras. Detta skulle samtidigt öka möjligheten att miljökvalitetsnormerna för vatten följs.

PRECISERINGENS BEROENDE AV INTERNATIONELLA INSATSER

Möjligheten att nå preciseringen är huvudsakligen beroende av nationella insatser.

Precisering 9: Ekosystemtjänster

Det är möjligt att inom en generation skapa förutsättningar för att nå preciseringen om ytterligare åtgärder vidtas.

Trenden för miljötillståndet som uttrycks i preciseringen är positiv.

Möjligheten att nå preciseringen är beroende av miljökvalitetsmålen Bara naturlig

försurning, Ingen övergödning, Giftfri miljö samt Begränsad klimatpåverkan.

Övergödda ekosystem har en lång återhämtningstid, medan återhämtningstiden för restaurerade, fysiskt förändrade vattendrag är kort när väl restaureringen är

genomförd.

SVÅRIGHETER ATT NÅ PRECISERINGEN

Åtgärdsprogrammen för vatten bidrar till att öka ansträngningarna. För en tryggad dricksvattenförsörjning krävs fler vattenförsörjningsplaner och

vattenskyddsområden.

Stora vattenuttag är i dag ett problem endast i ett fåtal områden.

Klimatförändringar förutsägs dock kunna leda till ökade vattenuttag i södra Sverige. För att förhindra detta krävs en klok hushållning av vattenresurserna. För att sjöars och vattendrags förmåga att producera fisk ska vara fortsatt hög krävs ett hållbart nyttjande, en bra vattenkvalitet och att sjöarnas och vattendragens strukturer och funktioner ger goda förutsättningar för produktion av fisk. Framför allt när det gäller att återskapa självreproducerande bestånd av fisk i våra

vattendrag krävs omfattande åtgärder. Insatserna för restaurering av vattendrag behöver därför öka.

PRECISERINGENS BEROENDE AV INTERNATIONELLA INSATSER

Möjligheten att nå preciseringen är huvudsakligen beroende av nationella insatser.

Miljökvalitetsmål 9:

Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag.

Ansvarig myndighet: Sveriges geologiska undersökning

NÅR VI MILJÖKVALITETSMÅLET?

Det är möjligt att inom en generation skapa förutsättningar för att nå miljökvalitetsmålet om ytterligare åtgärder vidtas.

Flera trender i samhället stödjer en positiv utveckling för att nå miljökvalitetsmålet. Av störst betydelse är att det finns en bred samsyn om vikten av att bevara och skydda våra dricksvattentillgångar. Genom vattenförvaltningsarbetet och miljökvalitetsmålet har medvetandet om grundvattnets betydelse och sårbarhet ökat. Förståelsen ökar för vikten av att bevara naturgrus – för dricksvattenuttag i dag och i framtiden, för energilagring och för dess värde för natur- och

kulturlandskapet. Samverkansgrupper skapas mellan myndigheter, forskare och andra aktörer. I dag finns möjlighet till effektivare spridning av information om grundvatten via Internet. Sveriges geologiska undersökning, SGU, bedömer att insatser kan ske i tillräcklig omfattning så att miljökvalitetsmålet i huvudsak kan uppfyllas 2020, förutsatt att positiva trender som finns i samhället i dag förstärks. Det saknas fortfarande viktigt faktaunderlag för att utvärdera tillståndet i

grundvattnet. Trenden i miljötillståndet bedöms därför som neutral. Förbättrad grundvattenövervakning förutsätts för att kunna göra säkra bedömningar av hur mänskliga verksamheter påverkar grundvattnet. Kunskapen om hur grundvattnets nivåer, flöden och kvalitet påverkar olika ekosystem och andra vattenmiljöer behöver stärkas.

Det krävs tillgång till bra planeringsverktyg och beslutsunderlag och dessutom att existerande lagstiftning faktiskt tillämpas. Fastställande av vattenskyddsområden behöver öka, framför allt vid mindre vattentäkter. En förutsättning för

miljömålsuppfyllelse är också att grundvatten som kan komma att få stor betydelse för vattenförsörjningen uppmärksammas mera. Upprättandet av

vattenförsörjningsplaner måste utökas så att både den allmänna och enskilda vattenförsörjningens långsiktiga behov tillgodoses. Grundvatten som används vid enskild vattenförsörjning saknar vanligtvis ett formellt skydd utöver de allmänna hänsynsreglerna och dricksvattnet förorenas ofta.

För att uppnå en minskad naturgrusanvändning behöver beslutsunderlag, planering och förståelse för naturgrusavlagringarnas värde förbättras. Naturgrus används fortfarande för ändamål där alternativa material skulle kunna användas. Därför krävs teknikutveckling för att ersätta naturgrus vid betongframställning och större

kunskap dels om var lämplig berggrund finns för bergkross dels vad den kan användas till. Materialförsörjning behöver ha en väsentligt större betydelse i den kommunala och regionala planeringen. SGU bedömer att det till 2020 kan bli mycket svårt att minska naturgrusuttagen i tillräcklig omfattning för att nå preciseringen Bevarande av naturgrusavlagringar.

Vattenförvaltningsarbetet, enligt EG:s ramdirektiv för vatten, har kommit igång. Förvaltningsarbetet behöver successivt förbättras, exempelvis att inkludera grundvatten som har någon känd allvarlig förorening i förvaltningen, något som inte alltid är fallet i dag. SGU bedömer att insatserna avseende grundvatten behöver förstärkas för att miljökvalitetsmålet ska uppfyllas.

För att uppnå miljökvalitetsmålet är det bland övriga miljökvalitetsmål inom Bara

naturlig försurning, Giftfri miljö, Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag, Levande skogar och God bebyggd miljö som insatser är viktigast.

SVÅRIGHETER ATT NÅ MILJÖKVALITETSMÅLET

Grundvattnet är, liksom ytvatten, en del av vattnets kretslopp. Miljöproblemen är i båda fallen kopplad till läckage av näringsämnen, bekämpningsmedel och andra ämnen från punktkällor eller areella källor. Förbättrad hantering av

bekämpningsmedel och bättre avpassad gödsling har minskat jordbrukets påverkan på grundvattnet. På många håll kvarstår emellertid en betydande påverkan.

Planering av tätortsutbyggnad och infrastruktur har tidigare inte i någon högre grad beaktat grundvattenförhållanden i de för vattenförsörjningen viktiga

naturgrusavlagringarna. Uttaget av naturgrus har minskat under senare år, men fortfarande pågår uttag ur områden som kan vara av vikt för framtida

vattenförsörjning och dessutom ges förnyade täkttillstånd. Den nya skrivningen i miljöbalken (9 kap. 6b §) kan förbättra situationen. Upprättandet av

vattenförsörjningsplaner kan bidra till att uppmärksamma de områden som behöver sättas av för ett långsiktigt skydd.

Det är fortfarande svårt att få gehör för riskerna med avloppsinfiltration hos olika aktörer inom branschen, men Naturvårdsverkets handbok till allmänna råd, Små

avloppsanläggningar, har lyft fram de begränsningar som finns.

FÖRÄNDRING AV BEDÖMNINGEN AV MILJÖKVALITETSMÅLET

Trögheter i mark- och grundvattensystem gör att det behövs lång tid för förbättrad grundvattenkvalitet. SGU har därför delvis redan använt det synsätt som den nya bedömningsgrunden är ett uttryck för. Det innebär att bedömningen av

måluppfyllelse inte i någon högre grad förändras för de delar som berör påverkan på grundvattnets kvalitet eller effekten vidare på ytvatten.

MILJÖKVALITETSMÅLETS BEROENDE AV INTERNATIONELLA INSATSER

Miljökvalitetsmålet är i huvudsak beroende av nationella insatser. I övrigt är en rad EU-direktiv av stor betydelse för grundvattnets kvalitet, exempelvis ramdirektivet för vatten (inklusive dotterdirektivet för grundvatten), dricksvattendirektivet, nitratdirektivet, de olika bekämpningsmedelsdirektiven samt kemikaliedirektivet Reach.

Figur 9. Mer än en tredjedel av de kommunala grundvattentäkterna saknar skyddsområde. Avsaknaden av skydd gäller framför allt små vattentäkter. Det innebär att endast en mindre andel, omkring åtta procent, av det uttagna grundvattnet i kommunerna kommer från en vattentäkt utan skyddsområde. Det är viktigt att arbetet med att skydda kommunala och större enskilda

vattentäkter går vidare och att även befintliga vattenskyddsområden ses över. NÅR VI PRECISERINGARNA?