Bens(a)pyren

Det är möjligt att inom en generation skapa förutsättningar för att nå preciseringen om ytterligare åtgärder vidtas.

Halterna i tätorter överstiger något den nivå som preciseringen beskriver. Med nuvarande trend kan inte preciseringen nås utan ytterligare åtgärder. Den långsiktiga trenden är tydligt minskande i de större tätorternas gaturum. I den urbana bakgrundsmiljön i mindre och medelstora tätorter finns dock troligen ingen minskande trend. Statistiken är så bristfällig att en säker trend inte kan utläsas.

SVÅRIGHETER ATT NÅ PRECISERINGEN

Bens(a)pyren bildas vid enskild vedeldning, särskilt om eldningsförfarandet eller utrustningen är bristfällig. Om inte tillräckliga krav ställs på utrustning för eldning nås ej preciseringen och i ännu mindre grad om enskild eldning med ved ökar som ett sätt att nå klimatmål.

PRECISERINGENS BEROENDE AV INTERNATIONELLA INSATSER

För närvarande är nationella insatser inom området enskild vedeldning helt avgörande för begränsning av utsläppen av bens(a)pyren. I dag spelar EU:s regler endast en begränsad roll för att minska utsläppen av bens(a)pyren från enskild vedeldning för uppvärmningsändamål. Detta kan komma att ändras i framtiden.

Precisering 3: Butadien

Det är möjligt att inom en generation nå preciseringen med redan planerade och vidtagna åtgärder.

Butadien har följts upp inom den hälsoinriktade miljöövervakningen under 2005– 2009 på ett begränsat antal platser. Halterna understiger värdet för preciseringen men marginalen är på vissa platser fall liten. Trenden är minskande men

dataunderlaget är begränsat.

SVÅRIGHETER ATT NÅ PRECISERINGEN

Utsläpp av butadien från trafiken har minskat genom tekniska åtgärder. Butadien släpps även ut vid enskild vedeldning.

PRECISERINGENS BEROENDE AV INTERNATIONELLA INSATSER

EU:s regler har en avgörande betydelse för att minska utsläppen av butadien från trafiken men kan även få betydelse för utsläppen från enskild vedeldning. Vad gäller vedeldning har nationella insatser störst betydelse för att begränsa utsläppen av butadien.

Precisering 4: Formaldehyd

Det är möjligt att inom en generation nå preciseringen med redan planerade och vidtagna åtgärder.

Formaldehyd har följts upp inom den hälsoinriktade miljöövervakningen (2005– 2009) på ett begränsat antal platser. Halterna understiger preciseringen.

Bedömningen är att preciseringen nås med nuvarande trend men att det finns osäkerheter i trendutvecklingen.

SVÅRIGHETER ATT NÅ PRECISERINGEN

Kraven på lägre koldioxidutsläpp från fordon har lett till en ökad andel

dieselfordon och fordon drivna med etanol. Detta kan försvåra möjligheten att nå preciseringen.

PRECISERINGENS BEROENDE AV INTERNATIONELLA INSATSER

EU-regler har betydelse för utsläppen av formaldehyd från trafiken, men nationella styrmedel spelar även en mycket stor roll.

Precisering 5: Partiklar

Det är möjligt att inom en generation skapa förutsättningar för att nå preciseringen om ytterligare åtgärder vidtas.

Partiklar följs upp kontinuerligt inom ramen för miljökvalitetsnormerna samt genom den nationella miljöövervakningen (bedömningen är baserad på mätdata från 2007–2009). Partiklar (PM2,5) överskrids i första hand i södra Sverige, sannolikt på grund av intransport av förorenad luft från öresundsregionen och övriga Europa. I övriga landet är halterna av partiklar (PM2,5) låga även om årsvärdet överskrids i gaturum i några städer. Partiklar (PM10) överskrids i gatumiljön generellt och även i urban bakgrund på vissa platser i södra Sverige. Det finns en minskande trend för partiklar (PM2,5) i regional bakgrund.

Minskningen kan observeras även i södra delen av landet och kan bero på att åtgärdsarbetet för att minska luftföroreningar i Europa har börjat visa effekt. För partiklar (PM10) kan en svagt minskande trend utläsas men denna är osäker på grund av årliga variationer.

SVÅRIGHETER ATT NÅ PRECISERINGEN

Höga halter av partiklar (PM10) beror i första hand på användning av dubbdäck. Regeringen har gett kommunerna möjligheten att förbjuda dubbdäck på vissa gator. Sådana beslut har i dag fattats i Stockholm, Göteborg och Uppsala.

Samtliga av dessa kommuner har åtgärdsprogram enligt lagstiftning om miljökvalitetsnormer för luftkvalitet. Uppföljning av besluten om att inte tillåta dubbdäck kan följas genom rapporteringen från åtgärdsprogrammen.

PRECISERINGENS BEROENDE AV INTERNATIONELLA INSATSER

Halterna av partiklar (PM2,5) beror till stor del på gränsöverskridande transport av luftföroreningar. Åtgärder inom EU och FN:s luftvårdskonvention har i dag en stor betydelse, en betydelse som kan öka om partiklar inkluderas i kommande

överenskommelse om nationella utsläppstak. För partiklar (PM10) har nationella bestämmelser om dubbdäck en avgörande roll.

Precisering 6: Ozon

Det är möjligt att inom en generation skapa förutsättningar för att nå preciseringen om ytterligare åtgärder vidtas.

Bedömningen baseras på att det internationella beroendet är så stort att åtgärder endast i Sverige räcker för att nå preciseringen. Ozon följs upp kontinuerligt inom den nationella miljöövervakningen. Enligt mätdata för perioden 2007–2009

överstigs det långsiktiga målet till skydd för hälsan (det högsta medelvärdet för åtta timmar varierar över landet mellan 120 och 140 mikrogram per kubikmeter). Målet för växtlighet överskrids vissa år på någon mätstation men i huvudsak klaras målet. Ozonbildningen är starkt väderberoende och vid varma somrar kan höga halter uppträda. Trenden är att episoder med höga halter av marknära ozon minskar. Medelhalten minskar också, om än i långsammare takt.

SVÅRIGHETER ATT NÅ PRECISERINGEN

Avgörande för att nå målet är att åtgärder genomförs för att minska utsläppen av kväveoxider och flyktiga organiska ämnen (VOC) från trafik, vedeldning och energiproduktion samt från industrisektorn i Europa och möjligen även på global skala. Enligt en prognos från SMHI kan inte preciseringen nås till 2020 även med de mest positiva utsläppsscenarierna. Det är troligen möjligt att vidta ytterligare åtgärder utöver de som ingår i scenarioberäkningarna.

PRECISERINGENS BEROENDE AV INTERNATIONELLA INSATSER

Ozon bildas storskaligt i förorenade luftmassor över Europa och transporteras därefter över långa sträckor och är därmed gränsöverskridande. Åtgärder för att minska utsläppen av ozonbildande ämnen kan förväntas inom ramen för klimatpolitiken och den internationella luftvården.

Precisering 7: Kvävedioxid

Det är möjligt att inom en generation skapa förutsättningar för att nå preciseringen om ytterligare åtgärder vidtas.

Kvävedioxid följs upp kontinuerligt inom ramen för miljökvalitetsnormerna samt genom den nationella miljöövervakningen (bedömningen är baserad på mätdata från perioden 2007–2009). Medelvärden (både års- och timmedelvärden) överskrids frekvent i gatumiljön i landets större och medelstora städer. Halterna överskrids även i urban bakgrund, främst i storstäderna, men det finns risk för att preciseringen överskrids även i flera medelstora städer.

halterna har skett de senaste åren, men huruvida det är en långsiktig trend kan ännu inte fastställas. Ytterligare åtgärder är nödvändiga.

SVÅRIGHETER ATT NÅ PRECISERINGEN

Utsläpp från trafiken och arbetsmaskiner har en avgörande roll för att nå preciseringen, men i kuststäder kan även sjöfarten spela en viss roll. Det totala trafikarbetet bedöms, trots osäkerheter i den ekonomiska utvecklingen, kunna öka till 2020. Andelen dieseldrivna personbilar förväntas öka avsevärt, men trots detta kan en fortsatt minskning av utsläppen av kväveoxider förväntas beroende på en fortsatt teknisk utveckling av fordonen. Om minskningen är tillräcklig för att klara miljökvalitetsmålets precisering för kvävedioxid till 2020 återstår att se.

PRECISERINGENS BEROENDE AV INTERNATIONELLA INSATSER

Utsläppen av kvävedioxid är beroende av utsläppskrav utformade på EU-nivå. Mot bakgrund av att trafikarbetet sannolikt kommer öka till 2020 är det osäkert om preciseringen kan nås med generella krav på utsläpp från fordon. Bedömningen är att insatser på lokal nivå, exempelvis krav på fordon med särskilt låga utsläpp och trafikbegränsande åtgärder, är nödvändiga för att nå preciseringen.

Precisering 8: Korrosion

Det är möjligt att inom en generation nå preciseringen med redan planerade och vidtagna åtgärder.

Korrosion följs upp inom ramen för Sveriges arbete inom FN:s

luftvårdskonvention. Korrosion på kalksten har under åren 1987–2008 varierat mellan 7 och 14 mikrometer per år. Även om trenden för korrosion är något osäker på grund av årliga variationer så bedöms preciseringen som möjlig att nå mot bakgrund av den kraftiga och fortsatta minskningen av främst svavelnedfallet.

SVÅRIGHETER ATT NÅ PRECISERINGEN

Minskning av utsläpp av främst svaveldioxid från energiproduktion och fartygstrafik är en förutsättning för att nå preciseringen.

PRECISERINGENS BEROENDE AV INTERNATIONELLA INSATSER

Redan fattade beslut inom EU och på internationell nivå bedöms medföra att preciseringen kan nås.

Miljökvalitetsmål 3:

De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska inte heller öka korrosionshastigheten i markförlagda tekniska material, vattenledningssystem, arkeologiska föremål och hällristningar.

Ansvarig myndighet: Naturvårdsverket

NÅR VI MILJÖKVALITETSMÅLET?

Det är möjligt att inom en generation skapa förutsättningar för att nå miljökvalitetsmålet om ytterligare åtgärder vidtas.

Med hittills beslutade åtgärder kan varken miljötillståndet eller förutsättningarna för måluppfyllelse uppnås till år 2020. Miljökvalitetsmålet har lång

återhämtningstid i miljön och är till stor del beroende av internationella åtgärder. Ytterligare beslut om utsläppsmål och åtgärder inom EU och FN:s

luftvårdskonvention samt strängare krav på den internationella sjöfarten krävs för att förutsättningarna ska kunna bedömas som uppfyllda till år 2020.

Försurningstillståndet i mark och vatten förändras relativt långsamt men det finns en förbättringstrend, särskilt för vatten. Trenden i miljötillståndet är positiv. Uppgifter från miljöövervakningen pekar på en betydande minskning av

försurningen av sjöar och vattendrag sedan år 2000, medan tillståndet efter år 2005 förefaller oförändrat. Skogsmarken är fortfarande starkt försurad i sydvästra Sverige. Här är trenden lite oklar, men det mesta tyder på en fortsatt måttlig ökning av försurningsgraden. I övriga delar av Sverige indikerar nya data att tillståndet varit relativt oförändrat under de senaste 10–15 åren.

Det finns starka kopplingar till miljökvalitetsmålen Frisk luft, Ingen övergödning, och Begränsad klimatpåverkan. Åtgärder inom dessa miljökvalitetsmål underlättar i många fall uppfyllandet av försurningsmålet, men uppfyllelsen är inte beroende av att de övriga miljökvalitetsmålen uppnås. Miljökvalitetsmålet Levande sjöar och

vattendrag är å sin sida beroende av att miljökvalitetsmålet Bara naturlig försurning uppfylls.

SVÅRIGHETER ATT NÅ MILJÖKVALITETSMÅLET

Försurning av mark och ytvatten har främst orsakats av atmosfäriskt nedfall av svavel- och kväveföreningar. Källorna är framför allt transporter, energiproduktion, industri och jordbruk. Den största delen av nedfallet, i storleksordningen 90

procent, kommer från källor i andra länder och från internationell sjöfart. Skogsbruket har också en betydande och ökande försurningspåverkan genom ökande uttag av skogsbränsle.

Skärpta internationella miljökrav har lett till avsevärda minskningar av det försurande nedfallet av svavel- och kväveoxider över Sverige. De största

utsläppsminskningarna i Europa skedde på 1990-talet. Under perioden 2000–2008 minskade utsläppen av svaveldioxid med cirka 20 procent, medan utsläppen av kväveoxider har varit i det närmaste konstanta under samma period. Den största minskningen har skett inom energisektorn genom skärpta krav på rening och lägre svavelhalter i olja. Transportsektorn har ökat sin relativa påverkan, men även här har utsläppen av kväveoxider minskat på grund av strängare utsläppskrav på fordonen; detta trots ett långsiktigt ökat transportarbete i Europa. Utsläppen av kväveoxider från sjöfarten har ökat successivt. Dessa utgör i dagsläget cirka tio procent av de totala europeiska utsläppen, medan utsläppen av svaveldioxid har minskat något i Nordsjön och Östersjön.

FÖRÄNDRING AV BEDÖMNINGEN AV MILJÖKVALITETSMÅLET

Den nya bedömningsgrunden har tillämpats, vilken innebär att det räcker med att förutsättningarna är på plats år 2020 för att miljökvalitetsmålet ska bedömas som uppnått. Den nya bedömningsgrunden har påverkat den övergripande

måluppfyllelsen i positiv riktning.

De nya preciseringarna innebär förtydliganden i förhållande till den nuvarande preciseringen, och de täcker i princip samma frågor. De gjorda förändringarna av preciseringarna innebär ingen ändring av den samlade bedömningen av

måluppfyllelsen.

MILJÖKVALITETSMÅLETS BEROENDE AV INTERNATIONELLA INSATSER

Miljökvalitetsmålet är huvudsakligen beroende av internationella insatser, främst på EU-nivå. Nationella insatser behövs också för att minska utsläppen av

kväveoxider och ammoniak samt för att begränsa försurningspåverkan från skogsbruket.

Figur 3. De svenska kväveutsläppen har minskat stadigt sedan 1990. Den stapel som har minskat mest är ”övriga transporter”, vilket framför allt beror på minskade utsläpp från persontrafik. NÅR VI PRECISERINGARNA?