Inför uppföljningen av miljökvalitetsmålen har förslag till nya preciseringar arbetats fram. Enligt uppdraget om den fördjupade utvärderingen ska respektive ansvarig myndighet bedöma möjligheten att nå miljökvalitetsmålen utifrån förslagen till nya preciseringar för varje miljökvalitetsmål. De nya preciseringarna kan medföra att myndigheten gör en förändrad bedömning av möjligheten att nå miljökvalitetsmålet i fråga. De nya förslagen till preciseringar finns i bilaga 6. Ny bedömningsgrund
Myndigheterna har i denna rapportering för första gången använt sig av den nya bedömningsgrund som riksdagen beslutade om 2010. Nu bedöms inte enbart om miljötillståndet (eller andra resultat som miljökvalitetsmålet syftar till) kan vara uppfyllt till målåret, utan också om det går att skapa förutsättningarna för att nå miljökvalitetsmålet.
Med den förändrade bedömningsgrunden tas alltså hänsyn till att effekterna av åtgärder kan ske med fördröjning, bland annat för att naturen har lång
återhämtningstid. Miljökvalitetsmålen ska fortfarande vara uppfyllda inom en generation, det vill säga till år 2020, men för miljökvalitetsmål med lång
återhämtningstid räcker det med att förutsättningarna för att nå miljökvalitetsmålet ska vara på plats vid målåret för att det ska bedömas möjligt att nå. Det innebär att tillräckliga åtgärder, nationellt och internationellt, är beslutade och förväntas vara genomförda inom en generation efter det att systemet infördes.
För de miljökvalitetsmål som inte har lång återhämtningstid, där miljön snabbare förändras efter att insatser är genomförda, ska miljötillståndet vara uppfyllt vid målåret. Varje myndighet har själv fått bedöma om respektive mål behöver lång
Den nya bedömningsgrunden enligt Svenska miljömål – för ett effektivare miljöarbete (prop. 2009/10:155):
Det tillstånd i miljön som miljökvalitetsmålen uttrycker eller
förutsättningarna för att nå denna kvalitet behöver vara uppnådda inom en generation. Det innebär att ett miljökvalitetsmål bör bedömas som möjligt att nå om analysen visar antingen att det tillstånd i miljön som målet och dess preciseringar uttrycker kan nås, eller att tillräckliga åtgärder, nationellt och internationellt, är beslutade och förväntas vara genomförda inom en
generation efter att systemet infördes. Generationsmålets strecksatser bör också ingå i analysen som kriterier för när förutsättningarna för att nå miljökvalitetsmålen bedöms.
eller kort återhämtningstid. Hur bedömning av måluppfyllelse ska göras vid de två alternativen finns i anvisningar framtagna av Naturvårdsverkets
samordningsfunktion (se bilaga 7).
Fyra formuleringar för måluppfyllelse har använts:
Det är möjligt att inom en generation nå miljökvalitetsmålet.
Det är möjligt att inom en generation nå miljökvalitetsmålet med redan vidtagna och planerade åtgärder.
Det är möjligt att inom en generation skapa förutsättningar för att nå miljökvalitetsmålet om ytterligare åtgärder vidtas.
Det är mycket svårt att inom en generation skapa förutsättningar för att nå miljökvalitetsmålet.
För det första bedömningsalternativet gäller att miljökvalitetsmålet eller det tillstånd som målet beskriver kan nås till 2020 med redan beslutade och genomförda åtgärder.
För bedömningsalternativ två behöver de åtgärder som nu är beslutade genomföras för att målet ska kunna nås till 2020. För miljökvalitetsmål med lång
återhämtningstid är det förutsättningarna som ska nås till 2020. Det kan därför dröja till efter 2020 innan miljökvaliteten eller det tillstånd som målet beskriver kan nås.
För bedömningsalternativ tre behövs fler åtgärder både beslutas och genomföras för att målet ska kunna nås till 2020. För miljökvalitetsmål med lång
återhämtningstid är det återigen förutsättningarna som ska nås till 2020.
För det sista bedömningsalternativet bedömer man att det blir mycket svårt att nå miljökvalitetsmålet eller dess förutsättningar till 2020, även om ytterligare åtgärder sätts in.
Behov av internationella insatser för att nå målen
Vissa miljökvalitetsmål är helt beroende av internationella insatser för att kunna nås. I denna redovisning har varje myndighet fått ta ställning till i vilken grad miljökvalitetsmålen med preciseringar är beroende av insatser nationellt eller internationellt.
Det är viktigt för beslutsfattare att bli informerade om hur de kan påverka
möjligheten att nå miljökvalitetsmålen. Genom att i bedömningen av möjligheten att nå miljökvalitetsmålen visa vilka miljökvalitetsmål och delar av
miljökvalitetsmål som är beroende av insatser internationellt respektive nationellt tydliggörs behovet av prioriteringar av miljöinsatser på olika nivåer och inom olika områden.
Miljökvalitetsmålen är beroende av varandra
Miljökvalitetsmålen är inte separata enheter utan starkt kopplade till varandra i ett komplext samspel. För flera miljökvalitetsmål är möjligheten att nå målet beroende av att också andra miljökvalitetsmål nås. Myndigheterna har för respektive
miljökvalitetsmål angivit vilka andra miljökvalitetsmål som påverkar måluppfyllelsen.
En första bedömning
I år gör varje myndighet för första gången en bedömning av möjligheten att nå miljökvalitetsmålen utifrån förslag till nya preciseringar och en ny
bedömningsgrund. Därför bör denna redovisning ses som en del i utvecklingen av det nya systemet. En mer grundlig och underbyggd bedömning kommer att kunna utföras vid nästa årliga uppföljning våren 2012. Då är troligen även preciseringar för respektive miljökvalitetsmål beslutade av regeringen. För de regionala myndigheterna gäller att den nya bedömningsgrunden tillämpas för första gången hösten 2011.
Denna redovisning skiljer sig alltså på flera punkter från tidigare bedömningar av miljökvalitetsmålen. Det är därför inte möjligt att direkt jämföra årets bedömningar med tidigare års bedömningar.