• No results found

Bevarande och skydd av värdefulla marina områden

In document Miljömålen på ny grund (Page 167-169)

NÅR VI MILJÖKVALITETSMÅLET?

Precisering 3: Bevarande och skydd av värdefulla marina områden

Det är mycket svårt att inom en generation skapa förutsättningar för att nå preciseringen.

Det gäller inom hela det havsområde som Sverige har ansvaret för.

Trenden är osäker. För bildandet av naturreservat inom territorialhavet finns förutsättningar att nå preciseringens mål, medan förutsättningarna för att nå motsvarande skydd i den ekonomiska zonen är osäkra. Erfarenheter av att avsätta marina skyddsområden i den ekonomiska zonen är begränsad. Den föreslagna havsplaneringsförordningen bör, om den förverkligas, bidra till en förbättring. Andelen skyddade områden i svenska havsområden är fortsatt under målnivån i preciseringen. Graden av skydd varierar också beroende på vilket slags

områdesskydd som upprättats, i form av Natura 2000-område, naturreservat eller nationalpark.

En avgörande faktor för de skyddade områdenas effektivitet är i vilken grad förvaltningen i områdena kan reglera mänskliga aktiviteter i områdena.

SVÅRIGHETER ATT NÅ PRECISERINGEN

Marina arter och livsmiljöer är i stora delar ännu inte kartlagda, vilket är nödvändigt för att avgöra vilka områden som behöver skyddas. Kartläggning av marina livsmiljöer inom territorialhavet har påbörjats och genomförts i vissa län. Vidare behöver den lagstiftning och de riktlinjer som finns för skydd av marina områden i främst den ekonomiska zonen utvecklas, innan beslut om effektiva åtgärder kan tas och sedan genomföras. Det finns också ett motstånd från andra aktiviteter mot att avsätta marina skyddsområden. Detta måste beaktas och det gör att det tar lång tid att nå preciseringen. Etablerandet av naturreservat och

upprättandet av förvaltningsplaner är långsamma processer som kräver omfattande samråd med berörda parter.

Avsättning av marina skyddsområden syftar till att skydda arter och livsmiljöer som är viktiga för ekosystemets funktion. Marina skyddsområden tjänar som refuger för djur- och växtarter och bidrar därför till ekosystemets återhämtning. Marina skyddsområden fyller därför en viktig del också i bevarandet av biologisk mångfald.

De marina aktiviteter och orsaker till miljöproblemen som främst påverkar möjligheten att nå preciseringen är fiske, turism, sjöfart, anläggningsverksamhet, båtliv, andra fysiska störningar samt föroreningar. Vidare har inställningen till skydd av marina områden från olika intressegrupper stor betydelse.

PRECISERINGENS BEROENDE AV INTERNATIONELLA INSATSER

Preciseringen är beroende av såväl nationella som internationella insatser. I områden innanför trålgränsen har Sverige fullt handlingsutrymme, men utanför gränsen har Sverige avtalat med andra länder om hur fisket bedrivs inom ramen för EU:s fiskeripolitik, och där krävs internationella överenskommelser och insatser.

Precisering 4: Främmande arter

Det är möjligt att inom en generation nå preciseringen med redan vidtagna och planerade åtgärder.

Vissa åtgärder är vidtagna och kommer att ge förbättringar på sikt. Bland annat kommer barlastvattenkonventionen att träda i kraft 2015 och både internationellt och nationellt pågår arbete med att utveckla tekniska system ombord på fartygen för att komma till rätta med problemet.

Trenden är positiv, på grund av att det påbörjade arbetet har goda förutsättningar att ge resultat.

Preciseringen är främst beroende av vattenbruk och sjöfart, medan andra miljökvalitetsmål har mindre betydelse. Svårigheten att nå Begränsad

klimatpåverkan kan dock komma att underlätta introduktioner av främmande arter i

framtiden.

Om en art introducerats är det ofta mycket svårt att utrota den, och det är omöjligt att förutse skadeverkningar på lång sikt annat än att det potentiellt kan bli stor påverkan på ekosystemet av invasiva arter.

SVÅRIGHETER ATT NÅ PRECISERINGEN

De miljöproblem som påverkar möjligheten att nå preciseringen är utsläpp av barlastvatten, illegal utsättning, rymlingar från fiskodlingar och spridning av arter som når Sveriges från närliggande havsområden där de introducerats.

Orsaken till miljöproblemen är främst sjöfart, vattenbruk och illegal eller omedveten spridning, till exempel sumpning av amerikansk hummer.

PRECISERINGENS BEROENDE AV INTERNATIONELLA INSATSER

Preciseringen är främst beroende av internationella insatser och insatser på EU- nivå, men även nationella insatser har betydelse. Genomförandet av internationella insatser måste ske på nationell nivå.

Precisering 5: Kust- och skärgårdslandskapet

Det är möjligt att inom en generation nå preciseringen med redan vidtagna och planerade åtgärder.

Trenden är dock osäker. Den allmänna urbaniseringen påverkar befolkningsutvecklingen negativt i främst våra skärgårdsområden. För

utvecklingen av till exempel det småskaliga kustnära fisket är trenden negativ, med en kontinuerlig minskning av antalet yrkesfiskare.

Preciseringen är beroende av miljökvalitetsmålen Ingen övergödning, Giftfri miljö och Ett rikt växt- och djurliv.

Återhämtningstiden är begränsad men kan vara lång då den allmänna

samhällsutvecklingen innebär en avflyttning från kustsamhällena. Om åtgärder sätts in för att gynna landsbygdsutvecklingen kan utflyttningen hejdas.

SVÅRIGHETER ATT NÅ PRECISERINGEN

Den sedan relativt lång tid pågående urbaniseringen innebär att människor flyttar från kustsamhällena. Unga människor ser andra möjligheter till försörjning och de traditionella näringarna minskar hela tiden i omfattning. En förutsättning för att vilja arbeta till exempel inom fiskerinäringen är god lönsamhet. Med minskande fiskresurser i havet, på grund av bland annat överfiske, föroreningar, fysiska störningar och förlust av viktiga livsmiljöer för lekande och uppväxande fisk är förutsättningarna för etablering och lönsamhet dåliga. I takt med att folk flyttar försvinner även service som exempelvis skolor och affärer i de små samhällena, vilket i sin tur bidrar till utflyttningen.

PRECISERINGENS BEROENDE AV INTERNATIONELLA INSATSER

Preciseringen är huvudsakligen beroende av nationella insatser för att stödja landsbygdsutveckling, genom till exempel regionalt utvecklingsstöd.

In document Miljömålen på ny grund (Page 167-169)