För att analysera datamaterialet har jag inspirerats av tematisk narrativ analys där fokus ligger på innehåll, mening och mönster (teman), snarare än på språkets struktur (jfr Braun & Clarke 2006; de Medeiros 2014; Riessman 2008). I tematisk narrativ analys fokuserar man i regel på vad intervjupersoner berättar om samt på den sociala kontexten (Squire, Andrews & Tamboukou 2008). För att analysera intervjupersonernas livsberättelser har jag relaterat dem till meta-narrativ, där i synnerhet dominerande normer och expertkunskap om alkohol-användning och åldrande har varit av intresse. Frågor som har varit vägledande vid analysen är vilken mening det som intervjupersonerna berättar om har, samt vilka metanarrativ som de antingen närmar sig eller tar avstånd från (jfr Riessman & Quinney 2005).
Min analys utgår från uppfattningar om att man som forskare spelar en aktiv roll för att skapa teman, mönster och välja ut vad som är av intresse. Jag betraktar därför inte de teman som jag lyfter fram som inneboende i datamaterialet, oberoende av de ursprungliga forskningsfrågorna, min teoretiska förförståelse och mina tolkningar (jfr Braun & Clarke 2008). För att läsaren ska kunna få en uppfattning om rimligheten i de tolkningar jag har gjort, har min strävan varit att avhandlingens resultatkapitel ska vara empirinära. Detta kommer bland annat
till uttryck genom att jag ofta har valt att presentera datamaterialet i relativt långa citat. Vidare har empirin varit styrande för vilka teorier jag använder i analysen, snarare än att på förhand valda teorier och begrepp styrt vad jag har valt att lyfta fram ur empirin.
Att omvandla muntliga berättelser till transkriberade texter
Trots att det är ett tidskrävande arbete har jag transkriberat intervjuerna själv eftersom det har inneburit en möjlighet att bli bekant med datamaterialet (jfr Braun & Clarke 2006; Fraser 2004; Patton 2002). Dessutom hade det varit etiskt tveksamt att göra annorlunda, då intervjuerna berör känsliga ämnen samt inne-håller namn på personer och platser.
Eftersom jag har intresserat mig för vad intervjupersonerna berättar om, snarare än berättelsernas struktur, har transkriberingen präglats av en balans mellan läsbarhet och ursprunglighet. Detta innebär att jag inte har transkriberat varje kort paus, hummande, stakning eller svärord ifall jag bedömt att de inte har betydelse för förståelse av innehållet. Riessman (2008) menar att eftersom tematisk narrativ analys fokuserar på innehåll snarare än på hur berättelser är uppbyggda, krävs inte ordagrann transkribering. Då fokus ligger på vad intervju-personerna berättar om bör man enligt Riessman (2008) i viss utsträckning ”städa upp” språket för att tydliggöra vad intervjupersonerna säger. Därtill finns en etisk aspekt av att inte transkribera ordagrant. Eftersom människor i allmän-het ofta upprepar och stakar sig samt säger halvfärdiga ord och meningar, kan helt ordagranna citat innebära att intervjupersonernas uttalanden framstår som oartikulerade och osammanhängande (Kvale 1997; Poland 2001). Mina trans-kriberade intervjuer är dock inte redigerade skriftspråkliga utskrifter. Am-bitionen har varit att förändra så lite som möjligt av det intervjupersonerna säger, utan att förståelsen av innehållet går förlorad. Detta, tillsammans med att de flesta intervjuer var relativt långa, gör att mängden transkriberad text är relativt omfattande – 463 sidor.
För att minska risken för att intervjupersonerna kan identifieras, har jag inte noterat deras eller andra omnämnda personers namn i utskrifterna. Inte heller har jag namngett nämnda städer eller tidigare arbetsplatser. Pappersutskrifterna av det transkriberade materialet har förvarats i ett låst skåp och datorn med de transkriberade filerna kräver personliga inloggningsuppgifter som endast jag känner till (jfr www.org.umu.se).
Analysens genomförande
Jag har närmat mig datamaterialet genom att läsa igenom intervjuutskrifterna i syfte att få en helhetsuppfattning, utan att fokusera på särskilda delar av inne-hållet (jfr Braun & Clarke 2006; Patton 2002). Därefter har jag återigen läst igenom utskrifterna för att sammanfatta varje intervju som en kortare livs-berättelse genom att presentera händelser i kronologisk ordning istället för i den ordning som intervjupersonerna berättar. Dessa sammanfattningar har inte an-vänts i analysen, de har snarare syftat till att göra datamaterialet mer överskådligt för mig. Under skrivarbetet har jag återvänt till sammanfattningarna många gånger, främst för att kolla upp något om intervjupersonernas person-förhållanden, som till exempel hur länge sedan någon var förankrad på arbets-marknaden.
Efter de första genomläsningarna har jag kodat intervjuerna. Utifrån att jag fokuserar på intervjupersonernas subjektiva förståelser av sitt drickande, sig själva och sina liv har kodningen varit induktiv. Det innebär att koderna ligger mycket nära innehållet i intervjuerna, snarare än att jag har utgått från förut-bestämda kodningsscheman, teorier eller begrepp (jfr Braun & Clarke 2006). För att inte tappa kontakt med helheten och från vilket sammanhang som koderna kommit ifrån, har jag behållit tillhörande intervjuutdrag tillsammans med koderna. Ambitionen har varit att behålla hophörande sekvenser av tal istället för att kapa sönder intervjupersonernas berättande i mycket korta delar (jfr Riessman 2008). I samband med kodningen har jag noterat sådant som väcker intresse, tankar och frågor samt tänkbara analystrådar, då jag sett eventuella kopplingar mellan empiri och teori (jfr Braun & Clark 2006; Patton 2002; Widerberg 2002). Jag har även noterat paradoxer, då flera intervjuer innehåller berättelser som tycks motsäga varandra (jfr Braun & Clarke 2006; Fraser 2004). Därefter har koderna organiserats i övergripande teman.
Utifrån att drickandets betydelse genom livet är det övergripande tema som genomsyrar samtliga intervjuer, har jag valt att fokusera på hur intervju-personerna begripliggör innebörden av att åldras med långvariga alkohol-problem. Att en bit in i analysarbetet välja att fokusera på utvalda delar av inne-hållet istället för att jobba vidare med hela empirin var, med tanke på data-materialets omfattning, nödvändigt för att göra den fortsatta analysen hanterbar.
De delar av intervjuerna som jag har definierat som tal som handlar om vad det innebär att åldras med långvariga alkoholproblem, har organiserats i teman och
underteman. Dessa teman har tillsammans med tillhörande koder och intervju-utdrag lyfts ut och placerats in i nya dokument. Detta har gjort datamaterialet överskådligt och hanterbart samtidigt som både innehållet och storleken på de olika temana har synliggjorts. Eftersom jag hade numrerat intervjufrågorna och de svar som intervjupersonerna gav, var det möjligt att på ett enkelt sätt hitta igen de utlyfta intervjuutdragen i de ursprungliga intervjuerna. Detta har varit en för-del då det ibland har varit nödvändigt att återvända till helheten för att se från vilket sammanhang intervjuutdragen och koderna kommit. De teman och under-teman som jag har valt ut för analys, har sedan kopplats till de teoretiska re-sonemang som jag har redogjort för i kapitlet Avhandlingens teoretiska ramverk.
Skrivandet har, som brukligt i kvalitativ metod, varit en integrerad del av analys-arbetet (jfr Braun & Clarke 2006; Johansson 2005). Detta innebär att jag växelvis har jobbat med att analysera empirin och skapa text, genom att pendla mellan det transkriberade datamaterialet och teoretisk litteratur.