Barn, unga och förlossningsvård

114 (197)

MÅL OCH BUDGET 2018

Diarienummer LS 2017-0452

Ett kunskapscentrum för kvalificerat omhändertagande av barn med nydiagnosticerad diabetes och samsjuklighet ska inrättas. För barn med diabetes ska tillgången till hjälpmedel vara god och prioriteras.

Verksamheten med kunskapsspridning från kunskapscentret om sällsynta diagnoser vid Karolinska Universitetssjukhuset i Solna fortsätter.

Allt fler invånare drabbas av cancer och allt fler lever längre efter en cancerdiagnos. Cancervården ska erbjuda hög kvalitet med en tydlig patientcentrering och sammanhängande vårdkedjor från diagnos, genom behandling och till rehabilitering och habilitering. Inom cancervården ska det också finnas ett anhörigperspektiv. Arbetet med standardiserade vårdförlopp är en viktig del i arbetet med att bland annat korta ledtiderna inom vården. För denna utveckling är det viktigt att patienterna har goda möjligheter att delta i klinisk forskning. En god samverkan mellan länets olika sjukhus, och andra aktörer i dessa frågor, behöver säkerställas.

Allt fler som diagnosticeras med barncancer överlever, allt fler återfall behandlas och för vissa diagnoser är behandlingstiderna längre.

Sammantaget ställer utvecklingen särskilda krav på omvårdnad och organisation. Barncancervården ska vara trygg och behandling och vård i anslutning till behandlingarna ska kunna garanteras på

barncanceravdelningen. Barnet och föräldrarna ska vara delaktiga i vården.

För sena komplikationer i form av en kognitiv och somatisk påverkan ska lämpliga åtgärder i form av rehabilitering och stödinsatser identifieras i samarbete med det nya centrumet för cancerrehabilitering.

De nationella screeningprogram som erbjuds ska vara tillgängliga och målet är ett högt deltagande. Åtgärder för att öka motivationen till deltagande i screening behöver sättas in i områden med lågt deltagande.

Landstingsstyrelsen ska se över möjligheterna till ett anhörighus i anslutning till Nya Karolinska Solna.

12.4.10 Barn, unga och förlossningsvård

 En förlossning ska vara trygg och säker för den födande och för barnet

 Vården för prematura barn förbättras

 Behoven hos barn som anhöriga och anhöriga till barn ska uppmärksammas

 Vården för den som behöver göra abort ska vara trygg och utan köer

115 (197)

MÅL OCH BUDGET 2018

Diarienummer LS 2017-0452

Förlossning

Prognoserna talar för en fortsatt ökning av antal förlossningar och en tillräcklig kapacitet på länets förlossningsenheter måste säkerställas. Detta ska på kort sikt huvudsakligen ske genom utbyggnad av nya lokaler på Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge. På längre sikt behövs

ytterligare kapacitet och en ny förlossningsenhet på S:t Görans sjukhus är planerad och ska öppna 2021. Under tiden fram till att förlossningen på S:t Göran ska öppna utökas också kapaciteten på Karolinska

universitetssjukhuset i Solna.

Vårdvalet ger blivande föräldrar en möjlighet att själva få välja

förlossningsklinik. En takkonstruktion säkerställer att det inte uppkommer överbeläggningar. Endast i undantagsfall ska födande behöva hänvisas till andra län. De patienter som inte har någon anhörig ska ha möjlighet att ta med en stödperson, så kallad doula, på förlossningen.

Förlossningsvården ska vara trygg och säker för den födande, för barnet och för personalen. Arbetet för att minska förlossningsskadorna fortsätter under 2018. Inrapporteringen till bristningsregistret behöver förbättras och kan fungera som ett tillförlitligt instrument för uppföljning. Barnmorskor ska ha god kunskap om nya evidensbaserade metoder som kan förebygga förlossningsskador, och kunna sprida och implementera sådan kunskap på sin arbetsplats. Skador som uppstår ska identifieras och åtgärdas.

Information om bäckenbottenträning ska ges både på BB och på mödravårdscentralerna, MVC, bland annat för att minska risken för urininkontinens och framfall. Tillgången till adekvat behandling av dessa komplikationer behöver säkerställas och medvetenheten bland patienter och vårdpersonal öka.

Omvårdnaden efter en förlossning ska vara trygg. En medföljande

närstående ska i möjligaste mån erbjudas plats på eller i nära anslutning till sjukhuset så länge barnet eller den som fött behöver vård. Erbjudandet om tidig hemgång, där en barnmorska gör ett hembesök för eftervård, är positivt för patienterna och ska fortsätta.

Kompetensförsörjningen är avgörande för en fortsatt hög kvalitet i

förlossningsvården. Att renodla barnmorskans uppdrag är en nyckel för att skapa en attraktiv arbetsmiljö. Under 2017 startade bland annat ett projekt med finansiering av en tydligare och längre introduktion av nya

barnmorskor. En avstämning bör göras efter ett år för att, om resultatet faller väl ut, planera för en fortsättning.

116 (197)

MÅL OCH BUDGET 2018

Diarienummer LS 2017-0452

Mödravård

Mödravården har ett viktigt uppdrag i vårdkedjan kring den gravida.

Blivande föräldrar ska uppleva vården under och efter en graviditet som trygg och mödravårdens uppdrag har kommit att omfatta mer av

rådgivning. Med gott stöd och kunskap kan de blivande föräldrarna delta i och ta ansvar för sin egen vård. En trygg mödravård ska erbjudas alla gravida i länet. Det är viktigt att ersättningsmodellen säkerställer en jämlik vård och att patienter med ökade behov av exempelvis psykosocialt stöd kan erbjudas en trygg mödravård. Mödravårdscentraler och eventuellt andra gynekologiska mottagningar ska kunna ta emot besök av akut karaktär; blivande föräldrar ska inte behöva åka till förlossningskliniker annat än när omvårdnaden om barnet eller den gravida så kräver.

Tillgängligheten till att genomföra en abort ska vara god och utan köer. En medicinsk abort är säkrare för kvinnan och sedan 2017 kan medicinska aborter utföras av fler aktörer. Andelen medicinska aborter har ökat vilket är en positiv utveckling.

Barnsjukvård

Alla barn har rätt till en jämlik vård, oavsett var i länet de bor. Barns rättigheter ska tas tillvara och kunskapen om barnkonventionen bland vårdgivarna ska öka. Samverkan inom barnsjukvården, mellan olika vårdnivåer och med andra aktörer är viktig, liksom att vården har ett helhetsperspektiv som även innefattar de anhörigas roll.

Barnavårdscentralen är en viktig del i vårdkedjan runt länets barn. Dessa har huvudansvaret för det preventiva och hälsofrämjande arbetet inom barnsjukvården, exempelvis genom att kunna identifiera och stödja familjer med barn som löper risk för övervikt, psykisk ohälsa och dålig tandhälsa.

Tillräcklig kapacitet för att möta familjer med ett ökat vård- och

informationsbehov behöver säkerställas. Det så kallade Rinkebyprojektet har bedrivits framgångsrikt och fortsätter. Projektet inspirerar till att våga tänka nytt och att utveckla samarbetet mellan landsting och kommun. Att utveckla dylika möjligheter i andra delar av länet ska vara möjligt.

Inriktningen ska vara ett tidigt förebyggande arbete med mödrahälsovård och barnhälsovård som kan samarbeta med exempelvis öppen förskola, föräldrarådgivning eller socialtjänst. Det är också viktigt att

uppmärksamma barn som anhöriga till dem med allvarlig och kronisk sjukdom, psykisk ohälsa samt beroendesjukdomar.

Neonatalsjukvården behöver byggas ut i takt med att förlossningarna i länet blir fler. Ett regionalt vårdprogram Neonatal antas under 2017 av

Stockholms medicinska råd. Neonatalvårdens resurser och kompetens bör

117 (197)

MÅL OCH BUDGET 2018

Diarienummer LS 2017-0452

inte spridas på alltför många enheter och samverkan mellan de olika klinikerna ska fungera väl så att onödiga transporter undviks.

Avdelningarna för neonatalvård ska vara familjeanpassade och föräldrar vars barn vårdas på en neonatologiavdelning ska alltid kunna bo med eller nära sina barn. Efter utskrivning från neonatal slutenvård vårdas barnen inom primärvården samt senare av Elevhälsan. Kunskapsbehovet inom hela vårdkedjan behöver säkerställas och samarbetet mellan landsting och kommun fungera väl. Ett kompetenscentrum Neonatal inrättas för att ansvara för detta.

Allergi och astma är den vanligaste kroniska diagnosen bland barn, och diagnosticerad matallergi ökar. På barn- och ungdomsallergologin på Sachsska barnsjukhuset behöver ett centrum med kompetens och kapacitet finnas för att ställa rätt diagnos och ge rätt evidensbaserad behandling, samt rådgivning om egenvård. God kunskap behöver också säkerställas inom primärvården och Elevhälsan.