19 (197)
MÅL OCH BUDGET 2018
Diarienummer LS 2017-0452
läggas på kärnverksamhet och därmed komma resenärer och patienter till nytta. För att säkerställa detta och för att förstärka och strukturera
landstingets upphandlingsorganisation har en grundlig översyn av
landstingets upphandlingspolicy påbörjats. Syftet är att säkerställa att den är tydlig, att organisationen och uppgiftsfördelningen inom
upphandlingsområdet är effektiv och att det finns ett adekvat systemstöd och kompetens i upphandlingsfrågor. Eftersom landstinget har en
betydande upphandlingsverksamhet är det av stor vikt att den organiseras så effektivt som möjligt, samt på ett sätt som gör att den bidrar till att landstingets olika nämnder når sina mål.
Målet är att Stockholms läns landsting ska bli Sveriges bästa offentliga upphandlare. Landstingets upphandlingar ska ge bästa möjliga kvalitet till bästa möjliga pris för stockholmarna. Upphandlingarna ska möjliggöra för många olika aktörer att lägga anbud så att pris och kvalitet blir så
fördelaktigt som möjligt för skattebetalarna. Landstinget ska kunna upphandla smart och innovativt genom att utmana anbudsgivare att ta fram nya lösningar på produkter, tjänster och utveckling av verksamheter, till exempel genom att använda funktions- och innovationsupphandlingar.
Landstinget ska noggrant följa upp sina kontrakt för att säkerställa att stockholmarna får bästa möjliga leverans i avtalen och för att kunna dra lärdomar inför kommande upphandlingar.
1.8 Vård i rätt tid och på rätt plats
Hälso- och sjukvården i Stockholms län ska vara trygg, tillgänglig, av hög kvalitet och präglas av valfrihet.
En god hälsa gör det möjligt för individen att forma och ta ansvar för sitt eget liv och en god hälsa är nära förknippat med att aktivt kunna delta i arbetslivet. En tydlig arbetslinje inom hälso- och sjukvården i Stockholm är väsentlig för att säkerställa att fler kan bidra till den ekonomiska
utvecklingen i länet. Hälso- och sjukvårdspolitiken har som mål att ta
tillvara människors resurser och att rätt beslut ska kunna fattas på rätt nivå.
Varje dag tar läkare på vårdcentraler i Stockholms läns landsting emot omkring 12 500 patienter, det görs 1 500 besök på akutmottagningarna, 86 000 personer besöker 1177 Vårdguiden och det föds i genomsnitt 80 barn. I flera delar av sjukvården är tillgången på vård i Stockholms läns landsting god, och bättre än genomsnittet i landet. Genom ett utbyggt vårdval finns möjlighet för stockholmarna att för många olika typer av vårdbehov och sjukdomstillstånd aktivt välja den vårdgivare som passar dem bäst.
Stockholmare som behöver vända sig till vården ska mötas av en trygg hälso- och sjukvård som finns tillgänglig i rätt tid och på rätt plats utifrån
20 (197)
MÅL OCH BUDGET 2018
Diarienummer LS 2017-0452
patientens behov. Friheten att själv få välja vem som ska utföra vården ur en stor mångfald av vårdgivare med hög kvalitet är en naturlig del av stockholmarnas kontakt med hälso- och sjukvården. Mångfalden av vårdgivare ger både bättre tillgänglighet och kortare kötider till vården för patienterna. Landstinget slår vakt om rätten att själv välja sin vårdgivare och därför ska valfriheten och vårdvalen utvecklas. Den som söker vård i Stockholm ska inte behöva vänta längre än nödvändigt. Ett mångårigt arbete med vårdval har ökat tillgängligheten och kortat köerna inom primärvården och specialistvården utanför sjukhusen. Stockholm har kortare vårdköer än landet i övrigt, vi har färre överbeläggningar och utlokaliserade patienter från våra akutsjukhus, vårdresultaten är goda och inom flera områden världsledande. Det märker också invånarna; enligt hälso- och sjukvårdsbarometern uppger 87 procent att de har tillgång till den vård de behöver. Vi ska fortsätta utveckla vården för invånarna i vårt län.
I hela landet ökar nu köerna i sjukvården, vilket även drabbar Stockholm.
En orsak är en nationell brist på sjukvårdspersonal, men det finns också andra orsaker. En sådan är att kömiljarden, som infördes av
alliansregeringen, avskaffades. Regeringen har utlovat reformer för att stärka arbetet med att korta köerna inom primärvården, men tills innebörden av de utfästelserna är klar behöver landstingets intensifiera sina egna insatser för att kapa köerna i vården. Det sker inte minst genom att fokusera på rätt verksamheter och underlätta för patienter att hitta rätt vårdnivå. Patientens möte med vården ska bli enklare och tryggare. Därför ska också alla patienter på sikt erbjudas en personlig läkarkontakt med ett helhetsansvar för att vägleda patienten vidare i vården. I budgeten för 2018 följs satsningen på en ny vårdnivå med närakuter upp, samtidigt som extra resurser satsas på primärvården.
Primärvården ska vara hjärtat i hälso- och sjukvården. Grunden för en trygg och effektiv hälso- och sjukvård är en väl fungerande primärvård med ett stort förtroende bland invånarna. I Stockholm är förtroendet för den lokala sjukvården högre än i resten landet. Primärvården förstärks under de kommande åren och sjukvårdens resurser behöver kopplas tydligare till primärvården. Alliansen genomför en särskild satsning på primärvården, bland annat införs en fast läkarkontakt och ett ökat fokus på kontinuitet, tillgänglighet och sjukdomsförebyggande arbete. Viktiga insatser för att förbättra tillgängligheten görs också då den nya närakutstrukturen kommer igång som en ny vårdnivå och avlastar akutmottagningarna. Med tio nya mottagningar som byggs ut till tolv, efter en utvärdering av behovet, ges hela länet en snabbare ingång till vården. Det ger medborgarna snabbare vård och skapar ett ökat utrymme att i en annan del av vården ta hand om de fall som kräver akutsjukhusens resurser.
21 (197)
MÅL OCH BUDGET 2018
Diarienummer LS 2017-0452
Husläkarverksamhetens roll i primärvården ska stärkas. Länets
husläkarmottagningar ska vara basen i hälso- och sjukvården och ansvara för en kontinuitet i vården. Husläkarmottagningarna måste arbeta på ett sätt som gör att människor kan nå dem på tider och sätt som passar dem.
Ett hälsofrämjande arbetssätt ska prägla all hälso- och sjukvård som innebär att vårda och förebygga sjukdom på kort och på lång sikt.
För att kunna frigöra mer tid och resurser i vården till möten med patienter ska hälso- och sjukvårdens organisation effektiviseras, hinder ska rivas så att medarbetarna kan utföra sina jobb, samt att onödig administration ska bantas bort. Hälso- och sjukvårdens byråkratiska överbyggnad ska trimmas för att ge utrymme för fler anställda i vården. Landstinget ska alltid vara öppet för nya arbetssätt och metoder för att utveckla hälso- och sjukvården.
Av särskilt intresse är att hitta former där landstinget inte behöver stå den ekonomiska risken för fördjupat samarbete med fler intressenter, som näringslivet och det civila samhällets organisationer, kring frågor som förbättrad hälsoutveckling.
Patienterna ska ha stor frihet att själva välja vård efter behov. Vårdens insatser ska utgå från individen och vara personcentrerade. Det ska vara enkelt att hitta rätt och att få vård på rätt vårdnivå. Tillgången till vård av hög kvalitet ska vara oberoende av var i länet man bor eller av ens
ekonomiska villkor.
För att förbättra hälso- och sjukvården är det viktigt att eftersträva att patienterna ges vård på rätt vårdnivå. Det kan innebära att en vård som i dag bedrivs både på sjukhusen och i öppenvården utanför sjukhusen i framtiden bara ska bedrivas utanför sjukhusen. Vårdgivarna utanför sjukhusen är centrala i denna utveckling. Vårdvalen ska därför utvecklas och fler vårdval behöver tillkomma. Från och med 2016 gäller nya avtal med länets akutsjukhus. Dessa ska ges långsiktiga, stabila förutsättningar och stöd för att klara av de ekonomiska och verksamhetsmässiga målen.
Med ett tydligare delegerat ansvar följer en tydligare uppföljning av uppdrag och den ekonomiska utvecklingen.
Den cancerplan som är beslutad ska fullföljas. I det korta perspektivet prioriteras en fungerande verksamhet med kontaktsjuksköterskor och individuella vårdplaner. Dessutom ska alla patienter som får en cancerdiagnos samtidigt få en patientansvarig läkare.
Hela hälso- och sjukvården ska arbeta hälsofrämjande. Detta ska tydligt framgå i alla avtal med vårdgivare. Alla vårdgivare ska identifiera och följa upp sina riskpatienter för att förebygga komplikationer och följdsjukdomar.
22 (197)
MÅL OCH BUDGET 2018
Diarienummer LS 2017-0452
Ett bra bemötande, goda vårdmiljöer och måltider, samt ett kulturutbud tillhör också den hälsofrämjande vården.
Mot bakgrund av det stora behov som finns av stöd och behandling vid psykisk ohälsa, fokuserar utvecklingen av husläkarverksamheten under 2017 bland annat på psykisk hälsovård. Utvecklingen av behandling av psykisk ohälsa inom husläkarverksamheten fortsätter.