En hållbar vård med hög kvalitet

106 (197)

MÅL OCH BUDGET 2018

Diarienummer LS 2017-0452

möjligt att få kallelser, provsvar och annan korrespondens från landstinget till en säker elektronisk brevlåda.

Landstinget ska utforma digitala tjänster som inte exkluderar olika patientgrupper utan så långt det är möjligt utforma dem utifrån tillgänglighetskrav baserat på olika gruppers behov.

Den vård som erbjuds inom Stockholms läns landsting ska utgå från individen och ges med ett helhetsperspektiv på patienten. Patienten är ofta expert på sin egen sjukdom och ska ses som en viktig resurs i vården.

Helhetsansvaret vid samverkan mellan olika vårdgivare, vårdnivåer och andra myndigheter ska vara tydligt. Remissförfarande och

informationsöverföring mellan olika vårdgivare ska fungera så att onödig väntan eller onödigt omfattande vårdkontakter för individen undviks. En trygg vård som utgår från individen förutsätter också en samverkan mellan den somatiska och psykiska hälsovården.

Medborgarna ska ha stor frihet att själva välja vårdgivare inom så många områden som möjligt. I dag utmanas valfriheten av regeringens politik som inte tar hänsyn till de stora fördelar som valfriheten innebär för individen och för vården i sin helhet. Stockholms läns landsting ska sträva efter att erbjuda sina invånare den bästa vården och ska fortsätta att driva

utvecklingen framåt. Alla som erbjuder vård och som lever upp till

landstingets högt ställda krav ska kunna delta på långsiktiga och likvärdiga villkor.

Målet att säkerställa en jämlik god tillgänglighet till vård kräver också en god geografisk spridning av vårdutbudet. Skillnaderna i hälsa, vårdutbud och vårdkonsumtion mellan olika delar av länet behöver förbättras.

12.4.3 En hållbar vård med hög kvalitet

Den vård som erbjuds inom Stockholms läns landsting ska vara evidensbaserad och hålla hög kvalitet. Att säkerställa en fungerande samverkan mellan länets olika vårdenheter och vårdgivare inom olika vårdformer ska prioriteras, och resurserna för forskning och utveckling behöver användas mer decentraliserat än idag. Det är också väsentligt att resultat av forskning, utveckling och innovationer kommer patienterna till del. Kunskapsspridning och överföring till olika personalkategorier är en viktig uppgift för att säkerställa en effektiv implementering i hälso- och sjukvården.

I det pågående arbetet med den nya avtalsmodellen med akutsjukhusen ska detta säkerställas och de ersättningsmodeller och avtal som används vid köpt vård ska verka för att den vård som erbjuds håller hög kvalitet. Hälso-

107 (197)

MÅL OCH BUDGET 2018

Diarienummer LS 2017-0452

och sjukvårdsnämnden bör i sitt arbete med målstyrning stärka kunskapsutbytet både regionalt och nationellt, vilket bland annat kvalitetsregister och öppna jämförelser möjliggör. Inrapportering till kvalitetsregister ska prioriteras och under året utreds hur

kvalitetsuppföljningen kan förbättras.

Resurserna i den offentligt finansierade hälso- och sjukvården ska alltid utgå från patienternas behov, där den med störst behov ska ges företräde.

För att säkerställa detta ska hälso- och sjukvårdsnämnden utveckla arbetet med prioriteringsfrågor inom vård- och läkemedel.

De administrativa pålagorna för vårdgivarna och den omfattande

detaljstyrningen av vården måste minska. Hälso- och sjukvårdsnämnden ska ompröva kraven på vårdgivarna i syfte att minska den administrativa bördan. Dessutom ska en analys av de administrativa konskonsekvenserna ingå vid beslutsförslag som berör hälso- och sjukvården. Mer moderna, digitala verktyg, ska användas för att minska den tid som krävs för administration.

Både primärvården och sjukhusvården behöver bättre strategier för att fånga upp patienter som kan förbättra sin hälsa genom egenvård. Vården ska stärka patientens aktiva deltagande och motivation att genomföra livsstilsförändringar genom att öka kunskapen.

12.4.4 Primärvården utvecklas genom en stärkt husläkarverksamhet

Grunden för en trygg och effektiv hälso- och sjukvård är en väl fungerande primärvård med ett stort förtroende bland invånarna. Primärvården ska rustas för att öka tillgängligheten och skapa en mer sammanhållen sjukvård för länets invånare. Det sammanhållna ansvaret för patienten ska finnas i primärvården. Primärvårdens roll ska förstärkas och långsiktigt ges ett tydligare ansvar för helhet och koordination för patienten. En förutsättning för detta är att sjukvårdens resurser i framtiden tydligare kopplas till primärvården. Under 2017 förstärktes primärvården genom en permanent satsning på 140 miljoner kronor. Under 2018 tillförs hälso- och

sjukvårdsnämnden 150 miljoner kronor för att ytterligare utveckla primärvården, bland annat genom införandet av fast läkarkontakt och ett ökat fokus på kontinuitet, tillgänglighet och sjukdomsförebyggande arbete.

Genom en ny ersättningsmodell och en påbörjad resursökning har de första stegen tagits i denna omställning. Under 2018 verkställs en mer omfattande satsning på att stärka primärvården genom att erbjuda en fast läkarkontakt, öka tillgängligheten och säkerställa kvalitet och kapacitet. För att

primärvården ska utvecklas krävs att kompetensförsörjningen säkras.

108 (197)

MÅL OCH BUDGET 2018

Diarienummer LS 2017-0452

Husläkarverksamheten som ett nav i vården

Husläkarverksamheten ska tydligare utvecklas till ett nav i vården och erbjuda en hög tillgång till vård och slutbehandling för större delen av invånarnas vårdbehov, inte minst för psykisk ohälsa. Det är viktigt att patienter som hade kunnat vårdas hos husläkaren inte tvingas söka vård på närakuterna för barn och vuxna, akutmottagningarna eller inom

specialistvården. Tidsbokningen och kontaktvägar ska vara enkla och präglas av valfrihet, där tillgången olika former av vårdmöten ska förbättras och anpassas till invånarnas behov genom olika e-tjänster. Inom

husläkarverksamheten ska också i allt större omfattning säkerställas en kontinuitet i vården för dem med mer omfattande vårdbehov, med en aktiv guidning till rätt vårdnivå inom andra specialiteter.

Husläkar-verksamheternas samverkan med annan specialistvård ska förenklas och förbättras.

En fast läkarkontakt och ett tydligt ansvar för patienten Alla patienter i primärvården, som vill, ska på sikt erbjudas en fast läkarkontakt som ansvarar för patientens samlade behov av sjukvård. Ett första steg är att under 2018 erbjuda grupper med ett särskilt stort

vårdbehov en fast läkarkontakt som har ett helhetsansvar för patienten. För den som behöver vård inom flera specialistområden ska läkarkontakten koordinera vården kring patienten. Målsättningen ska vara en tryggare vård med hög kontinuitet samt att minimera risken för akuta vårdkontakter.

Arbetet med att säkerställa att erbjudandet på sikt omfattar alla länets invånare med sådana behov ska under hösten 2017 presenteras i en handlingsplan.

Minska regelbördan – lita på professionen

Dagens regelbörda ska minska så att effektiviteten ska kunna öka och tid frigöras för patientarbete. De administrativa pålagorna på vårdcentralerna måste minimeras och regelförenklingar ska göra att personalens fokus kan ligga på att ge och utveckla vården. Detaljstyrningen ska begränsas till förmån för att vårdgivarna, den medicinska professionen och patienterna ska kunna hitta egna kvalificerade lösningar för en vård med hög kvalitet.

En sammanhållen vård

De vårdområden som är särskilt näraliggande primärvården ska bättre länkas samman för att i en mer sömlös vårdkedja kunna möta patienternas hela vårdbehov. De vårdområden som berör äldres vård- och omsorg behöver särskilt verka i en helhet, så som avancerad sjukvård i hemmet och palliativ vård. Även specialiserad fysioterapi hud, ortopedi och specialiserad rehabilitering kan aktualiseras för tydligare samverkan med

husläkarverksamheterna. Hur uppföljningsansvaret för akutsjukvårdsbesök kan övertas av husläkare ses också över.

109 (197)

MÅL OCH BUDGET 2018

Diarienummer LS 2017-0452

Basal hemsjukvård ska bli ett kommunalt ansvar

I samarbete med länets kommuner planeras för att kommunerna ska överta ansvaret för den basala hemsjukvården 2020. Syftet är att skapa en trygg och säker vård och omsorg och att använda samhällets resurser effektivare.

Modellen ska säkerställa samordningen kring individen. Samtidigt ska landstinget sträva efter att ett gemensamt vårdval för äldre införs i samarbete med kommunerna. Genom att låta äldre själva välja vård och omsorg för hela sitt behov kan bättre kontinuitet skapas för den enskilde.

Stärk det förebyggande hälsofrämjande arbetet

I husläkarverksamheternas preventiva arbete ska i enlighet med

arbetslinjen erbjudas aktivt stöd för den med ohälsosamma levnadsvanor och risk för psykisk ohälsa så som utmattningssyndrom. Det är också viktigt att tidigt identifiera patienter som har en ökad risk för fler akuta

vårdkontakter och genom att erbjuda en bättre guidning till rätt nivå i vården minska risken för undvikbara vårdbehov.

Moderna ersättningsmodeller som möjliggör digitala lösningar Landstingets avtal ska stimulera en utveckling av moderna och

patientorienterade lösningar. Vårdgivarna ska ha och ta de möjligheter som finns för att förbättra vården med digitalt stöd och större valfrihet för patienterna.

Forskning i hela vården

En stärkt primärvård förutsätter ett högt deltagande i forskning, utbildning och utveckling. Därför bör landstingets forskningsmedel göra det möjligt för fler vårdaktörer att vara aktiva inom forskning, utveckling och

utbildning.

12.4.5 Så ska hälso- och sjukvården bli ännu bättre