6. Ekonomiska och demografiska förutsättningar för
6.3 Utgångspunkter för landstingets ekonomi
45 (197)
MÅL OCH BUDGET 2018
Diarienummer LS 2017-0452
ekonomi. Den demografiska försörjningskvoten är ett mått som relaterar befolkningen i icke arbetsför ålder till befolkningen i arbetsför ålder.
Under 2015 låg försörjningskvoten i Stockholms län på 0,66 vilket innebär att varje person i arbetsför ålder hade 0,66 personer att försörja förutom sig själv. Befolkningsprognosen indikerar att försörjningskvoten kommer att öka till 0,70 år 2025 och till 0,77 år 2050. Försörjningskvoten är något lägre i Stockholms län än i riket totalt där den uppgick till 0,74 år 2015 och bedöms öka till 0,81 år 2025 och till 0,85 år 2050.
En hög sysselsättningsgrad och en låg arbetslöshet är avgörande för landstingets ekonomi eftersom skatteintäkterna direkt påverkas av antalet arbetade timmar. Många av de utrikes födda som bor i Stockholms län är i arbetsför ålder, men sysselsättningsgraden är betydligt lägre och
arbetslösheten betydligt högre än för personer som är födda i Sverige. I vilken utsträckning anknytningen till arbetsmarknaden ökar för dessa personer kommer att ha stor betydelse för landstingets intäkter under de kommande decennierna.
6.3 Utgångspunkter för landstingets ekonomi
6.3.1 Landstingets ekonomiska resultat
Stockholms läns landstings ekonomiska resultat för 2016 uppgick till 1 708 miljoner kronor före omställningskostnader. Resultatet efter
omställningskostnader uppgick för 2016 till 808 miljoner kronor. Det var det tionde året i rad som landstinget uppvisade en ekonomi i balans, samtidigt som befolkningstillväxten har varit kraftig under flera år. Det positiva resultatet under en lång följd av år skapar förutsättningar för en ekonomi i balans också framgent, eftersom de underliggande
driftskostnaderna spelar en stor roll för den långsiktiga utvecklingen.
Däremot måste budgethållning och effektivitet alltid stå högt på agendan.
Det är viktigt att alla delar av Stockholms läns landsting arbetar med att förbättra effektiviteten och att minska konsultanvändningen betydligt. Det är också viktigt att nämnder och styrelser gör tydliga prioriteringar i arbetet framåt. För att säkerställa en ekonomi i balans behöver arbetet med att begränsa kostnadsutvecklingen fortsätta. Att nämnder och styrelser prioriterar detta arbete blir särskilt angeläget under 2017 och 2018
eftersom kostnadsutvecklingen för 2016 var något högre än vad som krävs för att landstinget ska ha en långsiktigt hållbar ekonomi. En ekonomi i balans är en förutsättning för att landstinget ska kunna genomföra de investeringar i hälso- och sjukvård och kollektivtrafik som krävs när befolkningen i länet växer.
46 (197)
MÅL OCH BUDGET 2018
Diarienummer LS 2017-0452
6.3.2 Utmaningar framöver
Landstinget står inför stora utmaningar såväl verksamhetsmässigt som ekonomiskt under den kommande tioårsperioden. De närmaste årens förmåga till tydliga prioriteringar, arbetet med att göra landstinget effektivare, förmågan att skapa en investeringsvilja hos privata aktörer inom sjukvård och fastigheter, samt en god ekonomi- och
verksamhetsstyrning har stor betydelse för vilken riktning landstingets resultat tar för en lång tid framöver.
Landstinget, och framför allt hälso- och sjukvårdsnämnden och utförande nämnder och styrelser, behöver kraftsamla för att genomföra framtidens hälso- och sjukvård enligt plan. Landstinget ska implementera nya arbetssätt och metoder inom både administration och verksamhet, samt driftsätta nya lokaler och utrustning. Ett viktigt verktyg i arbetet är digital teknik som ska underlätta arbetet och kommunikationen mellan
verksamheter och göra sjukvården tillgänglig på nya sätt för patienterna.
Det handlar även om att landstingets egna verksamheter ska vara attraktiva arbetsgivare med skickliga chefer och ledare.
Inom kollektivtrafiken innebär den nya infrastrukturen stora möjligheter för resenärerna inom länet.
Samtidigt som detta sker behöver landstinget begränsa den underliggande kostnadsökningstakten till 3,3 procent. Om landstinget misslyckas med detta riskerar resultatet att utvecklas kraftigt negativt.
De ekonomiska förutsättningarna ställer höga krav på en effektiv ledning, styrning och uppföljning. Det måste ske effektiviseringar i hela landstinget för att leverera uppdragen inom givna ekonomiska ramar. Landstingets kärnverksamheter måste prioriteras, vilket innebär att sådant som inte är inom landstingets ansvarsområde och som medför kostnader behöver prioriteras bort. De administrativa bördorna behöver minska, interna regelverk ses över och tydliggöras och processer effektiviseras betydligt.
Därutöver ska konsultanvändningen minska påtagligt. Landstings-direktörens uppdrag om en effektiv ledning, styrning och uppföljning, LS 2017–0180, utgör en viktig del i detta arbete. Därutöver måste de två huvudsakliga beställarnämnderna, trafiknämnden och hälso- och sjukvårdsnämnden, säkerställa en effektiv beställarstyrning så att
landstingets invånare får mesta möjliga verksamhet med god kvalitet för varje använd skattekrona.
Under den kommande tioårsperioden ska sammantaget ett tillgångsvärde på 125 miljarder kronor driftsättas i form av spåranläggningar, fordon, lokaler och utrustning inom hälso- och sjukvården samt digitalisering och
47 (197)
MÅL OCH BUDGET 2018
Diarienummer LS 2017-0452
IT. Detta medför att kapitalkostnadernas (ränte- och
avskrivningskostnadernas) andel av de totala intäkterna ökar, från 6,1 procent 2016 till cirka 9,2 procent som mest under perioden. Detta ställer krav på en effektivisering av verksamheterna som helhet för att kunna fortsätta ha en ekonomi i balans. Investerande nämnder har ett stort ansvar för landstingets långsiktiga ekonomi och behöver prioritera så att endast nödvändiga investeringar genomförs och att dessa dessutom genomförs så effektivt som möjligt och med en rimlig standard. Vid överinvesteringar riskerar landstingets långsiktiga ekonomi att urholkas.
Landstingets investeringsstrategi ska säkerställa att de investeringar som planeras ska vara i paritet med de behov som finns och utgå från
landstingets långsiktiga ekonomiska ramar och förutsättningar.
Investerande nämnder är skyldiga att ha en tät dialog med landstingsstyrelsen, samt med deras förvaltningar och med
landstingsstyrelsens förvaltning för att säkerställa att det finns kompletta beslutsunderlag och analyser av investeringars nödvändighet, storlek samt klarlagda driftskostnadskonsekvenser. Om en investerande nämnd eller styrelse genomför investeringar för en annan nämnd eller styrelse inom landstinget ska den som finansierar driftskostnaderna (som är en följd av investeringen) godkänna investeringen innan det fattas något beslut om att genomföra investeringen.
En hårdare investeringsstyrning framöver är nödvändig, när räntorna bedöms öka. Detta medför dels högre kostnader, dels en större risk i slutet av planperioden. I takt med att investeringarna färdigställs ger detta ett större kassaflöde för landstinget, vilket kommer att medge en allt högre grad av självfinansiering, givet att inga nya större investeringsprogram beslutas.
Digitalisering av verksamheten tillsammans med en konsolidering av landstingets IT-system med tillhörande plattformar innebär betydande kostnader framöver. Det behövs en stram styrning för att hålla i
investeringsutgifter och driftskostnader, men också för att realisera de effektiviseringseffekter som krävs för att finansiera programmet och konsolidera IT-systemen. Landstingets samlade IT-organisation kommer struktureras på ett effektivare sätt än idag, vilket är en viktig grundsten om styrningen av resurser och pengar ska göras på ett effektivt sätt.
6.3.3 Landstingets intäkter
Den positiva utvecklingen i svensk ekonomi leder till att skatteunderlaget ökar i snabb takt 2017 och 2018. Därefter normaliseras konjunkturläget, vilket innebär att skatteunderlaget utvecklas svagare. Särskilt svag blir utvecklingen 2019 och 2020.
48 (197)
MÅL OCH BUDGET 2018
Diarienummer LS 2017-0452
I tabell 5 jämförs den senaste skatteunderlagsprognosen från Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, med prognoserna från regeringen och Ekonomistyrningsverket. Skatteunderlaget följer den samhällsekonomiska utvecklingen och utgörs bland annat av individernas beskattningsbara inkomster och löner samt sociala ersättningar och pensioner. Som framgår av tabellen visar samtliga prognoser en nedåtgående trend från 2018 även om nivån på skatteunderlagstillväxten skiljer sig något åt. Skillnaderna mellan de olika prognosmakarna förklaras av olika bedömningar av BNP-utvecklingen.
Tabell 5 Skatteprognoser för riket (procentuell förändring från föregående år)
2016 2017 2018 2019 2020 2016–2020
SKL, april 2017 5,0 4,4 4,0 3,5 3,6 22,2
Regeringen, april 2017 4,9 4,8 4,1 4,2 3,9 24,0
ESV, april 2017 5,4 4,6 3,8 3,8 3,8 23,3
SKL, februari 2017 4,9 4,6 3,7 3,5 3,6 22,0
Källa SKL, regeringen och ESV
49 (197)
MÅL OCH BUDGET 2018
Diarienummer LS 2017-0452