Regional utvecklingsplan för Stockholms län, RUFS

155 (197)

MÅL OCH BUDGET 2018

Diarienummer LS 2017-0452

17.4.2 Regional utvecklingsplan för Stockholms län, RUFS Landstingets ansvar för regionplaneringen inkluderar att utarbeta Stockholmsregionens regionplan, som också har funktion som regional utvecklingsplan: RUFS, Regional utvecklingsplan för Stockholms län. RUFS är ett verktyg för det regionala utvecklingsarbetet. Den vägleder regionens aktörer mot gemensamt formulerade mål och utgör därför en viktig grund för den strategiska planeringen i landstinget och i länets kommuner samt för länsstyrelsen och andra nationella myndigheter. Detta innebär att landstingets regionplanering sker i samverkan med andra aktörer. Det är avgörande för både trovärdigheten och ett kraftfullt genomförande att landstingets nämnder och länets övriga aktörer delar målbilden, stärker inriktningen och är aktiva i genomförandet utifrån sina respektive ansvarsområden. Landstingets nämnder och styrelser ska därför i sin verksamhetsplanering formulera egna tillväxtuppdrag utifrån

regionplanens mål och ambitioner, samt delta aktivt i regionplanens genomförande.

RUFS 2050 beslutas och träder i kraft under 2018. Därefter startar arbetet med genomförandet av planen. Inom ramen för arbetet arbetas också tre strategier fram vars bärande delar ska integreras i regionplanen: en landsbygds- och skärgårdsstrategi, en klimatfärdplan och en regional kulturstrategi. Det är av stor vikt med en nära samverkan med länets kommuner, så att RUFS blir och utgör ett betydelsefullt underlag som är inriktat på Stockholms läns utveckling.

Storregional samverkan i östra Mellansverige

Under 2018 aktualiseras fortsatt frågan hur storregionala systemanalyser kan stärka utvecklingsförutsättningarna för hela östra Mellansverige, i linje med de mål som uttrycks i den kommande RUFS 2050. Områden där samverkan inom ÖMS behöver öka och fördjupas är frågorna kring

bostadsbyggande, hållbar stadsutveckling, internationell tillgänglighet samt kompetensförsörjning.

Stärkt genomförande av RUFS 2050

RUFS 2050 har ett tydligt fokus på genomförande som bygger på

erfarenheterna från RUFS 2010 samt på förslagen till prioriterade åtgärder i inriktningsförslaget till RUFS 2050. Under 2017 har landstinget utvecklat metoder och processer för att stärka aktörssamverkan och genomförande.

Det arbetet fortsätter under 2018. Även landstingets egen medverkan i genomförandearbetet, inom ramen för sina ansvarsområden, ska omfattas av utvecklingen. Övriga nämnder arbetar fortsatt med att genomföra sina egna tillväxtuppdrag, enligt det uppdrag som gavs i budgeten för 2017.

Ambitionen är att skapa förutsättningar för, och att kunna börja arbeta

156 (197)

MÅL OCH BUDGET 2018

Diarienummer LS 2017-0452

med, ett stärkt genomförande av den nya planen från den dag då planen antas.

Genomförande av den regionala cykelplanen

Cykelpendlingen har ökat kraftigt i Stockholmsregionen, men fortfarande återstår det mycket att göra för att cyklingen ska nå sin fulla potential och avlasta bil- och kollektivtrafiken samt stärka folkhälsan. Den regionala cykelstrategin som har tagits fram av bland annat landstinget behöver få ett genomslag i en bättre cykeltrafikplanering över kommungränserna. En överflyttning av bilister till cykel är viktigt för att minska trängseln i trafiksystemet och vägnätet och det bidrar därmed till att underlätta

landstingets kollektivtrafikuppdrag. Utöver det så är det viktigt att förbättra möjligheterna till vardagscyklande, utöver arbetspendlingen.

Trafiksituationen behöver vara så pass trygg och säker att barn, unga och familjer kan, vill och vågar cykla. Om barns och ungas förutsättningar att cykla underlättas så får det positiva följdverkningar för alla andra

trafikanter, liksom för stadsmiljön i stort och för folkhälsan. Därför ska tillväxt- och regionplanenämnden understödja cykelstrategins

genomförande på kommunal nivå och samordna den regionala

cykelplaneringen med hjälp av landstingets cykelsamordnare. Tjänsten som cykelsamordnare utvärderas under 2018. Cykelsamordnaren ska även stödja arbetet med att en kommunal infrastruktur, exempelvis

cykelparkeringar, understöder landstingets egna mål och satsningar. Därtill bör Stockholms län ligga i framkant när det gäller cykling, bland annat genom att cykelsamordnaren arbetar för en standardisering av skyltning och cykelstrador samt uppmuntrar kommunerna att sätta konkreta mål för resandetal och cykelinfrastrukturens utbyggnad.

Stärkt inkludering med fokus på barn och unga

Samhällsplaneringen ska verka för att det skapas hållbara städer, regioner och livsmiljöer – ur både ett ekonomiskt, ekologiskt och socialt perspektiv. I dag står Stockholmsregionen inför flera utmaningar när det gäller social hållbarhet, såsom inkludering, åtgärder för att lyfta socioekonomiskt utsatta områden, samt livsförutsättningarna för barn och unga.

Inriktningen i RUFS 2010 och i utställningsförslaget till RUFS 2050 är täta stadsmiljöer, främst i flerbostadshus, vilket bidrar till klimat- och

resursmässigt hållbara regionala kärnor. Flera frågeställningar för den regionala utvecklingen rör ett hållbart stadsbyggande som stärker trygghet, social inkludering och ett socialt kapital, samt hur regionala strukturer kan främja förståelse, utbyte och tillit mellan invånare och hur barnperspektivet kan säkras i täta stadsmiljöer.

157 (197)

MÅL OCH BUDGET 2018

Diarienummer LS 2017-0452

Under 2018 fortsätter arbetet med att, utifrån relevant forskning och kunskapsinhämtning, identifiera de mekanismer och metoder som bygger en kultur av öppenhet i syfte att minska strukturella och diskriminerande strukturer. Arbetet ska också identifiera vilka faktorer i

samhällsplaneringen som påverkar inkludering och etablering i samhället.

Insatserna ska genomföras gemensamt med bland andra kommuner, näringslivet och civilsamhället. Målet är att bygga en kultur av samverkan mellan dessa aktörer för lokal utveckling i attraktiva stadsmiljöer.

Säkra och resurssnåla tekniska försörjningssystem

Kunskapen om regionens hållbarhet och robusthet behöver fördjupas även när det gäller risk och säkerhet, energiförsörjning, klimatanpassning och tekniska försörjningssystem.

Under 2018 fortsätter arbetet kring risk och säkerhet med en koppling till såväl godshantering som tekniska försörjningssystem. Genom en fördjupad systemanalys, metodutveckling och att frågan kopplas till innovation och smarta system går det att bedöma regionens behov av tekniska

försörjningssystem på lång sikt. Arbetet omfattar exempelvis en långsiktig bränsleförsörjning och en långsiktigt förstärkt robusthet för vatten- och avloppssystem, energianvändning och godsflöden, samt att identifiera potentiella platser för samhällsviktiga anläggningar.

Utvecklad användning av geografiska data

En grundläggande uppgift inom regional utveckling och regionplanering är att förse landstingets egna verksamheter, samt kommuner, näringslivet, nationella myndigheter och intresseorganisationer, med statistik och kunskapsunderlag. Inte minst är information om den demografiska utvecklingen och geografiska data för länet viktiga inför beslut som rör hälso-och sjukvård, utbildning, innovation och forskning, bostadsmarknad, kollektivtrafik och kulturverksamhet. Under 2018 implementeras en

schablon för hur kostnaden för den demografiska statistiken kan fördelas mellan landstingets användare av underlaget. För geografiska data har detta implementerats under 2017.

Under 2018 fortsätter landstinget insatserna för att sprida sådan

information till andra användare, både i och utanför Stockholmsregionen.

Landstinget ska också utveckla sin interna samverkan mellan

verksamheterna kring geografiska informationssystem och geografiska data, i syfte att identifiera hur användningen kan bidra till en

verksamhetsutveckling i olika delar av landstinget. Här finns det goda exempel att ta del av från andra landsting och kommuner. Ett nära samarbete med kommunerna bör ske för att tillgängliggöra data som är intressant för flera.

158 (197)

MÅL OCH BUDGET 2018

Diarienummer LS 2017-0452

Ett samarbete med landstingets övriga delar kring öppna data inom detta och andra områden är viktigt för att stödja framväxten av nya företag och tjänster och därmed till fortsatt tillväxt. I längden kan en större

sammanställning, standardisering och öppenhet leda till att regionens alla aktörer är bättre informerade, fattar bättre beslut och ser nya möjligheter att leverera tjänster som vi i dag inte ser.