Ledningsprocessen

27 (197)

MÅL OCH BUDGET 2018

Diarienummer LS 2017-0452

3.1 Styrning av ekonomi och verksamhet

Styrning av ekonomi och verksamhet sker i en gemensam ledningsprocess och följer årshjulet för budget- och verksamhetsplanering, uppföljning och årsrapportering/årsredovisning. Budgeten utgör de ekonomiska ramarna inom vilka samtliga nämnder och styrelser ska hålla verksamheten.

Verksamhetsplanering handlar om att använda beslutad ekonomisk ram på bästa sätt för att nå satta mål och nå så god nytta som möjligt för invånarna.

Både kort- och långsiktig måluppfyllelse samt en god ekonomisk

hushållning ska vara bärande principer för hela landstinget, såväl avseende driftsbudget som investeringsbudget och verksamhetsmål. I synnerhet vid beslut om investeringar måste nämnder och styrelser beakta samtliga driftskostnadskonsekvenser före beslut, för att undvika oönskade undanträngningseffekter av andra angelägna driftskostnader inom nämndens/styrelsens budget.

3.1.1 Koncernstyrning

Koncernstyrning är styrningen av Stockholms läns landsting i sin helhet. I koncernstyrning ingår förvaltning och utveckling av styr- och

ledningssystemet, målstyrning, policyer och övergripande strategier samt frågor kring organisation och ansvarsfördelning. Verksamhetsstyrningen och ekonomistyrningen utgör samlat koncernstyrning som säkerställs genom god intern styrning och kontroll samt uppsikt. Utvecklingen av koncernstyrningen 2018 syftar till att säkerställa en samordnad och effektiv styrning, ledning och uppföljning av landstingets verksamheter som ska frigöra resurser för kärnverksamheten. Inom landstinget finns följande strategiska principer för koncernstyrning.

Alla nämnder/styrelser och deras verksamheter ska:

 utföra de uppdrag som åläggs dem i reglemente, budget och andra beslut i landstingsfullmäktige

 ha ett helhetsperspektiv och beakta koncernövergripande intressen

 ha ett fokus på nytta för invånare i regionen, patienter i hälso-och sjukvården och kunder i kollektivtrafiken

 uppnå mål inom beslutad budget

 öka effektiviteten – frigöra resurser för kärnverksamheten

 beakta långsiktigt god ekonomisk hushållning i sitt beslutsfattande.

3.1.2 Ledningsprocessen Budget och investeringar

Inom ramen för landstingets budgetprocess ska analyser göras om befolkningens utveckling, bedömda behov samt analyser av

samhällsekonomin i stort och av landstingets ekonomi på kort och på lång sikt. Budgeten ska innehålla tydliga mål, prioritering av kärnverksamhet, en

28 (197)

MÅL OCH BUDGET 2018

Diarienummer LS 2017-0452

kostnadseffektiv verksamhet, samt säkerställa finansiering av det som finns inrymt i budget. I budgeten erhåller landstingets nämnder och styrelser mål, uppdrag och ekonomiska ramar samt resultatkrav för sin verksamhet.

Även investeringsbudgeten ingår i beslutet.

Landstingsfullmäktige beslutade 2015 om en reviderad investeringsstrategi, LS 1308–1033, 1407–0854, vilken ska följas. Investeringar ska planeras, genomföras och följas upp, så att det sker en tydlig prioritering av

nödvändiga investeringar samt att investeringar genomförs på ekonomiskt hållbara grunder. Överinvesteringar är inte långsiktigt hållbara för en ekonomi i balans.

Landstingsstyrelsen har gett landstingsdirektören i uppdrag att genomföra en översyn av landstingets investeringsstrategi, LS 2017–0180. Syftet är att förtydliga roller och ansvar, stärka landstingets förmåga till

självfinansiering och långsiktigt minska låneskulden. Investeringsprocessen i Stockholms läns landsting måste fortsätta utvecklas med syfte att

förtydliga ansvar. Investeringsprocessen går över flera organisatoriska enheter, men det yttersta ansvaret och beslutet – utöver

landstingsfullmäktige – åvilar den nämnd/styrelse som har

driftskostnadsansvaret när investeringen står klar. Det grundläggande ansvaret för investeringsprocessens olika delar ska följa respektive nämnd/styrelses ansvar i Stockholms läns landsting. Det innebär att investeringarna och dess driftskostnadskonsekvenser måste rymmas inom budgeten för den nämnd/styrelse som har det yttersta ansvaret.

Investeringar som ska genomföras måste styras konsekvent och på

effektivast möjliga sätt, med beaktande av att investeringsutgiften leder till mångåriga drifts- och kapitalkostnader som landstingets verksamheter ska bära.

För en långsiktigt hållbar ekonomisk utveckling i landstinget måste det vara tydligt för verksamheten vilka driftskostnadskonsekvenser olika alternativ har inför ett investeringsbeslut. Investeringar utöver givna ramar medför undanträngning av andra angelägna verksamheter. Planeras exempelvis sjukvårdsbyggnader med större volym än nödvändigt, innebär det hyreskostnader som kan tränga ut personalbehov. Planeras en kollektivtrafikinvestering med högre standard än nödvändigt, ger det driftskostnader som tränger ut annan angelägen kapacitet i

kollektivtrafiken. Det ska göras tydligare hur respektive investering bidrar till landstingets övergripande mål i enlighet med landstingets

investeringsstrategi. Landstingets investeringsverksamhet måste också tydligt fokusera på sådana investeringar som andra aktörer inte kan

genomföra det vill säga investeringar som kan lämnas över till andra parter bör landstinget själv undvika att genomföra.

29 (197)

MÅL OCH BUDGET 2018

Diarienummer LS 2017-0452

Ekonomi- och verksamhetsstyrning

Samtliga nämnder och styrelser ska utifrån landstingsfullmäktiges beslut om budget 2018 utarbeta en verksamhetsplan för det kommande året. Den ska utgå ifrån landstingets mål, nämndens/styrelsens uppdrag och ansvar, styrande dokument och vad som är möjligt att åstadkomma inom givna ekonomiska ramar. Verksamheten ska vara ekonomiskt hållbar på både kort och lång sikt. Det ställer stora krav på att alla nivåer i landstinget säkerställer att varje skattekrona används så effektivt som möjligt, med fokus på vad som är angeläget ur ett invånarperspektiv och ger mesta möjliga kvalitet och nytta för Stockholms läns invånare. Det kräver god kunskap om hur landstinget bedriver sin verksamhet idag, hur

effektiviteten kan förbättras, samt en aktiv omvärldsbevakning av hur andra organisationer, såväl offentliga som privata, löser liknande uppdrag.

Målsättningen måste vara ett ständigt pågående förbättringsarbete, att ge en god kvalitet till Stockholms läns invånare inom landstingets

ansvarsområden. Nämnder och styrelser, i synnerhet landstingsstyrelsen och landstingets beställarnämnder, måste ha strategisk förmåga och analytisk kompetens, liksom fokus på uppföljning.

Det är när beslut om budget fattas i fullmäktige, i styrelser/nämnder respektive i verksamhet med eget budgetansvar och när

verksamhetsplaneringen görs som resursanvändning avgörs. Det är avgörande att verksamheterna involverar medarbetarna i planeringen av verksamhet/budget och fångar upp idéer och kunskap om hur

verksamheten kan utvecklas och förbättras. Därigenom kan kvaliteten och den ekonomiska effektiviteten successivt förbättras. Resurser kan frigöras för till exempel nyrekryteringar och löneökningar.

Verksamhetsstyrningen handlar om att planera, genomföra, följa upp samt lära och förbättra utifrån landstingsfullmäktiges mål, den egna

nämndens/styrelsens mål och de uppdrag som givits. Varje nämnd/styrelse ska genomföra sin verksamhet utifrån beslutade mål och beslutad budget.

Det kräver god styrning av verksamheten, men också förmåga att ge decentraliserat ansvar med tydlig uppföljning av att mål nås och uppdrag verkställs. Mål och uppdrag behöver vara tydliga och uppföljningsbara, på alla nivåer.

Det är av vikt att landstingsstyrelsen och dess beredningar arbetar med målstyrning, där nämnder och styrelser avgör hur genomförande bäst sker i den egna verksamheten inom ram för mål och budget.

Det är viktigt med ett styr- och ledningssystem som håller samman och att uppföljningen av olika mål har en rimlig omfattning på

landstingsövergripande nivå för att inte öka de administrativa bördorna.

30 (197)

MÅL OCH BUDGET 2018

Diarienummer LS 2017-0452

Landstingsövergripande indikatorer för uppföljning av målen beslutas därför årligen i samband med budgeten.

Uppföljning

Uppföljningen av landstingets verksamheter behöver utvecklas, liksom uppföljningen av ekonomi kopplat till verksamhet. Det är

landstingsstyrelsen som har ansvaret för att följa upp ekonomi och verksamhet i landstingets alla nämnder och styrelser utifrån såväl

landstingsfullmäktiges uppdrag som kommunallagens krav på uppsikt. Det åligger samtliga nämnder och styrelser att dels ha god kontroll över den verksamhet de ansvarar för, dels tillhandahålla det underlag

landstingsstyrelsen behöver för att fullgöra sina uppgifter. Långsiktigt är det nödvändigt att landstinget har ett samordnat digitalt systemstöd med möjligheter till uppföljning av verksamhet och ekonomi för samtliga nivåers behov i landstinget. Beslut ska fattas under 2017.

Under 2018 ska landstingsstyrelsen utveckla uppföljningen av

verksamheten ytterligare, samt möjliggöra jämförelser inom landstinget och med andra. Det är viktigt att utvecklingsarbetet med uppföljningen ha perspektivet att uppföljningen ska kunna ske på olika nivåer:

landstingsövergripande för landstingsstyrelsens behov, på

nämnd/styrelsenivå samt i verksamheten. I uppföljningen måste även brukarperspektivet beaktas.