En levande skärgård

158 (197)

MÅL OCH BUDGET 2018

Diarienummer LS 2017-0452

Ett samarbete med landstingets övriga delar kring öppna data inom detta och andra områden är viktigt för att stödja framväxten av nya företag och tjänster och därmed till fortsatt tillväxt. I längden kan en större

sammanställning, standardisering och öppenhet leda till att regionens alla aktörer är bättre informerade, fattar bättre beslut och ser nya möjligheter att leverera tjänster som vi i dag inte ser.

17.4.3 En levande skärgård

Stockholms skärgård är en viktig del av Stockholmsregionens

attraktionskraft. Skärgården är mångfacetterad och unik men har samtidigt utpräglade glesbygdsutmaningar, till exempel när det gäller tillgänglighet och kommunikationer. Det är viktigt att landstingets arbete inom olika nämnder på skärgårdsområdet är välkoordinerat.

För att åstadkomma en god utvecklingskraft i skärgården har samverkan och samsyn mellan kommun, landsting, länsstyrelse, det lokala näringslivet och boende stor betydelse. Det regionala skärgårdssamarbetet, bestående av det landstingsledda skärgårdsrådet och den av Länsstyrelsen ledda exekutivkommittén, har en central roll i att samordna aktörer och skapa en större utvecklingskraft i skärgården. Landstinget måste även anpassa sitt skärgårdsarbete för en kommande regionbildning och skapa förutsättningar för skärgårdens företagare genom att föra en dialog med länsstyrelsen och kommunerna kring hur regelverk kan samordnas för att minska antalet krångliga bestämmelser och överlappande byråkratiska processer. Den strikta tillämpningen av strandskyddet har identifierats som ett hinder för en hållbar utveckling av levande skärgårdssamhällen, men även för

vattennära utveckling i Stockholmsregionens mer urbana delar. Här behöver landstinget bistå kommuner, länsstyrelsen och andra aktörer med dialog och stöd för att hantera och motverka hämmande regleringar. Under 2017 har Naturvårdsverket haft i uppdrag att se över och föreslå ändringar i reglerna om landsbygdsutveckling i strandnära lägen.

Landstinget behöver följa arbetet och sprida lärdomar från det i regionen.

Det är viktigt att belysa strandskyddets inverkan på utvecklings- och livsmöjligheterna i skärgården. Tillväxt- och regionplanenämnden har under 2017 sett över vilka öar som lämpar sig för planering av ny bebyggelse. Det arbetet tas vidare inom ramen för en dialog med kommunerna och arbetet med landsbygds- och skärgårdsstrategin.

Bättre förutsättningar för företagande kan också möjliggöras genom att små företag aktivt bjuds in till exempelvis upphandlingar. Flera av landstingets verksamheter behöver vara aktiva samarbetsparter i länsstyrelsens satsning Ö för Ö som syftar till en ökad samlokalisering av och ett bättre samarbete kring offentlig och kommersiell service. Tillväxt- och regionplanenämnden

159 (197)

MÅL OCH BUDGET 2018

Diarienummer LS 2017-0452

kan vara ett stöd till de nämnder och styrelser som behöver det i dylika satsningar.

Den nya regionala utvecklingsplanen RUFS 2050 kommer att innehålla partsgemensamma förhållningssätt för skärgårdens utveckling där genomförandekraften stärks.

Under perioden 2015–2019 görs betydande satsningar på upprustning, underhåll och utveckling av Skärgårdsstiftelsens fastigheter och de

naturområden som stiftelsen äger och förfogar över. Det är viktigt att dessa resurser används effektivt för att höja standarden på stiftelsens fastigheter och ägor, samt att det leder till att verksamheten utvecklas ytterligare och att de egna intäkterna successivt ökar. Skärgårdsstiftelsen är en viktig aktör för att bidra till skärgårdens utveckling.

Många som bor i Stockholms län besöker och njuter av skärgården men det finns dessvärre många personer som inte har denna möjlighet. Landstinget vill ge fler tillgång till skärgården och har under lång tid arbetat med organisationer för att tillgängliggöra olika verksamheter. Under 2016 och 2017 har ett projekt pågått för att fler barn och unga i utsatta områden ska kunna ta del av skärgårdsupplevelser. Under 2018 fortsätter tillväxt- och regionplanenämnden, tillsammans med kulturnämnden,

Skärgårdsstiftelsen och Waxholmsbolaget, sitt samarbete för att fler länsinvånare och besökare ska kunna ta del av kulturupplevelser i

skärgården. Det åligger externa aktörer att organisera enskilda initiativ för att sedan undersöka om landstinget kan bistå medexempelvis transporter och andra faciliteter. Det finns ett rikt kulturutbud i skärgården, inte minst många ideellt drivna museer som är en resurs för både skärgårdens

identitet och för besöksnäringen. Initiativ för att underlätta deras arbete och samordning ska uppmuntras.

Strategisk utveckling av skärgårds-, frakt- och miljöbidragen Landstingets skärgårds-, frakt- och miljöbidrag är verktyg för att realisera strategierna och inriktningen i den regionala utvecklingsplanen. Under 2017 har ett arbete genomförts för att se över riktlinjerna och stärka kopplingen mellan bidragen och genomförandet av de prioriterade

insatserna för regional utveckling. Bidragen ska få en mer strategisk effekt, stärka den samlade regionala handlingskraften och i högre grad bidra till att både landstingets mål och målen i RUFS uppfylls. Möjligheterna att följa upp resultatet av bidragen ska säkerställas. Resultatet av översynen ska redovisas och tas omhand i den fortsatta utvecklingen. För att

strömlinjeforma landstingets verksamhet så kombineras de båda

fraktbidragen till ett enda enhetligt bidrag och administrationen ses över och förenklas.

160 (197)

MÅL OCH BUDGET 2018

Diarienummer LS 2017-0452

BOLAG OCH NÄMNDER SOM BEDRIVS I BOLAGSLIKNANDE FORM

BUDGET, MÅL OCH UPPDRAG FÖR BOLAG

Genom Landstingshuset i Stockholm AB, LISAB, och landstingsstyrelsens ägarutskott har landstinget en ägarroll för de verksamheter som landstinget driver i egen regi, såväl i bolags- som i nämndform. Genom en ägardialog samordnas styrningen av landstingets bolag och de nämnder som drivs i bolagsliknande former ur ett koncernperspektiv. Stockholms läns landsting tillämpar en beställar-utförarmodell för styrning av hälso- och sjukvård och kollektivtrafik.

Bolagens syfte, uppdrag och mål styrs ytterst av landstingsfullmäktige. En övergripande reglering sker via landstingets ägarpolicy och generella ägardirektiv som gäller för landstingets alla bolag, samt

specifikt för bolaget via bolagsordningen, specifika ägardirektiv för bolaget, det årliga avkastningskravet i landstingets budget och landstingets mål som är beslutade i budgeten. De specifika målen för bolaget utgår ifrån

landstingets mål och de avtal bolaget har där bolagsstyrelsen eller nämnden ansvarar för att vidare detaljera, specificera och följa upp målen för att säkerställa att bolaget når fullmäktiges syfte, uppdrag och målen med bolaget i sin helhet, samt leveranser inom ramen för de avtal bolaget har.

 Ägarpolicy: Ägarpolicyn beskriver de generella principerna för styrning och uppföljning av de landstingsägda bolagen. Dokumentet beskriver syftet med landstingets ägande och reglerar ansvar och rutiner för bolagsstämman, styrelsen, verkställande direktören, revisorer och lekmannarevisorer.

 Generella ägardirektiv: De generella ägardirektiven sammanfattar den generella styrningen i frågor som ägaren har definierat som strategiska och som gäller samtliga landstingsägda bolag. Detta inkluderar en grundregel för vilka frågor som styrelsen måste ta upp med landstingsstyrelsen innan beslut fattas.

 Bolagsordning: Bolagsordningen är ett lagstadgat styrdokument och reglerar bolagets syfte och vissa aspekter av bolagets styrning som hur stämmans ska kallas och antalet styrelseledamöter, suppleanter och revisorer.

 Specifika ägardirektiv: De specifika ägardirektiven utformas för varje enskilt bolag och beskriver bolagets strategiska roll och uppdrag inom landstinget.

 Styrelsens arbetsordning: Styrelsens arbetsordning beskriver styrelsens ansvar, arbetsuppdelning och rutinerna vid styrelsens sammanträden. Styrelsens ansvar och arbete regleras av

aktiebolagslagen, bolagsordningen och ägarpolicyn varför

161 (197)

MÅL OCH BUDGET 2018

Diarienummer LS 2017-0452

arbetsordningen till stor del bör sammanfatta dessa regler. Styrelsen har dock viss frihet att t ex planera sitt eget arbete.

 Instruktion för verkställande direktör: Vd-instruktionen

beskriver ansvarsuppdelningen mellan styrelsen och vd. Instruktionen bör även innefatta en instruktion beträffande vd:s rapportering till styrelsen.

 Avtal: Bolagen kan ha avtal som reglerar uppdrag och mål, vilket också utgör en styrning. Inom exempelvis hälso-och sjukvården finns det omställningsavtal för genomförandet av framtidens hälso-och sjukvård med uppdrag, mål och krav på bolaget. Avtal kan ingås mellan olika parter, exempelvis beställare och utförare, ägare och utförare samt i vissa fall mellan beställare, utförare och ägare.