Som jag beskrivit ovan innehåller den här studien många olika typer av data och många olika uppgiftslämnare. Jag har nämnt flera olika metoder och förhållningssätt: Grundad Teori, fenomenologi, tolkning, till och med stat-istiska termer med bäring på orsak-verkan samband. Det gör den samman-tagna ansatsen pragmatisk, eklektisk. Min ambition har varit att ge en hygg-ligt representativ bild av vad läkarna uttryckt vid den tid då jag träffade dem. Ur detta har jag successivt extraherat för studien relevanta frågeställ-ningar och resultat. Jag vill därför också vara tydlig med att studiens resultat också fått ge viss märg också till avhandlingens teoretiska frågeställningar.
Jag har också gjort förenklingar i terminologin, vilket har med studiens teoretiska fokus att göra. När jag omnämner medicinska termer eller, som i något fall, gör analyser av en medicinsk text gör jag det främst utifrån ett organisationsteoretisk perspektiv. Dessa analyser ska därför bedömas som
relaterade till forskningsfrågan och inte som en kommentar till vare sig nå-gon medicinsk debatt om vilken slags behandling som är lämplig att ge vid vissa medicinska tillstånd eller vad läkare borde göra.
En sista passus handlar om det långa tidsspann som studerats och den tid det tagit från de första stegen 1999 till avhandlingens fullbordande 2017. Under en så pass lång tidsperiod hinner många frågeställningar och refor-mer komma och gå. Avhandlingens empiriska del omfattar i huvudsak pe-rioden 1997–2009. Dess teoretiska bidrag och bas kompletterades utifrån de ursprungliga frågeställningarna fördjupades successivt perioden 2004– 2010, och ytterligare perioden 2012–2015. De empiriska slutsatserna att standarderna hade effekt, vilka villkors- och tolkningsramar som var de centrala och att standarderna kunde betraktas som trojaner för ökad styr-ning, stabiliserades teoretiskt perioden 2004–2008 och uttrycktes explicit i ett konferenspapper 2004 (Lagrelius 2004). Den kvalitativa hypotespröv-ningen av dessa slutsatser genom analysen av alternativa förklaringar till effekten gjordes perioden 2008–2010. Extraheringen av de empiriska slut-satserna till vilka mekanismer som förklarar de studerade standardernas ef-fekt gjordes huvudsakligen perioden 2008–2012, samt perioden 2016-2017. Kapitel 2 har arbetats fram till och med 2017 (med uppehåll perioden 2014–2015 på grund av sjukdom), liksom det avslutande kapitlet om stan-dardens mekanismer, sammanfattning av studiens resultat samt reflexioner och tankar kring möjliga och relevanta forskningsfrågor som för min del får höra framtiden till (kapitel 9).
Därefter är det främst förtydliganden och språklig bearbetning som gjorts.
Avslutningsvis
Jag har i tidigare kapitel argumenterat för att standarder är ett styrverktyg skilt från andra regler genom att de inte bara är nedskrivna och utfärdade av en identifierbar regelsättare, utan också frivilliga att följa och att frågan om standarden följts på rätt sätt inte kan avgöras av något auktoritativt centrum (då det ligger i definitionen av en standard att något sådant centrum inte finns). Jag har också argumenterat för att frågan om standarderna i Läke-medelsreformen haft effekt och i så fall genom vilka för standarden
speci-fika mekanismer, kräver empiriska studier. Jag har vidare argumenterat för att regelföljande måste studeras som en process och inte utifrån ett fördefi-nierat mått på effekt, då en komplex miljö som hälso- och sjukvården och standarder inte medger kontroll över relevanta oberoende variabler. Ovan har jag även försökt att redogöra för skälet till respektive delstudies syfte, tillvägagångssättet, ansatserna, typer av källor och urval, vilka metoder som använts samt hur analysen gått till för respektive delstudie (och det sam-mantagna materialet).
För att sammanfatta består det empiriska materialet av tre delstudier och ett bakgrundskapitel inom fallet. Totalt har 46 intervjuer genomförts med 43 personer, 14 kvinnor och 29 män. 38 av de intervjuade var läkare, varav 11 kvinnor och 27 män. Totalt tillbringade jag delar av 21 dagar med dem. Utöver detta har jag studerat ett antal texter om Läkemedelsreformen, dess historia och gjort en fördjupning i frågan om läkarnas autonomi gentemot staten samt hur läkemedelskostnaderna betraktats innan refor-men. Med nedanstående figur önskar jag åskådliggöra studiens design och genomförande.
Och med det vill jag hänvisa vidare till nästföljande kapitel (Kapitel 4) där de dominerande tolkningsramarna: Läkaren som svårstyrd och relativt autonom (principen om autonomi) i förhållande till statlig styrning (led-ningskontroll) samt Läkemedelskostnaderna som ett problem (ett hot mot välfärden) undersöks bakåt i tiden. Syftet är att ge en historisk tillbakablick till såväl styrproblemet (önskan att öka ledningskontrollen med avseende på läkarnas förskrivning) och identifiera centrala tolknings- och villkorsramar som föregick reformen och sannolikt haft betydelse för såväl valet att an-vända standarder som styrverktyg och ingång till att identifiera genom vilka mekanismer standarderna påverkat läkarnas val av läkemedel, givet att så-dan påverkan kan påvisas.
Figur 1. En översikt över genomförandet av de tre fallstudierna samt bak-grundskapitlet
Kapitel 4 Kapitel 5 Kapitel 6 Kapitel 7
Bakgrundskapitel Delstudie tre Delstudie ett Delstudie två
Ansats Hermeneutisk Hermeneutisk Fenomenologiskt
Fenomenologisk-hermeneutiskt Empiriskt
fokus
Tolknings- och vill-korsramar under 1900-talet, med av-seende på: a) läkar-nas föreställningar om sig själva och i förhållande till frå-gan om autonomi gentemot staten, samt 2) synen på läkemedelskostna-derna och regle-ringen av dem under 1900-talet Läkemedels- reformens till- komst/reformatö-reras perspektiv Tre läkemedels-kommittéer och deras standar- der/regelsättar-nas perspektiv Distriktsläkare och arbetsvillkor (dem standar-derna skulle på-verka)/regelföljar nas perspektiv Teoretiskt fokus --- Styrglapp Regelsättande och styrglapp Regelföljande Typ av källmaterial Historiska skildringar Riksdags- protokoll Intervjuer Intervjuer
Offentligt tryck Offentligt tryck Deltagande
observationer
Deltagande observationer
Artiklar,
rapporter
Standarder Statistiskt material
Rapporter Kommittéernas bulletiner Kommittéproto-koll Kommittéinternt material Studerad period 1900-tal 1966–1999 1991–2009 2001–2002 Huvudstu-dien gjord 2008–2012 2002–-2004 1999-2004 2001–2002 Komplette-ringar 2006–2010 2004–2010 2004–2006