För att kunna undersöka vad, som har med standarderna att göra, som kan förklara dess effekter är det viktigt att först klargöra vad en effekt är och hur den kan studeras. Ett sätt att tänka om effekter är i termer av orsak och verkan. Att strikt undersöka orsak-verkan kräver emellertid kontroll över samtliga ingående variabler, såväl beroende (eventuell effekt) som oberoen-de (faktorer som antas kunna påverka effekten). En sådan kontroll är inte realistisk i så komplexa sammanhang som organisatoriska miljöer. Ett van-ligt estimat på effekt är därför att studera samvariationen mellan en viss stimulus, till exempel ett visst styrverktyg eller åtgärd, och ett visst beteen-de. Kan samvariation iakttas kan det förstås som ett tecken på att styrver-ktyget haft effekt. Kan samvariation inte visas kan det tolkas som ett tecken på motsatsen, att effekten uteblivit. Är det styrverktyg som ska undersökas en standard är det den eventuella korrespondensen mellan standarden och ett visst beteende som blir det intressanta att undersöka. Med det här sättet att se på effekt blir det standardens innehåll som hamnar i fokus, likheten mellan modellen eller den föreskrivande texten och objektet eller föremålet för styrförsöket, en viss organisation kanske eller ett visst sätt att utföra något på. När det gäller regler förklaras uteblivna, oavsedda eller oönskade effekter vanligen med att regeln antingen inte följdes eller att den inte for-mulerades tillräckligt väl (Fuller 1964/1975:35–36), alternativt att det fun-nits hinder eller motstånd mot regeln och/eller styrförsöket (Johansson 1992:21, Alexius 2007:68).
Innan frågan om hur effekten av en standard kan bedömas, behöver något mer först sägas om själva idén att bedöma en effekt efter idén om korrespondens, överensstämmelse mellan det föreskrivna och det objekt som det föreskrivna avser. Förutsättningen för att dra slutsatser om effekter
genom att bedöma graden av samvariation mellan ett visst styrverktyg som en standard, och ett visst beteende bygger på att några grundläggande vi-llkor uppfyllts. Orsakssambandet mellan ett visst styrverktyg och det aktue-lla beteende styrverktyget gäller måste vara klarlagt och kriterierna för vad som ska räknas som överensstämmelse måste vara klart definierat. Erfaren-heten visar nämligen att dessa villkor är svåra att uppfylla när det är styrning av organisatoriska och sociala sammanhang som studeras.
Kausaliteten, riktningen i samvariationen mellan ett visst styrverktyg och organisationsmedlemmarnas beteende har uppmärksammats i studier av reformer och resultaten har visat att samvariationen kan ha olika förkla-ringar. Uppfattningen om att en viss reform var lyckad har till exempel vi-sats kunnat bero på att de som skulle påverkas redan agerade på det önska-de sättet (Fernler 1993/1997, Rombach 1993/1997). Detta kan förstås som samvariation utan givet kausalt samband. Det kausala sambandet kan också vara det omvända, såsom när något är en de-facto standard. Man gör på ett sätt och skriver därefter ned det hela som om den nedskrivna standarden eller regeln var föreskrivande. Sambandet kan också vara inverterat. Istället för att ett visst beteende uppnås genom ett visst styrverktyg visar erfarenhe-ten att överensstämmelsen mellan ett visst styrverktyg och beteende kan minska med ökad användning av styrverktyget ifråga, en effekt som benämnts hyckleri (Brunsson 1989/2002). När frågan om samband
diskute-ras finns också risken att en okänd förbisedd faktor påverkat utfallet.19
Målet med en viss åtgärd kan också vara så oklart formulerat att det blir svårt att överhuvudtaget dra slutsatser om den önskade förändringen skett (March och Olsen 1976: 71–75, Baier, March och Saetren 1988). I ett större förändringsförsök som i en reform kan olika styrverktyg komma att förän-dras, omformas, tillkomma eller falla bort över tid liksom syftet och målet med reformen, vilket kan skapa tidsmässiga överlapp mellan reform och effekt (Brunsson, Forssell och Winberg 1989:141). Studier av införandet av nya idéer i organisationer och organisatoriska sammanhang har därutöver visat att det ofta sker översättningsprocesser och lokala anpassningar för till synes färdiga idéer och koncept som införts (Czarniaeska och Joerges 1996:32).
19 Detta kan förstås som en kvalitativ motsvarighet till en så kallad ”tredje variabel” (Borg och Wes-terlund 2006), ett begrepp som används vid analyser av samband (korrelationsstudier).
Idén om korrespondens och tanken att styrningen av en organisation syftar till specifika effekter (mål), har också fått konkurrens av andra sätt att förklara förändring och effekt. En alternativ förklaring till idén om målstyr-ning, är teorin att styrverktyg och organisationsformer är ett uttryck för myter om effektivitet och rationalitet. Snarare än att skapa vissa specifika effekter relaterade till organisatoriska mål, till exempel öka effektiviteten i en organisation, har forskare argumenterat för att organisationens mål och styrverktyg inte nödvändigtvis hänger ihop utan kan vara särkopplade (Me-yer och Rowan 1977). I de fall där en oförutsedd faktor påverkat utfallet och/eller där särkoppling tycks råda, blir både valet av styrverktyg och idén om vad som behöver styras upp oklart. Att specifika styrverktyg och orga-nisationsmodeller börjar användas i många sammanhang och på många oli-ka geografisoli-ka platser har också förklarats som ett uttryck för institutionali-sering i termer av en spridningsprocess på samhällsnivå som drivs av legitimitet och normativ påverkan (Haack, Schoenborn och Wickert 2012). Därutöver kan, som nämnts tidigare, samvariation mellan en viss stimulus och ett beteende bero på slumpen (Bloor 2001).
Beroende på vilken del av organisationen som studeras har styrförsök kunnat ge olika effekter. Ett nytt sätt att arbeta på kan till exempel ha in-förts på idéplanet och resulterat i diskussioner och administrativa beslut utan större genomslag i organisationen. Det enda konkreta resultatet av ett visst styrförsök kanske blev några papperspärmar där styrförsöket och styr-verktygen beskrivits, pärmar som sedan samlat damm på någon un-danskymd hylla, okända för flertalet organisationsmedlemmar (Erlingsdottír 1999:73–104, 153). Detta kan betraktas endera som en effekt, en utebliven effekt, eller som en partiell effekt (Brunsson och Jacobsson 2000a:127-128). Därutöver finns observationen att de instrument som används för att hantera något kan interagera med detta på ett sådant sätt att det sker ett samskapande av både åtgärder och det som ska åtgärdas. Ekonomiska ins-trument som används för att mäta utvecklingen på de ekonomiska markna-derna kan till exempel betraktas som en del av utvecklingen (skapandet) av dessa marknader (Callon 1998). Idén om styrning blir i sådana fall illusorisk då styrverktyget inte styr något givet utan i sig skapar något nytt. På det medicinska området har diagnoser och hanteringen av dessa till exempel
föreslagits konstruera varandra (Kärfve 2000), ett samskapande som Elzin-ga diskuterat i termer av samproduktion (2006).
Information som antas ligga till grund för beslut har därutöver visat sig kunna ha ett symbolvärde, fungera som en symbol på att en analys skett, snarare än att utgöra underlag till en analys som därefter resulterat i en viss åtgärd (Feldman och March 1981). Ett exempel på detta är när investe-ringskalkyler redigerats för att passa ett önskat utfall, så att det av ledningen önskade beslutet kan motiveras och legitimeras med kalkylen ifråga (Jans-son 1992). Sådana efterhandsredigerade beslutsunderlag har också påträf-fats på andra områden. På hälso- och sjukvårdsområdet har till exempel har Sjögren (2006) funnit att underlagen till åtminstone vissa beslut om att sub-ventionera eller inte subsub-ventionera läkemedel, i efterhand anpassats till att passa ett visst önskat utfall snarare än tvärtom.
Sammantaget blir slutsatsen av ovan att såväl påvisad som utebliven samvariation mellan ett visst styrverktyg och ett visst beteende har ett lågt informationsvärde. Det finns en betydande risk för felaktiga slutsatser, om vi i organisatoriska sammanhang antar att samvariation tyder på effekt. För att veta om ett visst styrverktyg som till exempel en standard haft effekt, blir det nödvändigt att också visa på vilket sätt till exempel standarden or-sakade effekten. Eftersom organisatoriska processer inte gör det möjligt att ha kontroll över vare sig beroende eller oberoende variabler, blir slutsatsen att det är processen att skapa och följa standarden som blir det intressanta. Samvariation eller utebliven samvariation har lågt informationsvärde.