Eleverna gavs möjlighet att komma till Dunkers Kulturhus och Fredriksdal med sina familjer under sommaren genom att varje insti- tution delade ut två fribiljetter/barn. Barn under 16 år går in gratis på de båda institutionerna. Vid ”Väsenvandringen” fi ck elevernas familjer komma gratis till Fredriksdal. Syftet var framför allt att se på elevernas benägenhet att besöka de båda institutionerna under fritiden, men också att ge barnen och föräldrarna möjlighet att upp- leva verksamheterna tillsammans.
Resultat
Har vår metod varit rätt väg för att främja integration?
Troligen har det varit bra att eleverna träffats på neutral arena. Dessutom kan det vara en fördel att museipedagogerna har hållit i träffarna. Barnen och museipedagogerna kände inte varandra när projektet startade, alltså möttes man förutsättningslöst - alla har kommit på lika villkor. Det undersökande, praktiska arbetssättet passar de fl esta eleverna. De blyga blir mer öppna, de utåtagerande och okoncentrerade blir lugnare. Detta är synpunkter som ofta framkommer i samtal av de lärare som besökt våra verksamheter, inte bara i detta projekt.
Möjligen har det varit en nackdel att eleverna inte fått välja sin kom- pis. Samtidigt är det glädjande att det i fl era fall varit så lyckat att eleverna skulle kunna tänka sig att ha den nya kompisen som en ”riktig” kompis. Nästan alla barn svarade under intervjuerna att samarbetet med kompisen gått bra. De inledande elevintervjuerna visade att eleverna sedan tidigare hade kompisar från andra skolor. Inga hade dock kompisar från den skolan som de skulle träffa i pro- jektet. Flera elever på Drottninghögsskolan berättade att deras bästa kompisar bodde långt borta, medan eleverna från Svensgårdsskolan hade sina bästa kompisar nära.
Drottninghögseleverna visste inte var Svensgårdsskolan låg varken före eller efter avslutat projekt. Svensgårdsskolans elever kände inte till var Drottninghögsskolan låg innan projektet började, men efter avslutat projekt visste de fl esta. Förklaringen till detta låg säkerligen i det faktum att de samåkt med bussar till träffarna. Svensgårdssko- lans elever hade hämtat upp Drottninghögseleverna vid deras skola. En lämplig fortsättning på projektet skulle kunna vara att skolorna besökt varandra, vilket också några lärare påtalade i intervjuerna. Eleverna hade en positiv bild inför första mötet med sin kompis.
Denna bestod efter avslutat projekt, vilket tyder på att eleverna eta- blerat en positiv kontakt. Ämnesintegration som metod fungerade bra. Det kan mycket väl vara så att trädtemat varit så lyckat att det kamoufl erat syftet med att integrera eleverna. Genom lärarintervjuer och enkäter framkom synpunkter på att elevintegrationen kunde ha varit tydligare.
Har det ämnesintegrerade arbetssättet ökat intresset för biologi och historia?
Eleverna vid de båda skolorna hade ganska lika åsikter om hur de uppfattade och hur de använde en skog. Alla tyckte om att vistas i skogen, men elevernas närmiljöer såg helt olika ut. I Drottning- högsområdet fi nns små, planterade dungar, medan det i Svensgårds- skolans närområde fi nns skogar av större dimension. Troligen är det den närmaste skogen som besöks allra fl itigast. Skogen är oerhört viktig för barn. Där kan de få möjlighet att uppleva frihet och upp- täckarglädje. De fl esta vuxna som ska berätta ett barndomsminne väljer att beskriva något som hänt ute, vilket tyder på att naturmin- nen är mycket starka. Tre av fyra vuxna har fått sitt naturintresse som barn.15 Genom att många av programmen varit förlagda utom-
hus i natur- och kulturhistoriska miljöer har förhoppningsvis intres- set för biologi och historia ökat, vilket var ett av målen med projek- tet. Några lärare påpekar i intervjuerna att eleverna fått ett ökat intresse för naturen genom att de har ställt fl er och djupare frågor. Det ökade intresset kan kanske också förklaras av att vistelse i natu- ren i sig kan öka koncentrationen hos barnen.16 Det positiva gensvar
som eleverna gav angående de gemensamma träffarna kan förklaras med att undervisningen lyckats skapa meningsfulla situationer. Alla intervjuade elever var positiva och kunde plocka fram aktiviteter och minnen från alla träffar. Höstterminens träffar nämndes i högre grad än vårterminens. Detta är inte märkligt eftersom de låg när- mare intervjutillfället i tid. Forskning har visat att det är just genom att knyta lärandet till meningsfulla situationer i verkligheten, som
15 Bertilsson 2003 s 34-37
man får den bästa undervisningen.17 Några av Drottninghögssko-
lans elever prioriterade det sociala utbyte som skett med de nya kompisarna eller med pedagogerna på museerna. Detta är i linje med museipedagogernas iakttagelser, att elever från Drottninghögssko- lan lade större vikt vid att hålla en positiv kontakt med dem genom hälsningsord, kramar och större öppenhet. Flera elever uttryckte att de tyckt att allt varit roligt. Eleverna hade alltså en positiv bild av vad de varit med om. I ett annat integrationsprojekt där Fredriksdal arbetat med en dansk och en svensk skolklass uttryckte en av lärarna fenomenet så här: ”Eleverna vet inte att de blivit undervisade, men de har faktiskt blivit det.” Några av eleverna som fi ck frågan om de varit på museum under året på sin fritid svarade spontant nej. Vid en förklaring att även Fredriksdal och Dunkers Kulturhus är museer, uttryckte de sin förvåning och ändrade sitt svar. Detta är ett gott betyg till Helsingborgs museer av unga presumtiva museibesökare. Museibranschen är idag i behov av att fi nna nya vägar för att nå en ny publik, något man anser sig ha varit länge. 1952 gjordes en stör- re publikundersökning på Nordiska museet i Stockholm där man kunde konstatera att publiken i mycket hög utsträckning kom från högre socialgrupper. 1969 gjordes nya större undersökningar som visade att 50 % av befolkningen ”någon gång under året” besökte museer. I slutet av 1990-talet konstaterades att sambandet mellan utbildningsnivå och museibesök är starkare än för andra kulturakti- viteter. De med högskoleutbildning har en nästan sex gånger högre benägenhet att besöka museer än personer med enbart förgymnasial utbildning.18 I Kulturundersökning år 2002 för Helsingborgs stad
beskrivs kulturkonsumtionen precis som staden - delad. På norr be- sökte 66 % någon gång under 2001 ett museum, på söder var siffran 42 %.19 Svensgårdsskolans socioekonomiska struktur överensstäm-
mer i stort med norr och Drottninghögsskolans med söder. Möjligen kan man se samma mönster i att föräldrarna på Svensgårdsskolan i högre grad än Drottninghögs-föräldrarna utnyttjade fribiljetterna till Dunkers Kulturhus.
17 http://www.naturskolan.lund.se/Uteskolor/Besses/besse02.htm
18 Nilsson 1999
Det fanns dock inga skillnader i hur många elever från respektive skola som tog med familjen till Väsenvandringen. Träd- och träpro- jektet kan därmed vara ett exempel på hur man kan gå tillväga för att väcka intresse för verksamheterna samt hur man kan få fl er nya besökare till museerna. Ett intresse för biologi och historia väcktes bland Svensgårdsskolans lärare. De bokade under hösten en fort- bildningsdag för all personal, med samma innehåll som fortbild- ningen som initialt hölls för de i projektet ingående lärarna. Några lärare svarade i intervjun att de fått ökad kunskap inom ämnet Träd och trä och att de uppskattat den ämneskunskap och entusiasm som fi nns hos museipedagogerna. De arbetade också på olika sätt med projektet mellan träffarna.