Vi har haft tidsresor för låg-, mellan- och högstadiet på Kulturens Östarp. Östarp ligger ca tre mil öster om Lund. Ute på Östarp fi nns Möllegården där gårdsbrukarna med familj bor, Alrik Jönssons gård och Gamlegård samt skog, åkermark, betesmarker och djur. Kort sagt en idealisk plats att genomföra tidsresor på. Syftet med tidsre- san är att eleverna ska få en inblick i hur livet kunde ha gestaltat sig på 1850-talet om man växte upp ute på landet. Hur bodde man, vad åt man, vad gjorde man osv. För att hjälpa barnen att resa tillbaka i tiden får pojkarna ta på sig keps och väst och fl ickorna sjalett och förkläde. De får ett halsband med en namnbricka med tidstypiskt namn att hänga runt halsen. Vi pedagoger har tidstypiska kläder och förvandlas till pigorna Bolla och Jeppa. Under hela tidsresan intar vi en roll som pigor, och även barnen ska försöka leva sig in i tiden. När vi pedagoger först möter barnen är vi oss själva och vi berättar för dem vad de ska få vara med om. Låg- och mellanstadiebarnen blir indelade i tre grupper; mat-, trädgårds- och djurgruppen. Efter 20 minuter ska grupperna rotera. Alla får alltså pröva på allt. Matgrup- pen börjar inne i köket och hackar rotfrukter till grönsakssoppan, trädgårdsgruppen arbetar ute i trädgården och knipsar häcken, sågar ved, hämtar vatten, djurgruppen tittar på djuren och får eventuellt åka häst och vagn och titta på åkermarkerna. När barnen fått på sig kläderna och namnbrickor ställer vi oss i en stor ring och håller var- andra i händerna. En och en får barnen säga sitt nya namn. För att markera att tidsresan börjar lär vi barnen en ramsa som går såhär: Tider komma
Tider fara
Låt oss nu i leken vara Pix, pax, fl ax!
För att hjälpa barnen att komma i rätt stämning berättar vi om vilka som bor på gården och vad som fi nns i huslängorna, vad barnen gör, hur man hälsar på varandra osv. Det kan låta såhär:
– Nämen så många gäster vi fått idag Bolla! Ja, ni vet väl var ni hamnat? Året är 1850. Här på gården arbetar vi, Jeppa och Bolla, ja och så bor här förstås tre drängar: Hans, Pehr och Nils. Nils är allt bra grann eller vad säger du Bolla?
– Ja, du är allt giftaslysten du Jeppa!
– Ja, ja, drängarna bor här utom Pehr som bor i undantaget. Här bor också svärmor Johanna. När husbondens far dog fi ck hon fl ytta hit. Johanna är gammal så hon orkar inte arbeta som vi, men hon får mat och tak för huvudet och kan alltid hjälpa till med ”nå´t”.
– Husbonden här på gården är Bengt. Han är stor och tjock och lite sträng, men för det mesta är han snäll. Han är gift med Bengta och tillsammans har de fyra glyttar. Ja, ni vet väl vad en glytt är? Pål är tio år och han är riktigt busig och lite lat, Jöns är nio år, han är lite trögtänkt och virrar gärna till saker och ting så man måste ha uppsikt över honom så han inte hittar på sattyg. Sen har vi Bengta som är fem år och så lilla Hanna som ännu inte är ett år och hon är så söt så!
– Ja, du sitter ofta och passar henne när hon ligger i vaggan där inne.
Sen fortsätter samtalet i denna ton tills vi beskrivit gården och dess folk. Efter introduktionen börjar barnen att arbeta i sina olika grup- per. En timme senare samlas vi alla i dagligstugan för att äta den tillagade maten. Vi berättar och visar hur vi beter oss vid matbordet år 1850 och summerar dagens arbete. Efter måltiden samlas vi ute på gårdsplanen och reser tillbaka till nutiden igen genom att ställa oss i en ring och säga ramsan:
Tider komma Tider fara
Låt oss nu i nuet vara Pix, pax, fl ax!
Sen tar vi av oss kläderna och blir åter oss själva. Vi pratar med bar- nen hur de upplevt dagen.
Ju äldre eleverna är desto större är behovet av förberedelse inför tidsresan. När vi haft tidsresor för högstadiet delas grupperna in
beroende på kön. Scenariet är att det ska hållas husförhör i veckan därpå, varför drängar och pigor är kallade till gården för att hjälpa till att få ordning. Precis som de yngre eleverna får dessa kläder att ta på sig samt ett tidstypiskt namn. Pigorna ska sköta matlagningen och främst inomhussysslor som kardning och spinning, medan drängarna ska sköta vedhuggning och utomhussysslor i trädgården. För att eleverna ska ha något att prata om under tidsresan delas de in i grupper och får en diskussionsfråga, t.ex. Ni är drängar som varit på dansen i lördags. Två av er blev kära i samma fl icka, vad hände under dansen? Eller: En piga som Ni känner väl ska gifta sig med en stilig bondson. Vad tycker Ni om det? Vad tänker Ni själva om att kanske gifta er?
Tidsförfl yttningen går till som så att Kristina ber dem blunda och så säger hon:
Året är 1850 och det är en varm dag i maj. Ni har kommit till den här gården för att hjälpa till och göra fi nt inför det stora husförhö- ret som ska hållas i nästa vecka. Här fi nns mycket att göra så det är bäst att vi sätter igång. Nu öppnar vi våra ögon och går till våra arbeten!
När det är matdags är det pigorna som får stå medan drängarna sit- ter. Detta upplevs som orättvist och det hela brukar utmynna i en diskussion om dagens så kallade jämställdhet efter själva tidsresan. Efter 90 minuter avslutas tidsresan med en efterföljande diskussion om vad som vad bra respektive dåligt.