utvecklats? Uppläggningen av fallstudien – olika aktörsgrupper
1. Beskriv vad som händer dels i arbetet med studenterna, dels i arbetet med skolorna Ge så konkreta exempel som möjligt på vad du faktiskt gjort
/gör. Utdrag ur dagbok/loggbok från ditt arbete kan vara en form att använda.
Det finns många andra sätt att beskriva på – välj därför den form som passar bäst! Låt dock inte form och formuleringar bli viktigare än själva innehållet! 2. Reflektera över det du skrivit. Lyft speciellt fram något som är bra och
något som är mindre bra och försök reflektera kring just detta.
Från de olika ämnesavdelningarna inom lärarutbildningen var det tänkt att två lärare från vardera avdelning skulle skriva kring hur de upplevt partnerskole- systemet i förhållande till hur kurser förändras genom partnerskolesystemet. Till denna grupp lämnades en skriftlig instruktion motsvarande den som getts de andra grupperna.
En aktörsgrupp som finns med i fallbeskrivningarna från de andra högsko- lorna är studenterna. Denna grupp har jag inte själv arbetat med i min under- sökning eftersom en större undersökning redan hade startats våren 2000 kring hur dessa upplever partnerskolesystemet. Ansvarig för den undersökningen är docent Annelis Jönsson, vid dåvarande institutionen för pedagogik vid lärarut- bildningen vid Malmö högskola. Så långt möjligt har jag sökt behandla stu- denterna som en aktörsgrupp och då hämtat material från Annelis Jönssons undersökningar.
5.2.3 Antalet svar och behandlingen av dem
Från gruppen förvaltningschefer eller motsvarande har endast tre av åtta läm- nat skriftligt svar. En förklaring till detta är att jag ju samtidigt bokat in möten med dessa personer och att det därför blev dubbelarbete. Detta var vi överens om när vi hade mötena. Vid dessa möten fördes också minnesanteckningar. Därför kan alltså samtliga anses ha besvarat enkäten.
Från de åtta områdena förväntades åtta texter från rektorer. Det kom elva sådana och dessutom har fem rektorer varit med vid samtal i kommunerna. En viss otydlighet råder också kring begreppet rektor. Det kan vara person som är chef för ett stort antal skolor, likaväl som en biträdande rektor på en enda sko- la. Därför är förutsättningarna givetvis olika för de personer som svarat.
Liksom från aktörsgruppen rektorer förväntades åtta svar från de personer som är samordnare på partnerskolorna. Även här kom det dock in fler svar; nämligen tretton skriftliga. Dessutom har sju personer ur denna grupp varit med vid samtalen. Några av de personer som är samordnare kan även vara rek- torer eller inneha någon annan ledningsfunktion.
Texter önskades från fem lärare per partnerområde, alltså från sammanlagt 40 lärare. 32 lärare och två lärarlag (som lärarlag räknas endast sådana texter där lärarna inte är namngivna utan kallar sig ”lärarlaget på X-skolan”) har skickat in texter medan tre lärare också varit med vid samtal. (Av lärartexterna handlar en om hur det var att vara handledare för en student i det system som fanns före partnerskolorna. Läraren som skriver detta har ingen student inom det nya systemet, varför den texten utgår.)
Texter har lämnats från sju av de åtta praktiklärarna på högskolan. Av personliga skäl har en praktiklärare ej haft möjlighet att skriva.
När det gäller de övriga högskolelärarna som skulle beskriva hur kurser påverkats eller inte påverkats genom partnerskolesystemet har endast ett par lämnat svar. Anledningen till den låga svarsfrekvensens sägs vara att man inte anser sig ha tid. Det löpande arbetet tillsammans med förändringsarbetet inför den nya utbildningen gör att mångas situation är mycket pressad. Något svar kommer också från lärare som bara arbetat på högskolan en kortare tid och som därför inte kan jämföra med hur det var tidigare. Eftersom dessa svar alltså inte ger en mera täckande bild över hur man upplevt förändringen har jag valt att utelämna denna grupp nästan helt.
Studentperspektivet har jag alltså inte själv arbetat med utan jag har häm- tat citat och kommentarer från de speciella utvärderingar som gjorts hösten 2000 och våren 2001 av docent Annelis Jönsson: Hur ser studenterna på part- nerskolesystemet? En enkätundersökning bland studenter på grundskollä- rarutbildningen i Malmö (2000) och Hur ser studenterna på partnerskole- systemet? Intervjuer med 15 studenter på grundskollärarutbildningen i Malmö (2001). Pedagogkåren gjorde under 2000 också en enkät till studenterna, Enkät angående fältdagarna. Denna var mycket kort och begränsad till synpunkter på fältdagarna. Till denna enkät hänvisar jag också när studentperspektivet tas upp. Ett problem med den enkäten är att vissa svar inte kan tolkas på ett enkelt sätt eftersom flera frågeställningar är sammanvävda.
När jag i denna rapport citerar eller refererar till vad man sagt på skolor- na har jag valt att ha följande hänvisningar till de olika partnerområdena. De åtta partnerområdena kommer jag slumpvis att beteckna med siffrorna 1-8.
Förvaltningscheferna får bokstaven F, rektor R, samordnare på skolan S, lära- re L och högskolans praktiklärare P. Beteckningen 3F är alltså förvaltning- schefen på område 3, 4P är högskolans praktiklärare på partnerområde 4 osv. Om det hänvisas till fler än en lärare kommer detta att markeras så här: 4L2, vilket då innebär att det är lärare nummer 2 på partnerområde 4 det gäller. Om hela området åsyftas finns endast siffran för området.
När det gäller studenterna finns det inte hänvisningar i sammanställningen till vilka områden de är placerade på, varför inte den typen av jämförelse där man ser hur en aspekt uppfattas av alla grupper på ett område kan göras.
En fråga som kan ställas är vad som är beskrivning respektive reflektion. I de fall aktörerna själva markerat om det är en beskrivning eller reflektion har jag givetvis följt detta. I andra fall är gränserna flytande och i vissa fall är beskriv- ningar och reflektioner så sammanvävda att det är svårt att särskilja. Därför blir begreppen beskrivning och reflektion också flytande och svårdefinierbara när jag utifrån det inkomna materialet gör min sammanställning i följande avsnitt.
5.3 Tre huvudfrågeställningar
Under diskussionerna i LÄSK-gruppen18har vi funnit att tre frågeställningar kring den skolförlagda tiden är av gemensamt intresse för våra respektive utbildningar att se närmare på och att försöka utveckla och fördjupa framöver. Det gäller förhållandet mellan
• innehåll och organisering • högskola och skola • teori och praktik
Då jag vände mig till de olika aktörsgrupperna och bad dem beskriva och reflektera kring partnerskolesystemet valde jag, som tidigare nämnts, att för- söka få in så öppna svar som möjligt. De tre frågeställningarna var alltså inte en utgångspunkt i det läget, eftersom de föll ut efter hand under våra möten i LÄSK-gruppen. Därför har det inte varit helt enkelt att i efterhand försöka fasa in de olika gruppernas svar under denna struktur. Det finns en hel del över-
18 LÄSK-gruppen leds av pofessor Ingrid Carlgren. Från lärarutbildningen i
Linköping deltar Anders Magnusson, från Norrköping Britt-Marie Gustavsson, från Stockholm Inger Göhl och från Malmö är jag representant.
lappningar mellan rubrikerna och det kan också vara så att någon aspekt som inte passar under rubrikerna kan ha fallit bort.
Ett avsnitt har blivit längre än de övriga, nämligen avsnittet om Innehåll och organisering. Att det blivit så beror nog på att mycket tid och kraft gått åt vid starten till att diskutera just organisering av och innehåll i den skolförlagda tiden.