6 Hur har det blivit? Förhållandet mellan innehåll och organisering

6.2 Beskrivningar och reflektioner från rektorer Beskrivningar

Texterna från rektorerna visar endast i enstaka fall vilket innehåll det finns i den skolförlagda tiden av utbildningen när det gäller rektors medverkan, dvs vad rektor själv faktiskt gör med studenterna inom partnerskolesystemet. I stäl- let har de flesta svarat med en generell beskrivning och övergripande tagit upp vad studenterna gör på skolan eller vilken plan dessa följer. Vad kan detta bero på? Har rektor liten kontakt med studenterna och har delegerat det mesta till samordnarna eller är det så som en skolledare skriver att rektors roll inte har tydliggjorts i systemet? (Se vidare under Reflektion)

Nedanstående sammanställning visar vad de rektorer som tagit upp sin egen roll i partnerskolesystemet brukar göra:

• Som rektor möter man studenterna när de kommer till skolan, introducerar dem i verksamheten och ser till att de tas emot som medarbetare. Man möter dem även vid andra tillfällen under läsåret, som vid olika konferenser eller möten.

• Man har sett till att de övergripande funktionerna har fungerat (att det finns någon form av plan för studenternas successiva inskolning i verksamheten och deras deltagande i konferenser, föräldramöten, utvecklingssamtal mm.) Det har sedan varit samordnare eller, som man har det på ett område (2R), men- torer som har skött det konkreta arbetet och sett till att planeringar följts upp

och diskuterats. På ett annat ställe har studenterna genom rektors (3R1) förs- org fått delta i ett pedagogiskt utvecklingsprojekt.

En rektor (3R2) beskriver hur han varit med vid möten mellan lärare och studenter där den pedagogiska diskussionen varit synnerligen livlig. Han har med stor behållning också tagit del av de rapporter som hans studenter skrivit kring fältdagar och sammanhängande skolförlagda delar (”praktik”).

Att studenterna haft samma status som skolans övriga lärare och alltså inbjudits till/deltagit i skolans fester är något som också kommer fram. Reflektioner

En reflektion från en skolledare ger ett svar på frågan varför rektorerna skrivit så lite om vad de faktiskt gör. ”Det är viktigt att ha en samordnare på skolan. Samordnaren måste ha tid för uppdraget. Arbetslagen kan inte själva klara det övergripande och skolledarna har inte tiden.” (1R)

En rektor (7R) reflekterar över sina erfarenheter från tjänst inom två olika part- ner områden, ett där ”skolan är handledaren” och ett där ”handledaren är i centrum”. Några citat ur texten (kommunernas namn ersatta med X och Yav mig): ”Här i X är handledaren i centrum för organisationen. Studenterna får i stort sett all sin information genom handledaren, som är arvoderad för sitt uppdrag. Handledaren är en lärare som har samma undervisningsämnen som studenten.”

Vidare står det: ”Mina reflektioner är att rektors roll och ansvar inte är tyd- liggjort. Olle Holmberg betonar skolan som arbetsplats och att ‘skolan är handledaren.’ Om detta ska bli verklighet måste studentens förhållande till handledaren förändras så att fokus vidgas till att gälla hela skolan. Skolans organisation med dess komplicerade strukturer i olika former av samarbets- grupper måste tidigt synliggöras för studenterna. Kursplanen bör integreras i skolans dagliga verksamhet. Jag skulle vilja föreslå att varje skola hade en handlingsplan för arbetet med studenterna. I denna handlingsplan bör det fram- gå att dialogen mellan den enskilda skolan och Lärarhögskolan är central. Viktiga aktörer blir skolledare, samordnare, handledare, praktiklärare och naturligtvis studenterna.”

En annan skolledare (6R) betonar att kontakten med högskolan under dessa år varit mycket givande ur många synvinklar. Mer om detta under avsnittet högskola-skola.

Det som varit mindre bra och som handlar om innehåll och organisering är: • Kontinuiteten för de studerande är svår att tillgodose.

• Den senaste terminen låg deras dagar mycket ojämnt.

• Jag är inte säker men jag har en känsla av att utbytet för de studerande har varierat en del mellan de olika arbetsenheterna.”

Det som återkommer hos flera skolledare är svårigheten att skapa kontinuitet när studenterna (4–9) tillbringar allt mer tid vid Lundainstitutioner och allt mindre är på skolan. ”Termin 4 har fältdagarna för 4–9 kandidater varit svåra att gör meningsfulla.” (1R) Likaså är de enstaka dagarna ett problem. Förväntningarna från skolans sida på studenternas närvaro på skolan är större än så. ”Utifrån kursplanens anpassning till praktiken (skolans värld), måste flex- ibel tid finnas. Studenterna måste ju vara med i planeringsarbete och vid dess genomförande, olika typer av möten, skolutveckling etc. Att låta studenterna vara på skolan en dag i veckan är ett alltför begränsande förfaringssätt.” (7R)

Liksom förvaltningscheferna har rektorerna kritik mot organiseringen av utbildningen, alltså de kurser som ligger vid institutioner i Lund, eftersom det- ta gör att intentionerna i systemet inte kan uppfyllas. Det är utbildningen som behöver se till att studenterna har tid att vara med vid olika typer av aktiviteter för att dessa ska kunna förstå hela skolans verksamhet. Detta ska gälla även för lundastudier.

Organiseringen av fältdagar som blivit färre än avtalat och därmed ligger spridda över tid eller att studenter kommer endast en dag per vecka anses ock- så skapa problem för kontinuiteten av innehållet.

I texterna kan man också se att innehållet i fältdagarna påverkas av hur man i kommunerna löst de fackliga frågorna. Avtalsfrågorna och möjligheten att för- verkliga tanken om studenternas placering hos arbetslag och inte hos enskilda lärare hänger nära samman. Inom ett av områdena (7) verkar synsättet med stu- denter knutna mer till enskilda handledare än till arbetslag tydligast finnas kvar. Vissa rektorer betonar att man utarbetat planer för den skolförlagda verk- samheten och här nedan återges ett exempel på vilket innehåll man på ett områ- de (2) tänkt sig under de olika terminerna för de för alla studenter gemensam- ma fältdagarna:

Termin Innehåll 1–7 och 4–9 Spec 4– 9

1 Lär känna din skola – ta ställning till

yrkesvalet. Skillnad lärarroll-elevroll. Auskultationer i olika klasser.

2 Planera och genomföra egna lektioner. Tematiskt arbete. Olika inlärningssituationer. Ledarskap.

3 Egen undervisning. Mål-stoffurval-val av

arbetssätt. Barn – ungdomars lärande. Gruppsykologi. Repsons.

4 Elever med särskilda behov Mobbinggrupp läs- och skrivsvårigheter Krisgrupp Sv2

Olika handikapp 5 Skola – hem – arbetsliv

Praoverksamhet – olika institutioner. Vågaprojektet Föräldramöte – utvecklings- samtal. Olika styrdokument

Utvärdering

6 PPU Estetiska ämnenas

betydelse Språk – klassrum – kön 7 Klassföreståndarrollen 8 PPU 9 Betygssättning Utvärdering Eget projektarbete

6.3 Beskrivningar och reflektioner från samordnare

I dokument Att vända en oceanångare eller Det saknade mittfältet : Malmömodellen - en fallstudie av partnerskolesystemet inom grundskollärarutbildningen i Malmö (sidor 54-58)