6 Hur har det blivit? Förhållandet mellan innehåll och organisering

6.5 Beskrivningar och reflektioner från högskolans praktiklärare

Beskrivningar

De sju beskrivningarna från högskolans praktiklärare är liksom texterna från andra aktörer olika i omfång och utförlighet. Detta är naturligt med tanke på att friheten varit stor att utforma texten och att lyfta fram det som varit mest angeläget. Dessutom återspeglar säkert skildringarna de olikheter som finns mellan partnerområdena liksom olikheter inom studentgrupperna. Till detta kan fogas att någon enhetlig mall inte har funnits för hur man som praktiklära- re ska lägga upp arbetet: ambitionen har snarare varit att försöka hitta den

modell som passar praktikläraren, partnerområdet och studenterna bäst. Som en praktiklärare också uttrycker det:

”Jag vill betona att hela texten är skriven ur mitt praktiklärarperspektiv och att de åsikter och värderingar jag ger uttryck för därmed främst grundas på de erfa- renheter och upplevelser jag fått som praktiklärare inom X partnerområde.”(1P)

Avsnittet som behandlar praktiklärarnas beskrivningar och reflektioner är betydligt längre än motsvarande avsnitt för övriga aktörsgrupper. Skälet till detta är att textmängden är betydligt mera omfattande än övriga gruppers.

En av praktiklärarna har gjort en uppdelning av arbetsuppgifterna mellan vad man som praktiklärare gör för högskolan, ute på partnerskolan och med studenterna. Jag väljer att använda den modellen för att försöka sammanfatta vad praktiklärarna säger att de arbetar med. Dessa beskrivningar får tala för sig själva utan kommentarer.

Högskolan

• delta i uppföljningskonferenser

• bistå utbildningsledningen med infordrade uppgifter av olika slag och för- medla information mellan högskolan och partnerskolorna

• delta i månatliga praktiklärarkonferenser

• vara kursledare i PPU-kurserna och planera dem så att deras innehåll anknyter till studenternas fältdagserfarenheter och därmed förenar prak- tik och teori

• delta i årskonferenser

• ha ett huvudansvar för kontakterna med skolan och högskolan i planering- en av verksamheten

• upprätthålla kontakt med berörda ämneslärare i de fall där tveksamhet råder om studentens studieprestationer

Partnerskolan

• medverka i centrala fältdagar • leda praktikseminarier

• regelbundet planera och leda lärarmöten på resp partnerskola

• upprätthålla kontakter med skolledningen på resp. partnerskola för att dryfta ärenden av olika slag

studenternas studieprestationer i skolverksamheten för att kunna avge väl- grundade omdömen om studenterna vid resp terminskonferens

• att arbeta sig in på skolan och bli känd för skolledning, personal och stu- denter

• vara en samtalspartner när det gäller skolornas kompetensutveckling • vara en samtalspartner för samordnarna vid planeringen av de centrala fält-

dagarna

• planera partnerområdesutbyte i planeringsmöten med samordnare från resp. partnerområde

• delta i konfliktlösande åtgärder mellan lärare i vissa arbetslag och studen- ter samt konflikter mellan arbetslag och skolledning (detta gäller speciellt för en praktiklärare)

Studenterna

• planera och leda träffar med studenterna på resp. partnerskola

• sammanställa, ge skriftlig respons och distribuera de korttexter studenter- na skriver samt hålla kontinuerlig kontakt med studenterna mellan PPU- kurserna via brev (e-post)

• examinera de skolförlagda delarna av utbildningen

• ha upprepade kontakter med studenter där tveksamhet råder om deras fort- satta studier inom lärarutbildningen för att studenterna ska vara delaktiga i den process som leder fram mot den avslutande terminskonferensen • kontinuerligt följa upp studenternas prestationer med berörda parter:

samordnare, partnerskolans arbetslag och i vissa fall även skolledning och kursledare i ämneskurserna

Fördjupade kommentarer från en praktiklärare kring arbetsuppgifterna:

”Jag har arbetat med att studenterna under våren skulle sätta utvärderingsbara mål för sina fältdagar. Detta för att vi i slutet av terminen skulle kunna ha ett konstruktivt samtal, enskilt eller i grupp, kring vad de iakttagit och analyserat. Jag tycker det är viktigt att studenterna blir medvetna om vad det innebär att arbeta i en målstyrd skola. Att kunna sätta rimliga mål och att arbeta mot des- sa. Det är ju dessutom så att de skall lära sina blivande elever att arbeta målo- rienterat. Målsättningarna skulle ta upp sådant som de noterat under sin prak- tik terminen före. På så sätt tänkte jag att de skulle se en progression i det de höll på med under fältdagarna.” (4P)

Reflektioner

Under detta avsnitt har jag sökt samla praktiklärarnas reflektioner under olika rubriker. Eftersom reflektioner kring olika företeelser är så invävda i varandra och även av annorlunda slag än övriga gruppers har jag inte kunnat använda samma rubriker som för andra grupper, vilket hade underlättat jämförelserna. Jag har försökt struktuera och sammanföra rubrikerna så att några handlar mera om studenterna och andra mera om skolorna. Texterna från praktiklärarna är ofta mycket omfattande, även om jag kortat ner dem så mycket det går för sam- manhangets skull, när jag väljer att citera dem.

Information till skolor och studenter, placeringar m.m.

En av huvuduppgifterna för praktiklärarna är att se till att studenterna är place- rade så bra som möjligt på sina skolor, så att de har möjlighet att arbeta enligt den inriktning och specialisering de valt. Dessutom behöver de få möjlighet att göra erfarenheter av olika slag inom sin partnerskola (djupet), liksom möj- lighet att göra ”utflykter” av kortare slag till annat partnerområde för att kunna jämföra med det ”egna”.

”För det första ska de ha bra förutsättningar att skaffa sig praktiska erfarenhe- ter på fältet och då handlar det om organisation som placering i arbetslag som motsvarar studenternas inriktning, utblickar till andra arbetslag inom kommu- nen samt till arbetslag utanför den egna kommunen (med annat partnerområ- de).”(6P)

”Efter praktiken i PPU2 var majoriteten av de studerande överens om att man skulle byta praktikplatser med varandra. Vi enades om att man på något sätt skulle skifta ”miljö” – det kunde i och för sig räcka med att byta arbetsenhet på praktikskolan. Alla utom två studenter ville dessutom byta praktikkamrat. De var medvetna om att de intagit fasta ”roller” i sina praktikpar och såg en chans att bryta invanda mönster. ---

Vi byggde även upp ett samarbete med ett annat partnerområde och de stude- rande fick växelvis ta med en kamrat från det andra området ut till oss respek- tive själva följa med till det andra området. Målet var att göra jämförelser mel- lan socialt sett olika områden. Majoriteten av de studerande genomförde byten och uppskattade detta inslag i utbildningen.” (7P)

Hur studenterna introduceras på partnerområdet kan ske på olika sätt. I detta arbete finns praktiklärarna med. Ett exempel:

”En annan god idé i starten var att vi alla var tillsammans ute i partnerområdet under den första fältdagen. Samling på en av skolorna – välkomnande av skol- chefen, som höll en liten föreläsning om kommunen. Även skolans rektor och kommunens praktikansvarige deltog i programmet. Under en kulturell buss- rundtur i kommunen passerades alla aktuella skolor.”(7P)

När studenterna börjar komma ut på fältdagarna kan det på vissa håll ha varit problem med informationen till all personal. På samma sätt kan informationen till studenterna behöva förtydligas. Då blir praktiklärarna länken mellan sko- lan och studenterna.

”Får signaler från studenterna att de känner sig övergivna på skolorna. Det blir tydligt att lärarna inte är tillräckligt informerade om partnersystemet. Tar upp detta till diskussion med samordnaren på den aktuella skolan och man beslutar att varje student ska ha en lärare som har ett övergripande ansvar. Situationen upplevs efter detta bättre för studenterna, men fortfarande finns oklarheter om deras uppgifter och funktion på skolorna. Flera lärare väntar sig att studenter- na ska ha uppgifter med sig från Lärarutbildningen, vilket inte är fallet och man vet inte vad man skulle göra med studenterna eller vad man kan kräva. En del studenter går med under elevernas skoldag och försvinner sedan. Mer elev- än lärarbeteende. Samtidigt klagar studenterna över att ingen tycks ha tid med dem. Studenterna känner sig vara till besvär. Diskussioner om ersättning för handledarskap kommer till stånd och studenterna involveras i dessa dis- kussioner. (8P)

”Kontakten med handledarna känns väldigt bra nu när vi alla känner varandra bättre och att vi kan sitta i en liten grupp och ta upp frågor kring fältdagar och den kommande långpraktiken. Övergripande fungerar verksamheten bra med områden som betonas extra varje termin på partnerskolorna, här tar partners- kolan ett bra initiativ. Det känns som att vi pratar mer samma språk nu.” (2P)

”Handledare och lärare på fältet vill ha checklistor på saker som den studerande skall göra på fältdagarna och det förvånar mig på ett sätt då det är ju deras var- dag med allt som den innehåller som den studerande skall uppleva och lära sig och reflektera kring. Det känns som att samtal mellan lärare på fältet och stu- derande kring arbetsrollen är väldigt viktig men att det är det samtalet som hela tiden får stryka på foten för det hektiska vardagsarbetet och då blir det svårt att komma vidare ner under ytan för de studerande. De studerande har lärt sig väldigt mycket på sina fältdagar och kan jämföra med vad de upplevde

i början på sin utbildning och det är väldigt positivt. De stud. behöver ha möj- lighet att tillsammans med handledarna nu när de har gått så långt i utbild- ningen sätta sig ner och bearbeta vad de har lärt sig och vad de behöver mer erfarenhet av och vilka områden som är viktiga för dem att få erfarenhet från. Detta kan bara handledarna hjälpa dem med och dessa samtal måste nu priori- teras. Jag kommer att uppmuntra de studerande att inleda samtal om detta och även stöta på handledarna om detta.” (2P)

Att vara på ett ställe

Som nämnts tidigare har vissa studenter haft synpunkter på att de bara ska vara på ett ställe under sin skolförlagda tid. Speciellt för den första antagningsom- gången studenter inom partnerskolesystemet var detta en brännande fråga för vissa studenter och för praktiklärarna kunde det ibland krävas mycket tid att diskutera varför vi i Malmö valt den modellen. En bidragande orsak till att man ifrågasatt systemet är att vissa studenter fått längre resor under hela sin utbild- ning än sina kamrater och därigenom upplevt det som orättvist.

”Speciellt i början på utbildningen ägnade jag mycket tid och kraft åt att argu- mentera för partnersystemets idé att vara placerad i samma partnerområde under hela sin utbildning. Studenterna har känt sig väldigt förfördelade efter- som kommunen ligger en bit bort och att detta kostar både tid och pengar (resebidrag till trots). Efter första året har kritiken lagt sig, men finns kvar på många håll om man rotar under ytan.” (6P)

”Området är ju lite unikt genom att en enda skola bildar ett partnerområde20. --- Den största nackdelen är helt klart att studenterna inte får se elever mer än från ett upptagningsområde. Det föder starka krav på ett utbyte med något annat område. Detta har jag bara i begränsad omfattning (VuFF:arna) kunnat tillgodose.” (4P)

Fältdagar – innehåll och progression

Tanken med de kontinuerliga fältdagarna på partnerskolan är att studenten ska komma ut kontinuerligt och kunna följa verksamheten över tid och arbeta där med uppgifter som växer med ens egen förmåga. Detta har fungerat på olika sätt för olika studenter och på olika områden. De första terminerna var mycket

20Inom endast ett av de åtta partnerområdena består området av bara en skola, ett

nyhetens behag, men efter ett tag kom behovet av någon form av plan för des- sa dagar för att tillgodose progressionen. Det kändes inte längre tillräckligt att ”bara” gå in i sina klasser och försöka hjälpa till med olika uppgifter under fäl- tdagarna. Praktiklärarna – och skolorna – kom att få lägga ner mycket tid på att försöka få studenterna att själva upptäcka vad de behövde fördjupa och att sätta upp mål för vad de ville uppnå under de olika terminerna.

”Från och med termin 4 lämnar varje student in en sammanställning över genomförda fältdagar – både vad gäller antal och kvalitet. På denna blankett ger de även förslag på innehåll till kommande centrala fältdagar (och PPU) med utgångspunkt från sina loggböcker. De ska även tillsammans med lärarna i arbetslaget försöka identifiera områden som studenten behöver utveckla på kommande termins skolförlagda del.” (6P)

”Till en början skapade uppgiften (Att kunna sätta rimliga mål och att arbeta mot dessa. Mitt förtydligande) en lätt förvirring genom att man fick för sig att formen var överordnad innehållet. Är det ett resultat av de signaler vi här i huset sänder ut? De trodde helt enkelt inte att man kunde sätta så ”lätta” pro- blemställningar som att studera pojkars och flickors agerande under sina fält- dagar och dra egna slutsatser kring detta. En sådan uppgift tänkte de kunde vara underlag för en till två fältdagsstudier men inte till en hel termins. Nåväl, resultatet blev att de i lugn och ro kunde studera flera olika situationer som gav en djupare insikt kring dessa skillnader. Studenterna var t.ex. mindre benägna att tvärsäkert slänga ur sig att ”pojkarna tar all tid”, utan de lärde sig att över tid studera spelet på ett mera nyanserat sätt. Förutom ett sådant all- mänt pedagogiskt mål skulle studenterna sätta ett mera metodiskt mål kring sin undervisningssituation på partnerskolan.” (4P)

4–9 studenterna och deras problem

Som nämns i avsnitt 4.4 har situationen för 4–9 studenter fr.o.m. termin fyra varit besvärlig. Eftersom denna problematik utförligt behandlas där tar jag här bara upp två uttalanden från en av praktiklärarna för att denna aspekt, som tagit upp så mycket tid för praktiklärarna även ska vara nämnd i detta sammanhang.

”Ämnesinstitutioner i Lund nedvärderar studenter och fältdagarnas innehåll, vilket utgör en stressfaktor för mina studenter.”(5P)

”Studenterna borde inte behöva sitta i kläm på det sätt som de nu gör. --- Först tar vi bort ett antal fältdagar och omöjliggör därmed en kontinuitet, och därefter kräver vi att studenterna ändå ska genomföra de resterande fältdagar-

na på samma premisser som övriga studenter samtidigt som vi är väl medvet- na om deras pressade studiesituation” (1P)

Reflektion tillsammans med och uppföljning av studenter

Eftersom högskolans praktiklärare har examinationsansvaret (efter samråd med skolan) för studenterna är uppföljning och samtal med studenter för att följa dessas utveckling till reflekterande praktiker en viktig del i arbetet för praktiklärarna. Nedanstående citat visar att detta ingalunda är en lätt uppgift!

”För det andra ska studenterna ges förutsättningar att själva och tillsammans med kursare och lärare reflektera över det de har varit med om. Vi har på PPU´n samt central fältdag diskuterat olika modeller att föra loggbok (se vidare Sandström Madsén: Skriva för att lära samt Lendahls, Runesson Vägar till lärares lärande) och hur dessa kan användas för att reflektera tillsammans med kollega/kursare. Under första året använde vi oss av WebBoard men student- majoriteten tyckte av olika anledningar inte att vi skulle fortsätta. En annan praktiklärare och jag gjorde en utvärdering av projektet och här kan vi se att det finns många anledningar till detta – alltifrån teknik tillgänglighet/vana till oro för att även lärare skulle kunna läsa det som publicerades. En ny möjlighet att göra gemensamma reflektioner utanför PPU-perioderna infördes också i denna veva (Central fältdag med praktiklärardel) Utdrag ur loggböcker används för att hitta diskussionsuppgifter till centrala fältdagar, uppläggning av PPU och meningen är att de ska bilda underlag för reflektion även vid ämnesstudier. ”(6P)

”Då PPU-perioden var slut hade jag ambitionen att behålla de goda relationer- na inom gruppen varför jag uppmanade de studerande att kommunicera med varandra via WebBoard. Jag lade oerhört mycket kraft på detta och tyvärr måste jag medge att utfallet inte var så bra. Ett stort problem var att de stude- rande inte var tillräckligt datorvana för att kunna hantera Internetbaserad kommunikation. Dessutom såg de nog inte poängen med detta arbete. Min önskan var att de skulle skriva ner reflektioner från fältdagarna, ge varandra respons på inläggen och få igång en het skoldebatt på WebBoard. De studenter som nappade på idén hade dator med Internetuppkoppling hemma och var dessutom datavana sedan tidigare. Ett av mina misstag var alltså att jag förut- satte att alla unga av idag är vana att hantera datorer och Internet. Kanske tiden är mogen i partnerskolegrupper av senare årgångar? ---

Mitt arbete kom nu att handla mycket om kontroll av fältdagar – både gällan- de kvantitet och av kvalitet. Ett litet antal studenter misskötte sina fältdagar

eller hade svårigheter i samband med genomförandet. Någon bedömdes som olämplig för yrket medan andra hamnade i konfliktsituationer på partnersko- lan. Någon student slutade självmant för att ägna sig åt annan verksamhet. Några studenter hade problem med de teoretiska studierna och krävde relativt mycket tid för samtal. Andra hade privata sociala problem, som egentligen inte hörde till utbildningen, men ändå hamnade hos mig i egenskap av mentor eller ”klassföreståndare”. Några studenter hade relationsproblem i gruppen. ” ---

”Efter första året hade studenterna minskat i antal, men vinsten var att de som var kvar i gruppen verkligen var motiverade och intresserade av sina studier. Alla hade reflekterat kring sin framtida yrkesroll och hade i samband med det- ta tagit ställning i en rad frågor rörande yrket.” (7P)

”För det tredje ska den enskilde studenten få respons från mig vilket både innebär att vi för utvecklingssamtal och att jag bedömer och diskuterar kvali- teten på deras skolförlagda tid. --- Först ber jag alltid studenter och lärare att tala med varandra utan min medverkan och som andra steg deltar jag i ett trepartssamtal med student och lärare. Vid dessa möten försöker vi hålla ett konstruktivt och delvis formaliserat samtal. Problem identifieras. Studenten ger sin syn. Förslag på åtgärder diskuteras och vi bestämmer konkret vad stu- denten / läraren ska ta tag/utveckla och vi betonar att vi verkligen vill hjälpa studenten. Slutligen bestämmer vi ett datum då en uppföljning ska göras. Samtalet och åtgärderna dokumenteras och studenterna får en kopia. Samtalet upplevs ofta positivt av alla parter och det ger en bra grund för uppföljning. Tyvärr finns inte tidsresurser för att genomföra utvecklingssamtal av den här karaktären med alla studenter under terminer då det inte är någon samman- hängande praktik.21” (6P)

”Utarbetar tillsammans med en samordnare en Kunskapsprofil, som vi avser ska följa studenterna genom utbildningen och uppdateras med jämna mellan- rum. Insamling av profilerna och sammanställning försvåras av att många inte lämnar in. Efter flera veckors ‘spårande’ och telefonsamtal med studenterna, visar det sig att underlaget fastnat på någon expedition. Gör om det hela och skickar personligen till studenterna. Flera lärare har dock inte tid att diskutera profilerna med sina studenter, så det blir inte stor vits för dessa studenter. Andra

21 Här måste ett missförstånd föreligga. Det borde finnas större möjligheter till såda-

na samtal under terminer utan sammanhängande skolförlagd tid. Det är nämligen samma resurs för alla terminer!

lärare uttalar sig dock mycket positivt om dem och tycker att de utgör ett utmärkt underlag för utvecklingssamtal med studenterna. Samtidigt visar de också tydligt vad man på partnerskolorna kan tänka på att erbjuda studenterna i form av utvecklingssamtal, föräldramöten, elevdemokrati och liknande.” (8P)

Arbete tillsammans med olika befattningshavare på partnerskolorna Praktiklärarna har tre parter ute på skolorna att arbeta tillsammans med (för- utom studenterna när de är där) nämligen lärarna, samordnarna och skolledarna. De två första kategorierna nämns det mycket om i texterna. Likaså finns det en hel del skrivet om kontakterna med skolledarna. Det som är slående är dock hur lite som skrivs om diskussioner med skolledarna kring kompetensutveck- lingsfrågor. Detta senare är en del av praktikläraruppgiften. En fråga som skulle vara intressant att ställa är om arbetet kring studenternas utbildning tar så stor

I dokument Att vända en oceanångare eller Det saknade mittfältet : Malmömodellen - en fallstudie av partnerskolesystemet inom grundskollärarutbildningen i Malmö (sidor 71-84)