N ö d v än d ig h et kan härledas ur ekonomi och ekologi, under förut sä ttn in g a tt de fram ställs som system m ed e tt slags obönhörlig dynam ik. J u s t genom a tt framställas pä detta sätt har ekonom i och ekologi fått stort inflytande i politiken, om än i sak på närm ast m o tsatta sätt. Men andra nödvändigheter h a r också stor betydelse inom dagens p o litik , t ex de som härleds ur ”föreställda gem enska p e r” av typ n ationalitet, etnisk tillhörighet, ras och generation. D et intressanta är a tt de i sin politiska utform ning ges i princip sam m a betydelse som ekonom i och ekologi, de ses som nödvändiga inskrän k n in g ar av vårt väljande:
”1 a llt ’n a tu r lig t’ finns d e t, a lltid något som m an in te har valt. D ärm ed jäm ställs n a tio n lig h e t m ed hudfärg, kön, föräldraskap och födsel — a llt sådant som m an in te kan rå för.” (A nderson 1993: 138)
En skillnad m ellan det tidigare näm nda G em einschaft och den föreställda gem enskapen är a tt den senare är abstrakt: en person kan inte känna gem enskap m ed alla i en nation eller en etnisk g ru p p , utan han känner gem enskap med en för m ånga gem ensam före ställn in g om nationen eller den etniska gruppen. G em einschaft i den klassiska sociologiska betydelsen förefaller vara något b ety d lig t m er k onkret, t ex delade livsvillkor och överskådlig påtag lig gruppgem enskap. M en de processer som håller sam m an g em en skapen förefaller vara desam m a oberoende av om den är ko n k ret eller abstrakt:
”G em einschaft genererar fiender — både inre och y ttre fiender. V änskap och fiendskap b e tin g a r varandra i G em einschaft: m o t säm ja och välvilja inom g em enskapen svarar osäm ja och illvilja m o t g em enskapens o m v ä rld .” (A splund 1991: 71)
De val som träffas av gem enskapen inskränker individens handlings utrym m e. D et är just denna sorts nödvändighet som kom m it att bli en politisk kraft under senare år. Delvis har den blivit det inom ramen för e tt slags ny nationalism som dock snarare bör kallas etno- centrism (för en detaljerad utredning av förhållandet mellan olika former av nationalism , etnocentrism och annat se Kellas 1991).
D et som idag kallas nationalism skiljer sig från vad som under slu tet av 1800-talet gavs sam m a nam n. H obsbaw m beskriver 1800-talsnationalism en på följande sätt:
”1 a rto n h u n d ra ta le ts ’u tv eck lad e’ länder var g ru n d a n d e t av en rad ’n a tio n e r’, som k o m binerade den nationella staten m ed den n a tio nella ekonom in ty d lig en e tt c e n tra lt led i den historiska o m v an d lingsprocessen och u p p fattad es även på d e tta s ä tt.” (1994: 221)
1800-talets nationalism var en del av m odernitetens utveckling, helt enkelt. D en etablerade en avgränsad ekonom isk och politisk enhet. N atio n alstat och nationalekonom i blev överlappande.
D agens nationalism är inte alls av detta slag. Medan nationalis m en tid ig are var positivt relaterad till nationalstaten, kan m an idag hävda a tt d et om vända förhållandet gäller: nationalstatens kris tycks leda till aggressiv nationalism (0 steru d 1996). Dagens p oli tiska nationalism tar alltså inte per definition nationalstaten för given, utan handlar snarare om vilken kollektiv enhet individen skall tillhöra. D en innesluter en m ängd olika aspekter såsom na tio n aliteten , etn iciteten , främ lingsfientligheten, rasismen och flyk tingfrågan. För a tt kunna förstå den inom ram en för nödvändighe tens po litisk a tidsanda vill jag göra gällande a tt den får sin kraft ur e tt slags etnocentrisk nödvändighet.
U tm ärk an d e för denna är a tt individen inte per definition anses tillh ö ra det land där hon blivit född, utan a tt hon tillh ö r någon annan enhet (folkgrupp, biologisk eller k ulturell ras, nationalitet) som för det m esta också anses ha hem ortsrätt i e tt visst, geografiskt avgränsat om råde. M ellan den abstrakta nationen och individen, spränger etnocentrism en in en förm edling som definierar såväl n ationen som individen.
M edan 1800-talets nationalism som sagt var en del av m oderni teten , representerar vår tids nationalitetsfråga e tt m otstånd m ot m o d ern iteten - e tt ”försök a tt bygga barrikader m ot den m oderna världens krafter...” (H obsbaw m 1994: 223). Dessa barrikader är b lan d n in g ar av kulturkonservativ antim odernitet som syftar till att bevara en k u ltu r, e tt språk etc och e tt m otstånd m ot m odernitetens ab strak ta ekonom iska karaktär (som t ex fördelar lönearbeten och därm ed livschanser i förhållande till arbetskraftskostnader i olika regioner) eller, m ed andra ord, m ot den internationaliserade m ark nadens nedbrytande kraft. I synnerhet ur den senare aspekten rik tar sig etnocentrism en m ot m odernitetens själva h järtp u n k t: före ställn in g en om a tt vi har e tt val. E tnocentrism en etablerar n äm ligen en starkare eller svagare form av nödvändighet som t ex innebär a tt endast svenskar (hur det nu ska definieras) skall få arbe te eller sociala rä ttig h e te r eller rätt att bo i Sverige. M änniskor som bor i Sverige idag tillåts i m ånga fall inte själva välja om de är sven skar eller n åg o n tin g annat, på samma sätt som judar saknade möj-
lig h et a tt välja om de var judar eller ej i 30- och 40-talens Tyskland. M änniskors m ö jlig h et a tt välja var de vill bo har på m o t svarande sätt begränsats, även inom länder. S tam tän k an d et har v ak nat till liv igen, för a tt u ttry ck a det med Lasch (1995) och d et pro- blem atiserar den väljandets k u ltu r som m o d ern iteten har g iv it upphov till.