I en rad avseenden har vi valfrihet. Vi kan t ex välja vilken tid n in g vi vill läsa m fl liknande val. S am tidigt är n aturligtvis sådan val frihet i olika avseenden inskränkt: man väljer i allm änhet m ellan olika färdiga alternativ och kan nästan aldrig få exakt det m an vill ha. En tid n in g eller något annat liknande ska tilltala m ånga och av d et skälet är valfriheten förknippad med individuellt jäm kande.
D en m oderata valfrihetsrevolutionen handlade om m edborgar nas relationer till staten och det offentliga serviceutbudet. D et senare har som näm nts varit reglerat av statlig och kom m unal m onopolisering. Som m edborgare har man således inte haft sam m a in d iv id u e lla v a lfrih et som m an haft som k o n su m en t. V alfrihetsrevolutionen syftade i det perspektivet till a tt m edbor garna skulle kunna välja m ellan tjänster som tidigare var m o nopoliserade av stat och kom m un och privata alternativ.
S ituationen m ed m onopoliserad offentlig tjän step ro d u k tio n innebär a tt m edborgarna m åste tilläm pa antingen en voicestrategi eller en ställföreträdande exitstrategi. Voicestrategin går då u t på a tt m an på olika sätt försöker förbättra den offentliga service m an är tvungen a tt efterfråga. M an har alltså inte m öjlighet a tt välja
alternativ service. D en ställföreträdande exitstrategin går u t på a tt m an u tn y ttja r differenser i det offentliga serviceutbudet genom a tt flytta. N yckeln i en sådan strategi var tidigare bostadens geogra fiska belägenhet: genom a tt köpa en bostad belägen på en viss plats fick m an på köpet också service av viss kvalitet.
D enna stela serviceorganisation började som näm nts m jukas upp under 1980-talet och valfrihetsrevolutionen föregick av en m odell av s k institu tio n ell konkurrens och socialiserad valfrihet. D enna innebar a tt d et offentliga m onopolet bibehölls m en a tt konkurrens m ellan olika offentliga in stitu tio n er tilläts. O m m an alltså var m issnöjd m ed t ex dagis i närom rådet, kunde m an flytta till ett annat dagis, utan a tt behöva tilläm pa den ställföreträdande exit strategin. E tt m otiv för denna valfrihet inom det offentliga m ono polets ram , var a tt däm pa ökade tendenser till boendesegregation. D et är inte utan a tt m an kom m er a tt tänka på B erlinm urens fall. M ånaderna före fallet flyttade en strid ström av östtyskar till väst. E tt sätt a tt hålla kvar dem i öst var a tt riva m uren. Med fri rörlig het m ellan de båda zonerna kunde m an bo kvar i öst m en ändå få tillg ån g till det m an ansåg var bra i väst. D essutom finns en socialpsykologisk m ekanism i detta: m an vill fly när m an är inlåst, inte när m an är fri.
V alfrihetsrevolutionen är en spegel i vilken man kan betrakta sam hällets m o tsättn in g ar och intressekonflikter. Dess förskjutning av m edborgarnas inflytande till ”det lilla sam hället” skapar em el lertid också en rad nya motsägelser. I sam m anfattning kan sägas att den privatiserade valfriheten på en och sam m a gång ger e tt bidrag till det s k tvåtredjedelssam hällets framväxt och erbjuder medel åt sådana individuella handlingsstrategier som krävs för a tt hantera det, han d lin g strateg ier som tenderar a tt cem entera skillnaderna m ellan sam hällets olika delar.
O m valfrihetsrevolutionen bedöm s som jäm likhetsreform är den e tt g ig a n tisk t m isslyckande, m en om de statliga och kom m unala subventionerna till privata alternativ hade saknats skulle förm odli gen konsekvenserna varit än värre. O m valfrihetsrevolutionen på skolans om råde avvecklas genom a tt statsbidragen sänks och om
b e s p a rin g a rn a inom den o ffe n tlig a skolan s a m tid ig t fo rtsätter, kan se g re g a tio n sk o n sek v e n sern a av v alfrih e tsre v o lu tio n e n s avveckling b li m in s t lik a allv a rlig a som av dess införande. D e tta leder till e tt slags u tp re s s n in g s s itu a tio n . D e tta illu stre ra d e s sy n n e rlig en ty d lig t i rik sd ag e n s d e b a tt om frisk o lo r i ju n i 1995 (Riksdagens snabbproto
koll 1 9 9 4 /9 5 :1 1 3 ).
D e b a tte n visade för d e t fö rsta h u r d en tra d itio n e lla u p p f a ttn in g en om p a rtie rn a s p la c e rin g p å h ö g er-v än stersk ala n k an spela oss sp ra tt. M ed u tg å n g s p u n k t i id e o lo g ie r k u n d e d en n a tu rlig tv is k a l las en sk e n d e b a tt. S o cia ld em o k ra tern a v ill k n a p p a st ha e tt system m ed p riv a tise ra d v a lfrih e t eftersom d e t le d er till o rättv iso r, d e tta ty c k te s m a n e m e lle rtid in te k u n n a säga ö p p e t u ta n m an d e k la re ra de s it t stö d för in d iv id u e ll v alfrih e t s a m tid ig t som m an drev ig e n om förslag som försäm rade den. M o d e ra te rn a hade lyckats g ö ra d en p riv a tise ra d e v alfrih e te n till en b red fråga g en o m a tt su b v e n tio n e ra v alfrih e te n e k o n o m isk t m en m a n v ille u p p e n b a rlig e n in te ta äran å t sig för d e tta i d e b a tte n . V alfrih etsre v o lu tio n en v ar så in d iv id u a lise ra d a t t d e t k n a p p a st ens g ic k a t t a rg u m e n te ra för d en i k lassterm er.
D e b a tte n var d essu to m o tr o lig t in s k rä n k t eftersom se g re g atio n en d a st föreföll h a n d la om p engar, tro ts a t t d e t finns en rad a n d ra u te s tä n g n in g s m e k a n is m e r i t ex p riv atsk o lo r: t ex avsaknad av sk o ls k ju ts, a rb e ts p lik t, social m iljö , själv fö rtro en d e.
V ad d e b a tte n e m e lle rtid frä m st visade var e t t av p o litik e n s sm å u n d e rv e rk . T ro ts a tt k rism e d v e ta n d e t b liv it e t t slags m e ta p o litik i S verige och a tt m o d e ra te rn a är d e t p a rti som sta rk a st fra m h å llit b eh o v e t av k rism e d v e ta n d e , v ille de slösa m ed sta te n s annars så sn å lt o m h u ld a d e p e n g a r i syfte a tt ge fler m ö jlig h e t a t t u tö v a v a l frih e t n är d e t g ä lle r skolan. S o cia ld em o k ra tern a v ille spara och skära ned de o rä ttv isa su b v e n tio n e rn a till p riv a ta se rv ic ea lte rn a tiv m ed sa n n o lik konsekvens a t t se g re g a tio n e n ökar, tv ä rte m o t vad m a n a lltså sade sig v ilja u p p n å. D e t är bl a om sådana p o litisk a u n d e rv e rk de följande k a p itle n ska h an d la.