N är vi betraktar valfrihetsrevolutionen som sam hällskonstruktion b lir den som visats i hög grad e tt socialt nollsum m espel. D en låter sig lä tt definieras i term er av det industriella sam hällets klass- och skiktuppdelningar. D en låter sig vidare sm id ig t placeras in i det industriella klassam hällets politiska höger-vänsterdim ension. Som sam hällskonstruerande fråga kan m an förvänta sig a tt valfrihetsre volutionen får e tt begränsat p o litisk t stöd eftersom den i just detta avseende inte överskrider klass- och skiktgränser.
Valforskare som försökt m äta sam bandet m ellan höger-vänster- position och inställningen till olika frågor har funnit a tt sam ban d et främ st gör sig gällande i inställningen till jäm likhet och m inst i inställningen till frihet (se t ex Åberg 1991). O m d etta är sant skulle ovan återgivna resultat tyda på a tt frågan om privatiserad valfrihet är överbestäm d av jäm likhetsfrågan. Kanske är det så att när valfrihetsfrågan lösgörs från denna överbestäm ning, och fram står som en frihetsfråga, kan den bli e tt p o litisk t budskap som överskrider jäm likhetsfrågans sociala bestäm ningar? D en politiska situationen skulle säkerligen vara b ety d lig t lättare a tt begripa om valfrihetsrevolutionen vore en renodlat ideologisk fråga, en över klasspolitik som helt enkelt ställdes m ot en tidigare underklasspo litik. Så enkelt är det inte. För det första föregicks den m oderata valfrihetsrevolutionen som näm nts av e tt socialdem okratiskt valfri- hetsarbete som i lik h et m ed valfrihetsrevolutionen försökte ändra relationen m ellan staten och m edborgarna. V iktiga skillnader finns naturligtvis: socialdem okraterna föreställde sig e tt slags socialise- rad valfrihet, m oderaterna en privatiserad. G run d tan k en a tt m ed borgarna skulle transform eras till kunder och servicen bjudas u t på e tt slags m arknad var em ellertid densam m a och därm ed kom ser viceu tb u d et a tt förflyttas från den politiska till den ekonom iska sfären.
För det andra utform ades den m oderata valfrihetsrevolutionen som en klass- och skiktöverskridande p olitik. Politiska teoretiker har hävdat a tt e tt sätt a tt göra det är via e tt slags folkliga appeller,
folkhem m et är e tt exempel på en sådan (Fryklund & Peterson 1987). I valfrihetsrevolutionen finns förvisso konnotationer till folkliga tem ata, t ex byråkratiförakt m en poängen är nog a tt dess
budskap är klass- och skiktöverskridande utan a tt ha en specifikt folklig appell. D en överskrider i stället klasser och skikt genom att den är
alltigenom individualistisk. V alfrihetsrevolutionen är en p o litik som anropar individen som subjekt, för a tt använda en form ulering av A lthusser tagen u r s itt sam m anhang. D en hänvisar inte till någon överindividuell kategori (nationen, folkhem m et etc), häm tar inte stöd ur något överindividuellt eller m oraliskt ansvarstagande, utan sätter sin lit till m arknaden, dess osynliga hand och individuella aktörer. V alfrihetsrevolutionen handlar om privatiserad valfrihet och proklam erar rätten a tt välja sådant som tidigare varit m ono poliserat. V alfrihetsrevolutionen vänder sig till individen i den ”lilla” världen. Ö k n in g en av u try m m et för privatiserad valfrihet kan em ellertid få som avsedd eller icke avsedd konsekvens a tt sam hället förändras e n lig t det sociala nollsum m espelets förutsägbara krafter.
V alfrihetsrevolutionen skapade em ellertid också e tt ekonom iskt stödsystem så a tt individer som saknar ekonom iska fö ru tsättn in g ar a tt välja ur d et alltm er differentierade u tb u d e t också kan upp träd a som subjekt eller, rättare, som aktörer på servicem arknaden. Så ledes kan valfrihetsrevolutionen just därför attrahera andra än redan gynnade individer.
Dess k o n stru k tö rer var n atu rlig tv is m edvetna om a tt politisk fram gång följer av breda budskap som är klass- och skiktöverskri dande. D e tta förklarar varför valfrihetsrevolutionen iscensattes m ed hjälp av generösa statlig a subventioner till privata servicealternativ. D ärm ed u p p står en m otsägelse m ellan valfrihetsrevolutionens ideologiska stö d tru p p er (i princip de redan gynnade, om generali seringen tillåts) och dess praktiska stö d tru p p er (m indre gynnade som ser effektiv valfrihet som e tt medel a tt förbättra sin livssitua tion). M ot den bakgrunden kan m an säga a tt valfrihetsopinionen är sam m ansatt av i synnerhet två m otiv: e tt ideologiskt och e tt prak tiskt. D et ideologiska m otivet i opinionen förbinder valfrihet m ed
(ny)liberalism , m edan det praktiska har a tt göra m ed ökningen av in d iv id u ellt h andlingsutrym m e i syfte a tt skapa e tt b ättre vardags liv.
En del m enar a tt privatisering, m inskning av den offentliga sek torn och skattesän k n in g sp o litik är e tt u ttry ck för ”eliternas” u p p ror m ot välfärdsstaten. Lasch form ulerar d etta tem a så här:
”1 sk räm m an d e o m fa ttn in g har de p rivilegierade klasserna, ..., g jo rt sig oberoende både av de sönderfallande in d u stristä d e rn a och av o ffen tlig a tjä n ste r i allm änhet. D e sätter sina barn i privatskolor, a n slu te r sig till företagets sjukförsäkring och lejer p riv ata säkerhets v a k te r till skydd m o t d e t tilltag an d e våldet. D e har alltså avlägsnat sig från sam hället. D e har in te lu st a tt betala för o ffentliga tjä n ste r som de in te längre u tn y ttja r...” (1995: 40)
V älfärdsstaten håller en lig t d etta synsätt på a tt bli den fattiges fall skärm och d e tta försöker den nuvarande socialdem okratiska rege ringen, åtm in sto n e en lig t den själv, undvika genom a tt bibehålla den generella välfärdspolitiken. O m valfrihetsrevolutionen ska bli något annat än en m ekanism för skapandet av en differentierad väl färdspolitik och vinna stöd från en liten välbärgad e litg ru p p i sam hället, m åste den alltså ha en karaktär som framför allt ger den e tt bredare stöd. V alfrihetsrevolutionen försökte m ot denna bakgrund på en och sam m a gång m obilisera väljargrupper som inte vill beta la för en socialiserad valfrihet de inte behöver och väljare som länkar in privatiserad valfrihet i en självkonstruerande handlingsstrategi.
V alfrihetsrevolutionens självkonstruktiva drag avspeglar det individualiserade m oderna sam hället. M an kan därför anta a tt ju m er socialt lösgjord individen är, desto m er m åste hon konstruera sig själv. I e tt sådant perspektiv — som gör gällande a tt individen är lös och ledig, flyktig och rörlig — är det lätt a tt föreställa sig p ri vatiserad valfrihet som medel i individers självkonstruktion och därm ed också förklara det starka politiska stöd som privatiserad valfrihet tycks ha. Å andra sidan kan m an också tänka sig att ju m er inbäddad en individ är i en social m iljö som hon ogillar, desto m er intressant kan privatiserad valfrihet fram stå eftersom den erbjuder
e tt medel a tt kom m a bort från den sociala m iljön i fråga.
D en p o litik som ville öka valfriheten genom privatisering hade e tt ganska b re tt p o litisk t stöd av skälet a tt p olitiken kan ges olika m ening. I d et följande ska jag därför diskutera några av de in n e börder som den privatiserade valfriheten som självkonstruktions- strategi kan ha.