O m valforskningen genom sin forskningsstil iscensätter e tt val bakom väljarnas rygg, försöker rational choice-teorin förstå det politiska valet som konsum tion. Man hänvisar således inte till någon bakom liggande social stru k tu r eller liknande för a tt förstå och/eller förklara väljandet, utan ser det som en oförm edlad intres- seartikulation. P o litik liknas i princip vid bytestransaktioner på en m arknad även om d et för det m esta fram hålls a tt politiska byten är b e ty d lig t m er kom plexa än ekonom iska byten:
”D e n re le v a n ta sk illn a d e n m e lla n m a rk n a d och p o litik lig g e r in te i d e slag s v ä r d e rin g a r/in tre s s e n so m in d iv id e rn a a n s lu te r sig till u ta n i de v illk o r u n d e r v ilk a de d riv e r sin a in tre ss e n . P o litik är en s t r u k t u r av k o m p le x a b y te n m e lla n in d iv id e r, en s t r u k t u r in o m v ilk e n m e d b o rg a rn a fö rsö k er a tt k o lle k tiv t u p p n å sin a e g n a, p riv a t de-
finierade syften som in te kan uppnås effektivt m ed hjälp av enkla m a rk n a d stra n sa k tio n e r.” (B uchanan 1988: 124)
D e n p o litis k a m ä n n isk a n b eskrivs e g e n tlig e n in te som sådan, u ta n som en homo economicus som ta g it ste g e t in i d en p o litis k a sfären och d ä r ”...o rie n te ra r sin a p o litis k a b e s lu t, i sy n n e rh e t sin a b e s lu t v id val, h e lt m o t deras b e rä k n in g s b a ra n y tta ( u tility ) och så til lv i d a h a n d la r ’r a ti o n e llt’” — D a h re n d o rfs ord för a t t b esk riv a D o w n s k o n s tr u k tio n homo politicus (1 9 7 1 : 17). R a tio n a l c h o ice -te o rin s u tp rä g la d e e n d im e n s io n a lite t ta r sig in te b ara u ttr y c k i a n ta g a n d e t om a t t m ä n n is k a n är e k o n o m isk t ra tio n e ll, u ta n också i a t t alla sa m h ä lle ts sfärer och o m rå d e n är e k o n o m isk a eller i p r in c ip e k o n o m isk a.
O m m ö jlig h e te n a tt v älja finns, kan m a n an v än d a en rad o lik a m e to d e r a tt träffa val som k an skiljas å t i fråga om åsyftad ra tio n a lite t resp e k tiv e re s u lta te ts r a tio n a lite t. E tt val kan t ex träffas u n d e r p åv e rk an av, säg, astro lo g i eller ta lm y s tik och i efte rh a n d visa sig vara r a tio n e llt vad re s u lta te t beträffar. E tt val kan å a n d ra sidan också föregås av a lle h a n d a ra tio n e lla in fo rm a tio n ssö k n in g a r etc och i efte rh a n d visa sig vara irra tio n e llt tro ts d e n ra tio n e lla valp ro ces sen. Val kan a lltså i p rin c ip v ariera e n lig t följande:
F ig u r 4 .1 : V a lp ro c e d u r och v a lre su lta t
ej ra tio n e llt V alresu ltat
ra tio n e llt
S y fte t h är är alls in te a tt fö rd ju p a d e n n a analys, e n d a st a tt rin g a in r ik tn in g e n i v älja n d e ts u tv e c k lin g u n d e r in v erk an av m o d e rn ite ten: m o t en s a m tid ig t ratio n e ll v a lp ro c e d u r och e tt fö rm o d a t ra tio n e llt v a lre su lta t. D en ra tio n e lla k a lk y le n h a r i a llt h ögre g ra d k o m m it a t t bli v ä lja n d e ts d o m in e ra n d e in n e h å ll, s a m tid ig t som tro n a tt
V a lp r o c e d u r ej r a tio n e ll______________ r a tio n e ll
1 2 3 4
denna skall ge upphov till e tt rationellt valresultat på m otsvarande sätt b liv it spridd.
Redan W eber upplyste baksidan av denna u tv eck lin g srik tn in g — rationaliseringsprocessen — genom att förutsäga dess iskalla och m etalliska karaktär. Individen i denna alltigenom rationaliserade värld är homo economicus, en värdeinvalid m ed psykopatiska drag. Eller, m ed A rgullol & Trias, en barbar:
”...en m än n isk a som in te känner till den k u ltu re lla eller etisk a ram inom vilken hennes h an d lin g ar och beslut äger ru m ; en varelse i g ru n d e n u tan ansvar, h elt form ad efter tek n isk a m allar...” (1993: 35)
D en ratio n ellt väljande individen är det m oderna sam hällets m än- niskom odell sam tid ig t som m odellens fullständiga genom förande förm odligen skulle innebära sam hällets upplösning - kvar blir endast en relation m ellan individen och staten.
P olitiken är bem ängd av föreställningar om sam hällsm oral, soli d aritet, sam arbete, det gem ensam m a och allm änna bästa och lik nande. H är kan t ex näm nas a tt grundvalen för Lewins (1988) k ri tik av rational choice-teorin är em piriska indikationer på a tt allm änintresset har större betydelse i politiken än egenintresset. M ot den bakgrunden fram står rational choice-teorin applicerad på p o litik en som utru stad m ed en m ission, näm ligen a tt avro m antisera politiken. I en uppsats just m ed titeln Politik utan roman
tik belyser Buchanan a tt avrom antiseringen i m ycket handlar om
a tt sätta d et individuella handlandet i centrum och därm ed b eg ri pa p o litik en på e tt annorlunda sätt:
”P u b lic choice-teorin tar de in s tru m e n t och m eto d er som har u tv eck lats till hög analytisk nivå i den ekonom iska teorin och till- läm par dem på den o ffentliga sektorn, på p o litik e n , på sam hällse kon o m in . Liksom i den ekonom iska teorin g år analysen u t på a tt sä tta b etee n d et hos enskilda agerande i den p o litisk a sektorn — dvs b etee n d et hos m edborgarna i deras k ap acitet som väljare, som k a n d id a te r till p o litisk a poster, som valda representanter, som ledare eller m ed lem m ar av p o litisk a partier, som byråkrater (sam tliga ro l ler i ’d e t offentliga v a le t’) — i sam band m ed d et kom plex av resu ltat som vi ia k tta r eller skulle k u n n a ia k tta .” (B uchanan 1986: 36)
E tt avrom antiserat p o litisk t val skulle då kunna beskrivas som e tt val m ellan olika politiska krafter som sätter m axim erandet av det egna intresset i centrum och som te n d en tiellt ham nar i m o tsä tt n ing till vana u tb ild ad av trad itio n eller genom socialisation, till h ö rig h et till grupper, personfixering och ledares karism a m m .
E tt sådant val görs av en upplyst p o litisk konsum ent som väljer m ellan altern ativ på en politisk m arknad. D en politiska ideologin b lir den politiska m eningsproducentens affärsidé. D en politiska propagandan antar m er och m er karaktären av m arknadsföring el ler, h elt enkelt, p o litisk reklam . O p in io n sin stitu ten och delvis också valforskningen b lir serviceverksam heter i förhållande till den p o litisk a m en in g sp ro d u k tio n en och reklam en. P artierna låter undersöka opinionen och väljargrupperna in i m insta detalj och väljer s itt budskap och lanseringen av det m ot den bakgrunden, dock för d et m esta inom affärsidéns ram. D ärm ed sker också e tt slags in s titu tio n a lis e rin g av p o litik e n som en k o n su m - tionsm arknad.
D e t centrala i d e tta perspektiv på p o litik är a tt väljaren ses som en k o n su m en t av politiska idéer och förslag. Väljaren antas äga för m ågan a tt träffa e tt rationellt val m ellan olika alternativ. D en p o li tiska p ro d u k tio n en svarar partierna för: de producerar politisk m e ning. V äljaren ägnar sig em ellertid åt politisk konsum tion. H an väljer m ellan alternativ som huvudsakligen utform as av andra — han konsum erar d et partierna producerar. D enna konsum ent u p p träd er inom e tt sam m anhang som har m arknadslika drag: olika p ro d u cen ter konkurrerar; den starke överlever och får rätt; det sker öm sesidig anpassning m ellan de olika alternativen; karteller bildas. Poängen m ed den m er sociologiskt inspirerade valforskningen in sa tt i d e t sam m anhanget är a tt den försöker belysa h u r det p oli tiska valet struktureras av en rad olika faktorer, bl a just de fakto rer som rational choice-teorin är ganska skeptisk till och ser som ro m an tiserin g av e tt val styrt av individens individuella intressen.
Vad är eg entligen e tt rationellt p o litisk t val? E tt val kan u p p fattas som rationellt på åtm instone två olika sätt: å ena sidan kan e tt ratio n ellt val vara e tt val m ellan två eller flera alternativ som
föregåtts av en rationell kalkyl; å andra sidan kan e tt ratio n ellt val vara e tt p o litisk t val som svarar m ot t ex den livssituation man befinner sig i, dvs e tt konsistent val. Låt oss fundera över vad den första typen av rationellt val innebär, eftersom det är den som lig ger till g ru n d för föreställningen om det politiska valet som kon sum tion.
D et första m an bör fundera över är vad det egentligen innebär a tt d et finns rationella val. R im ligen a tt det också finns irrationel la val. Dessa två är varandras förutsättningar. O m så inte är fallet är bestäm ningen ”rationell” överflödig och m an bör endast tala om val. Vi m åste väl em ellertid anta a tt rational choice-teoretikerna m enar a tt vissa val är rationella och andra irrationella. D å är ratio nal choice-teorin e tt slags m oralteori — en ekonom isk m oralteori — som säger oss h u r vi bör välja: dvs träffa rationella val, v ilk et i sam m anhanget betyder a tt väga för- och nackdelar m ot varandra. E tt val förutsätter em ellertid alltid något slags kalkyl, rational choice begränsar kalkylen till a tt gälla nytta.
I den individuella aktörens perspektiv är denna nyttokalkyl en sak m en en h elt annan i den utom stående betraktarens perspektiv. D et häpnadsväckande inträffar då a tt rational choice-teorin bortser från aktörens perspektiv, eftersom den väljande aktören rim ligen alltid antar a tt hans val är i någon m ening rationellt. Vid tid p u n k t 1 hade jag den inform ationen och då fram stod det valet som ratio nellt m en vid tid p u n k t 2 hade jag annan inform ation som nu får det tid ig are valet a tt fram stå som irrationellt. För att k unna bedö m a om valet är eller var rationellt eller irrationellt m åste rational choice-teoretikern renodla betraktarens perspektiv.