V a lfo rsk n in g e n s d y n a m ik är i m y c k et h ö g g rad d en sta tis tis k a an a lysens d y n a m ik , v ilk e n e ta b le ra r två n ivåer i förståelsen av d e t p o li tis k a v ä lja n d e t d ä r tro ts a llt d en s tr u k tu r e lla nivån fra m stå r som ö v ero rd n ad . R a tio n a l ch oice-teori tillä m p a d p å p o litisk a val är till
synes individualistisk och i opposition till valforskningens stru k tu - ralism , m en bär drag av e tt slags väljandets m oralteori som gör utsagor om hu r individen bör välja, dvs rationellt och utan ro m an tik , och etablerar därm ed också två nivåer i förståelsen av väljandet. D en personliga k o nstruktionen av det politiska väljandet är något annat. D en handlar om p o litisk t väljande inom ram en för en personlig livssituation — vilken i och för sig kan delas m ed m ånga andra — och e tt personligt m eningsuniversum — vilket också kan delas m ed m ånga andra. För a tt kom m a den på spåren krävs s tu d i er av personers livssituationer och politiska m en in g sk o n stru k tio - ner.
I H elsingborgsundersökningens enkät försökte vi finna in d ik a torer på personlig politisk m eningskonstruktion genom a tt ställa olika självdefinierande och situ atio n sd efin ieran d e frågor som kunde kom bineras m ed olika personliga, politiska och sociala fakta. Eftersom enkätm etoden syftar till och leder till generaliserande utsagor om hela populationer, ligger det i sakens n atu r a tt den te n derar a tt dölja själva objektet: det personliga. M en en del av våra resultat gör a tt m an åtm instone kan peka på vissa tendenser.
Vi påstod a tt Det viktigaste med att ha ett arbete är a tt det ger mig en
fa st inkomst och svarsalternativen var e tt stark t resp. e tt svagt
instäm m ande, e tt stark t resp. e tt svagt avståndstagande, e tt varken eller-alternativ sam t vet ej. Svaren säger dels något om graden av in stru m en talism i svarspopulationen och dels något om behovet av try g g h et. För a tt göra resultatredovisningen något m er tilltalan d e har jag tillverkat e tt sim pelt jämförelsetal genom a tt subtrahera andelen stark t avståndstagande från andelen stark t instäm m ande. På d et viset u ppstår en skala från -100 till 100, där det förra b ety der a tt 100 % av de svarande tar stark t avstånd från påståendet, m edan det senare betyder a tt 100 % av de svarande instäm m er stark t i påståendet. V ärdet 0 betyder a tt lika m ånga tar stark t avstånd och instäm m er starkt.
I populationen i sin helhet är värdet 23,4, vilket innebär a tt andelen instäm m ande är större än andelen avståndstagande. D e tta värde kan sedan jämföras med andra kategoriers värde, t ex visar det
sig a tt m än är m er instäm m ande (27,9) än kvinnor (20,7). N u kan m an an ta a tt värderingen av inkom st varierar m ed faktisk inkom st, v ilk et också är fallet:
Tabell 4.1: In ställning till värdet av fast inkom st i förhållande till fak tisk t inkom st
<10.000 10-15.000 15-20.000 20-25.000 >25.000 kr/mån kr/mån kr/mån kr/mån kr/mån
Värdet av fast
inkomst 24,7 24,2 10,5 3,6 -5,3
H ä r ser vi e tt ganska ty d lig t sam band m ellan inkom st och värde ringen av fast inkom st: ju högre inkom st desto m er tar man avstånd från påståendet a tt fast inkom st är det viktigaste m ed a tt ha e tt arbete. Inställn in g en speglar alltså i någon m ening graden av ekonom iskt beroende. M en den speglar förm odligen också synen på förhållandet m ellan arbetsinnehåll, engagem ang och inkom st, på det viset a tt m an säkerligen i högre grad tar avstånd om m an anser a tt innehåll och engagem ang i arbetet är v ik tig t.
Sam bandet m ellan inställningen till fast inkom st och socioeko- nom isk sk ik ttillh ö rig h e t är också ty dligt: arbetare har värdet 40,0, m edan tjänstem än har 12,2 och företagare 6,0.
D et ovanstående visar e tt föga förvånande sam band m ellan en a ttity d och vissa aspekter av livssituationen. D et finns också ett sam band m ellan h u r m an definierar sig själv och attityder. Vi bad t ex respondenterna a tt ange vilken g ru p p de tillh ö r i sam hället. N ästan hälften ansåg sig tillhöra g ru p p en varken starka eller svaga, en tredjedel definierade sig som starka och en dryg tiondel som svaga. N ä r dessa självdefinitioner korsas m ed attity d ern a till fast in k o m st visar det sig a tt jäm förelsetalet för de svaga är 38,6, för varken svaga eller starka 28,6 och för starka 11,6.
Låt oss nu studera hu r den politiska sym patin inverkar. Inte helt oväntat har socialdem okratiska partisym patisörer det högsta jäm fö relsetalet, m edan m iljö p artister har d et lägsta:
Tabell 4.2: In ställn in g till fast inkom st efter partisym pati
Partisympatisörer Riksdagsvalet 1991 Riksdagsvalet 1988 Förstagångsvalet
Moderater 2 1 ,6 2 1 ,9 8 ,7 Folkpartister 5 ,9 8 ,0 15,1 Centerpartister 6 ,0 11,9 10,0 Socialdem okrater 42,3 4 0 ,0 3 8 ,2 Vänsterpartister 2,7 17,0 18,2 Nydem okrater 2 0,2 O O Miljöpartister -7,3 -12,3 O
Som synes är m önstret stabilt i valen 1991 och 1988. I första gångsvalet — respektive svarandes förstagångsval — försvagas m ön stret något. M an kan dock säga a tt attity d en a tt fast inkom st är det v iktigaste m ed a tt ha e tt arbete är en påfallande socialdem okratisk a ttity d , m edan m otsatsen gäller för m iljöpartiet.
O m vi nu kontrollerar hu r faktisk inkom st och socioekonomisk sk ik ttillh ö rig h e t inverkar så tycks det som om politisk sym pati åtm in sto n e stundtals spelar en självständig roll. N är det gäller fak tisk inkom st tillåter m aterialet jämförelser m ellan partisym patisö rer upp till en inkom st av 2 0.000 kr/m ån (i inkom stlägena däröver är alla partisym patisörsgrupper utom m oderater och folkpartister alldeles för små). I följande tabell har jag endast tagit m ed m ode rater och socialdem okrater och det vi ser är a tt det finns e tt p a rti p o litisk t m önster som tycks vara oberoende av inkom st:
Tabell 4.3: M oderaters och socialdem okraters attity d er till fast inkom st efter inkom st
Partisympatisörer <10.000 kr/mån 10-15.000 kr/mån 15-20.000 kr/mån Moderater
Socialdem okrater
24,3 18,4 19,1
M an har alltså en tendens a tt inta en för p artiet snarare än livssitu ationen typisk attity d .
På åtm instone delvis m otsvarande sätt förhåller det sig i de socioekonom iska skikten:
Tabell 4.4: M oderaters och socialdem okraters a ttity d er till fast inkom st efter socioekonom isk sk ik ttillh ö rig h et
Partisympatisörer Arbetare Tjänstemän Företagare
Moderater 26,5 18,8 11,6
Socialdemokrater 53,2 17,3 26,7
Som synes avviker de socialdem okratiska tjänstem ännen från m ön stret. D et kan bero på a tt de i hög grad är tjänstem än inom offent lig sektor, vilka ofta har låg inkom st och höga krav på enagage- m ang i arbetet (t ex inom barnom sorg och sjukvård). D etta faktiska arbetsvillkor kan få konsekvensen a tt m an anser a tt inkom sten är m indre v ik tig än arbetsinnehållet.
D et ovanstående antyder a tt det finns e tt slags personlig kon stru k tio n av p o litisk m ening, som hindrar genom slagskraften från annars starka sam hällsstrukturer. D et finns också i våra data in d i kationer på a tt själva det politiska väljandet konstrueras personligt. Vi bad respondenterna beskriva hur de går tillväga när de bildar sig en u p p fa ttn in g och gav sex svarsalternativ: 1. e tt rationellt tillvä gagångssätt där m an väger för- och nackdelar m ot varandra; 2. ett känslom ässigt där m an förlitar sig på känslor och in tu itio n ; 3. e tt ko m m u n ik ativ t där man bildar u p p fattn in g efter diskussion med andra; 4. e tt konsistent där m an jäm för med andra av sina u p p fa tt ningar; 5. annat tillvägagångssätt; och 6. e tt vet ej-alternativ.
Som fram går av tabellen nedan är de rationella och känslom ässi ga sätten a tt b ilda u p p fattn in g de m est utbredda:
Tabell 4.5: Sätt att bilda u p p fattn in g efter partisym pati (% av respektive sym patisörsgrupp)
Rationellt K ä n slo m ä ssig t K o m m u n ik a tivt K o n siste n t A n n a t/V et e j
Moderater 44,0 39,5 8,4 6,0 2,1 Folkpartister 50,4 27,3 1 4 , 4 4,3 3,6 Centerpartister 5 9 , 4 31,3 9,4 0 0 Socialdemokrater 39,4 35,1 13,4 9 , 3 2,8 Vänsterpartister 42,1 44,7 7,9 2,6 2,6 Nydemokrater 45,1 34,1 12,2 4,9 3,6 Miljöpartister 36,6 4 8 , 8 2,4 2,4 9 , 7 Alla 43,0 36,4 10,9 6,1 3,6
N ågra tydliga partisym patirelaterade m önster finns inte m en vissa tendenser visar sig. I tabellen har jag m arkerat m ed fetstil vilket värde inom resp. beslutskategori som är högst. Folkpartisterna utm ärks av en stor andel som anser sig vara rationella m edan ande len känslom ässiga är m in st av alla, sam tid ig t som vi här finner den största andelen som bildar u p p fattn in g efter diskussion m ed andra (kom m unikativt). M an skulle kanske kunna kalla folkpartisternas profil rationellt-kom m unikativ. C enterpartisternas profil är den m est rationella. M iljöpartisterna profil är den u tta la t m est känslo mässiga, sa m tid ig t som andelen som svarat annat tillvägagångssätt eller vet ej är m ycket större än i någon av de andra sym pati- sörsgrupperna. M iljöpartisterna tycks alltså inte rik tig t passa in i sys tem et. Socialdem okraterna har ingen klar profil m en det finns dock ett kom m unikativt-konsistent drag som man lägger märke till.
D et kan också konstateras a tt alla de borgerliga sym patisörs- grup p ern a ligger högre än populationen i sin helhet vad gäller det rationella sättet a tt bilda u p p fattn in g , m edan övriga sym patisörer ligger under g en o m sn ittet. D en borgerlige väljaren tycks alltså i högre grad definiera s itt väljande som rationellt. O m vi lägger in sätten a tt bilda u p p fattn in g i den höger-vänsterdim ension som u ppstår när de svarande själva definierar sin politiska sym pati, så fram kom m er a tt högersinnade resp. varken höger- eller vänster-
sinnade har en m er u tta la t rationell u ppfattning om hu r de går till väga när de bildar up p fattn in g . De vänstersinnade och de som inte vet h u r de ska placera sig i höger-vänsterdim ensionen definierar sig i m in d re u tsträckning som rationella. De vänstersinnade är em el lertid i m indre grad känslom ässiga och i högre grad än andra soci ala och konsistenta i s itt sätt a tt bilda up p fattn in g .