Höger-vänsterdim ensionen inom politiken innebär att vi föreställer oss a tt det finns ett val m ellan m inst två relativt väldeflnierade hand lingsalternativ: det ena till höger, det andra till vänster (och kanske e tt tredje däremellan). Varje sådan generell föreställning ham nar med nödvändighet i m otsättning till olika konkreta förhållanden, vilket inte alls behöver indikera höger-vänsterstruktureringens kris utan m ycket väl kan antyda dess styrka och dominans.
Som form för politisk stru k tu rerin g existerade höger-vänster- u p p d e ln in g e n före d e t in d u strie lla g e n o m b ro tte t i Sverige. In d u strip ro d u k tio n en s båda klasser — arbetare och kap italister — kom på den politiska arenan a tt utan större svårigheter finna
u ttry c k på ömse håll av höger-vänsterdim ensionen. Svenskt p o li tisk t liv har varit osedvanligt klasspräglat med såväl e tt stort klass- o rg an isa tio n sin fly ta n d e på p o litik e n som en m ycket stark k lasstru k tu rerin g av individuella politiska val. I förhållande till det m oderna sam hällets v alk u ltu r — innebärande a tt m änniskan realise rar sig själv genom val — representerar denna k lasstrukturering en faktisk tröghet. N är sam bandet m ellan klasstillhörighet och p o li tisk t val börjar a tt försvagas under efterkrigstiden och den s k åsiktsröstningen blir, åtm instone ten d en tiellt, allt viktigare på klassröstningens bekostnad, kan m an se detta som en illustration av vad Beck m enar m ed reflexiv m odernisering. För Beck består m odernism en av två m om ent: m odernisering av förm oderna tra d i tioner respektive m odernisering av det m oderna sam hället. Den senare, reflexiva, m oderniseringen åstadkom m er en ”m odernitet bortom dess klassiska industriella utförande” (Beck 1992: 10). Å siktsröstningen kan m ot den bakgrunden ses som e tt slags dis-
embedding (Beck 1992; G iddens 1991) av den individuella politiska
orienteringen, innebärande a tt den politiska sym patin frikopplas från sitt sam band m ed den sociala kontext som individen befinner sig i. D en åsiktsröstande politiska individen är e tt slags politikens
economic man, en rationellt kalkylerande och väljande politisk aktör.
De för väljandet viktiga förutsättningarna, kalkylering (hushåll ning) och differentiering, får sina politiska uttryck genom en kalkylerande politisk aktör respektive ett differentierat p o litiskt liv.
M oderniseringen kom m er alltså ten d en tiellt i konflikt m ed den klassförankrade höger-vänsterstruktureringen av politiken. H öger- vänsterdim ensionen har em ellertid på senare tid upplevts som a llt m er problem atisk också av andra skäl. I synnerhet har nya eller nyaktualiserade politiska frågor, vilka inte rik tig t låter sig placeras på höger-vänsterskalan, b liv it allt viktigare. I den tidigare näm nda enkätundersökningen ställdes frågor om höger-vänsterskalan som ger en em pirisk belysning av detta.
D et är endast en knapp fjärdedel av svarspopulationen som anser a tt höger-vänsterskalan är relevant, medan en dryg fjärdedel anser den icke relevant. N ästan 35 % anser a tt den är delvis relevant.
Resten vet ej eller har inte besvarat frågan. H öger-vänsterskalan har alltså in g et överväldigande orienteringsvärde bland dessa slu m p m ässigt utvalda väljare.
Eftersom höger-vänsterdim ensionen är kopplad till en speciell klassuppdelning av sam hället, kunde m an hävda a tt förändringar av k lasstru k tu ren förklarar dess ringa orienteringsvärde: väljarna lever i en värld som inte speglas av skalan. D etta kunde vidare betyda a tt höger-vänsterskalan skulle ha större värde för dem som tillh ö r de klasser den avspeglar. O m vi titta r på svaren från perso ner m ed olika klasstillhörighet, finns det åtm instone en tendens till k lassk ik tn in g av a ttity d ern a till höger-vänsterskalan.
D iagram 6.1: A nser d u a tt höger-vänsterskalan passar för a tt beskriva po litisk a åsikter i dag? (%)
Alla Oklassificerbara Företagare Högre tjänstemän Mellantj.män Lägre tjänstemän Facklärda arbetare Ej facklärda arbetare
S tö rst a n slu tn in g får skalan b land facklärda arbetare, högre tjänstem än och företagare. Bland dessa är också andelarna som anser a tt skalan är delvis relevant stora och andelarna som anser den icke relevant små. M inst anslutning far den, som m an kanske kunde vänta
sig, bland dem som inte kan klassificeras och bland m ellantjänste- m än m en också bland ej facklärda arbetare. M an kan hävda a tt de som anser a tt höger-vänsterskalan är relevant upplever att de har politisk representation i ett politiskt system som väsentligen är prä g lat av höger-vänsterdim ensionen — de upplever en överensstämmel se m ellan den egna livssituationen och politiken. De som befinner sig i m ellanpositioner, de som ej kan klassificeras och ej facklärda arbe tare kan tänkas uppleva samma förhållande som dissonant, varför de också i högre grad ifrågasätter höger-vänsterskalans relevans.
N är m an ber respektiveondenterna klassificera sig själva med utgångspunkt från höger-vänsterskalan ger sig för det första ett tydligt socialt samband tillkänna men det är också, för det andra, en stor andel i varje socialskikt som menar att de är varken höger- eller vänstersin nade. Facklärda arbetare, högre tjänstemän och företagare förefaller ha litet lättare att definiera sig som höger- respektive vänstersinnade.
D iagram 6.2: Placering på höger-vänsterskalan (%)
Oklassifi cerbara Företagare Högre tjänstem än M ellanlj.m än H Varken eller Lägre tjänstem än □ Vänste rsinnad Fackläida
arbetare ■ Högersi nnad
Ej facklärda arbetare
M ot den bakgrunden kan man gå vidare och se hur de olika poli tiska partiernas sym patisörer definierar sig själva i höger-vänster- term er. D et visar sig då a tt de m oderata partisym patisörerna består av störst andel högersinnade, m edan vi bland vänsterpartisterna som v äntat finner störst andel vänstersinnade. Bland socialdem o kraterna definierar sig hälften som vänstersinnade, m edan den andra hälften ser sig som varken höger- eller vänstersinnade eller inte vet. Folkpartister och centerpartister definierar sig i hög u t sträckning som ”m itte n p a rtiste r” om m an med det m enar m itte m ellan höger och vänster. M en bland dem finns också en stark d ragning m ot höger. K ds och ny dem okrati har liknande m önster bland sina sym patisörer även om högerdragningen är b e ty d lig t m er m arkerad. M iljöpartisterna är i 6 fall av 10 varken höger- eller vän stersinnade och i övrigt m er vänstersinnade. Intressant är a tt bland blankröstarna definierar sig över 60 % som varken höger eller vän ster, vilket antyder a tt de just har svårt a tt orientera sig längs höger-vänsterskalan sam tid ig t som de förm odligen upplever — v il ket blankröstandet antyder — a tt partierna orienterar m ed hjälp av den.
Slutsatsen av dessa data är inte entydig men det är ty d lig t a tt etik ettern a höger och vänster åtm instone delvis är relevanta för att beskriva socialt stru k tu rerad e politiska sym patier på e tt sådant sätt a tt beskrivningen överensstäm m er m ed gängse u p p fattn in g ar om det politiska rum m ets positioner, sam tid ig t som det finns både en m otvilja m ot a tt använda dem och en oförmåga a tt spegla den egna politiska positionen i höger-vänsterterm er. M otviljan och oförm å gan kan vara en v ik tig grogrund för de partier som inte placerar sig på höger-vänsterskalan m en inte desto m indre definierar sig i för hållande till den.
D et finns alltså platser i det politiska rum m et som både förbinds m ed vissa uppfattningar, vissa sociala skikt och vissa partier. De platser vi tydligast förnim m er är de till vänster, höger och i m itten , inte m in st som höger-vänsterdim ensionen är det politiska rum m ets dom inerande organiseringsprincip. A ndra dim ensioner som också har betydelse för de politiska partiernas relation till varandra är t ex
kö n , små och s to rs k a lig h e t, generation, m iljö , relig io n och e tn ic i- te t. T i l l viss del ö ve rla g ra r dim ensionerna varandra och kan i viss u ts trä c k n in g översättas i höger-vänsterterm er. Om v'i frånsett d e tta lå te r ovannäm nda d im e n s io n e r s a m tid ig t genom korsa det p o litis k a ru m m e t och placerar de p o litis k a partie rn a i dem, uppstår platser och to m ru m och v i kan erfara avstånd m ellan olilca platser. Som näm nts fin n s det platser, där höger-vänsterdimensiionen har rin g a o rie n te rin g svä rd e . M iljö frå g a n är den nya fråga som und e r de senaste 20 åren k o m m it a tt in ta en plats i det politis,ka ru m m e t och som har exponenter på flera o lik a h å ll längs höger-vänsterdim en- sionen — både i m itte n och på vänsterkanten - m en också en h e lt egen plats på en h e lt annan skala, v ilk e n i m ycket hiög grad d e fin i eras av ju s t m iljö p a r tie t som fra m g å r av figuren nedan.
F ig u r 6 .1 : P artiernas p la c e rin g i höger-vänster- respektive tillv ä x t - e k o lo g id im e n s io n e n (e fte r B e n n u lf & Johnsson 1993: 42)
e k o lo g i
®
1
©
LO
@
*---
CD
®
( n y d ) 'r tillv ä x tSom fra m g å r är höger-vänsterdim ensionen användbar när d e t g ä l le r a tt beskriva /w r/z -p o litik e n , e k o lo g i-tillv ä x td im ensionen är e m e lle rtid knappast d e t. Den dim ensionen definierats förvisso näst an h e lt av fö re ko m ste n av e tt m iljö p a rti och visatr därm ed den tra d itio n e lla p a rtip o litik e n s beroende av ekonomisk tillv ä x t.
en egen plats oberoende av höger-vänsterindelningen, och flyk tingfrågan som ny dem okrati exploaterade och m ed vars hjälp par tie t vann röster från alla håll.