Datainsamling och analys

I en kvalitativ studie är syftet att bygga en bättre förståelse för det studerade.

Formen är lämplig när vi försöker fånga in ett falls komplexitet (Stake 1995, s.16). Jag har använt en case-betonad metod för datainsamling. Yin (2003) framhåller att case-studien är att föredra när vi söker en holistisk bild av ett komplext fenomen. Miettinen anser att metoden är lämplig för att följa innovationsprocesser över tiden:

Case studies of local practices (innovation processes, network interaction, etc.) can help us understand innovations, the conditions in which they flourish (or fail), and effective policymaking: 1) by providing a window into processes of change, 2) making it possible to study and theorize concerning the key phenomena and mechanisms of innovations, such as trust, quality of interaction and learning, 3) making it possible to learn from local practices, 4) helping to trace the bottlenecks and critical problems that impede innovative activity.

(Miettinen 2002, s.119) Under studien har data samlats in på en rad sätt. Under urvalsfasen deltog jag i de möten (totalt 7 st.) där de ansökande projekten utvärderades och diskuterades. Detta har kompletterats med intervjuer med personer hos FMV (7 st.) om ursprunget, syftet och målet med detta projekt.

I de specifika projekten har jag deltagit som observatör i en rad projektmöten (14 st.) och genomfört intervjuer med projektledare och andra aktörer i projekten (30 st.). Vid projektstart samt ytterligare 2 gånger under studieperioden har de organisationer som deltagit i projekten besvarat enkäter om projektet. En längre förteckning av det empiriska underlaget återfinns i bilaga 1.

Då de olika projekten haft olika sammansättningar och olika arbetsmetoder har även studierna av dem skiljt sig åt. Vissa projekt har tillgängliggjorts via regelbundna avstämningsmöten, där jag fått möjlighet att delta. I andra projekt som arbetar närmare tillsammans har jag försökt skapa en förståelse för vad som händer genom att med jämna mellanrum intervjua olika projektledare och projektdeltagare. Det

insamlade materialets mängd och form skiljer sig därför något mellan de olika projekten, men fångar fortfarande en stor del av det arbete som bedrivits i projekten.

Intervjuerna genomfördes i semi-strukturerad form. Frågor förbereddes utifrån vad som hände i projektet, och vad andra aktörer diskuterat, men huvuddelen av frågorna var av öppen karaktär för att leda till ett samtal kring projektens arbete. Innan varje intervju studerades tidigare insamlad information, såsom projektplaner, rapporter och tidigare intervjuer, för att jag skulle vara så insatt som möjligt i det som kunde komma att diskuteras (jfr Stake 1995, s.15). Huvuddelen av intervjuerna har genomförts på deras arbetsplatser, i arbetsrum, konferensrum och liknande och omfattat mellan 30 minuter och 1,5 timmar. De olika projektmötena har varierat i längd ifrån 2–8 timmar.

Intervjuerna har spelats in och transkriberats i de fall där detta accepterades. Ett mindre antal intervjuer har genomförts utan inspelning, antingen för att den intervjuade varit obekväm med detta, eller för att diskussionerna har skett genom att vi vandrat runt i ett labb eller annan miljö där inspelning skulle vara svår av praktiska skäl. I dessa fall har minnesanteckningar nedtecknats omedelbart efter intervjuerna för att så bra som möjligt dokumentera vad som sagts.

Under de projektmöten jag följt har anteckningar tagits löpande under mötena. Dessa har renskrivits och kompletterats så snart som möjligt efter att mötet avslutats. Även om jag rimligtvis inte kunnat fånga allt som skett på dessa möten anser jag mig ha fångat in huvuddelen av det som diskuterats. Även denna datainsamling innebär en form av tolkning, och ibland noterades tankar och tolkningar jag gjort under mötena i anslutning till, men separerat från, dessa anteckningar.

Att enbart följa projektens arbete var dock inte nog för att förstå och förklara verksamheten. Detta var dock inte en empirisk utgångspunkt utan en insikt som uppstått under empiriinsamlingens gång. För att förstå kontexten har intervjuer därför genomförts med personer i programmets utkanter eller utanför. Samtidigt har fallbeskrivningarna kompletterats med en beskrivning baserad på sekundärdata såsom tidigare avhandlingar, uppsatser, utredningar och nyhetsartiklar för att ge en så god bild som möjligt av det som studerats. Detta källmaterial har sökts med två utgångspunkter, dels för att beskriva den pågående

förändringen i den svenska försvarssektorn, dels för att bättre kunna beskriva de deltagande organisationernas kontexter.

Rapporter och interna dokument hos FMV och Försvarsmakten är sällan lättillgängliga. Jag har i stor utsträckning fått förlita mig på material som personer ställt till mitt förfogande eller som jag kunnat begära från registratorer då det refererats i andra rapporter. En fara med detta är naturligtvis att de dokument jag fått tillgång till kan utgöra ett subjektivt och mer godtyckligt urval än om jag haft tillgång till myndigheternas hela arkiv. I flera fall har dock samma rapport refererats till av flera personer, varför de därigenom kan anses mer relevanta.

Utöver detta har representanter för de projekt som sökte men inte fick anslag frågats om vissa aspekter kring deras ansökan för att jag skulle få en större möjlighet till jämförelse. Material från webbsidor, tidningsartiklar, presentationsmaterial, rapporter och annan information har löpande sparats under projektets gång. Jag har försökt förstå försvarsindustrins logik genom att följa rapportering i branschtidningar och annan datainsamling. Allt detta för att så bra som möjligt förstå och beskriva dessa projekt.

2.4. Analys

Denna avhandling, som på många sätt är explorativ och empiridriven, kan varken klassificeras som rent induktiv eller deduktiv, utan snarare som abduktiv (Alvesson & Sköldberg 2008). Det är omöjligt att inte ta med sig uppfattningar in i en avhandlingsprocess. Trots detta har jag försökt att inte utgå ifrån en enskild modell som låser in den insamlade empirin i ett specifikt teoretiskt ramverk. I stället för att testa deduktiva hypoteser har jag försökt att utforska öppnare frågeställningar. Genom att ta en tydlig utgångspunkt i fallstudierna, eller berättelserna om projekten, har jag försökt att undvika att skriva historia baklänges med facit i hand, något som är en stor risk med studier av innovationsprocesser.

Analysarbetet har i viss mån pågått löpande under projektets gång.

Detta har möjliggjort viss triangulering, t.ex. genom att tolkningar av vad som egentligen försiggått under ett projektmöte senare diskuterats under intervjuer med de inblandade. Bearbetningen har skett genom att fallbeskrivningar löpande uppdaterats kring verksamheten i de olika

projekten samt vad som skett på programnivå. Dessa fallbeskrivningar har utgjort underlag inför varje ny intervju och är underlag till de nedkortade beskrivningar som återfinns i avhandlingens emipiriavsnitt.

Urval av innehåll och citat har gjorts för att på bästa sätt återge verksamheten i projektet.

De enkäter som genomförts under studien var ursprungligen tänkta att erbjuda jämförbarhet av projektens utveckling över tiden och jämförelse med de projektansökningar som inte fick finansiering. Då dessa enkätsvar endast gav mindre insikter i vad som försiggick i projekten har de i stället främst använts som underlag till intervjuer och som ett komplement att beskriva verksamheten i de olika projekten.

I denna text har personer och vissa organisationer anonymiserats för att skydda de inblandade. Under studien har sekretessavtal ingåtts med två organisationer. Dessa avtal har dock inte påverkat innehållet i denna text. De citat som används i texten är direkt avskrivna från intervjuinspelningarna eller från de mötesanteckningar jag gjort. I några fall har de mest talspråksmässiga uttrycken redigerats bort för att underlätta för läsaren.

Studien kan sägas huvudsakligen ta ett programstyrningsperspektiv, och flera aktörer som visserligen kan sägas påverka detta program har endast involverats genom sekundärdata. Detta innebär att varken representanter från Försvarsmakten eller Vinnova har intervjuats i denna studie.

Tonvikten i beskrivning och analys ligger på hur programmet utformats, realiserats och hur de olika projekten arbetar med att tolka och uppfylla de krav som ställs.

Då studien enbart täcker projektens första 2,5 år är det svårt att förutse vilka projekt som i framtiden kommer att leda till framtida nytta för samhället. Fokus ligger därför på att diskutera hur projekten bedrivits och hur det relaterar till etablerad teori, snarare än att försöka hitta modeller för hur rätt projekt kunde ha valts och initierats.