De finansierade projekten

I detta kapitel beskrivs hur arbetet bedrevs i de projekt som finansierats.

I detta kapitel presenteras de olika projekt som erhöll finansiering från TAIS-programmet och vars verksamhet jag följt. Av utrymmesskäl presenteras endast två av dessa projekt mer ingående (komponentprojektet och robotföretaget) och de övriga tre mer komprimerat. Samtliga projekt kommer dock att användas för analys och diskussion i de efterföljande kapitlen. Komponentprojektet och robotföretaget lyfts fram eftersom de har väldigt olika karaktär, medan de övriga tre projekten till sitt upplägg i stor utsträckning liknar komponentprojektet i konstruktion, kontext och samarbetsmetoder.

Detta kapitel knyter an till föregående analys genom att beskriva hur operationaliseringen av programmet skett på projektnivå, d.v.s. hur man formerar sig i projekten, vad man beslutar att göra, hur man samarbetar och de olika aktörernas roller. Dessutom beskrivs hur de motsättningar som beskrevs i föregående kapitel tas emot och hanteras av projekten.

Projektnamn Målsättning Deltagare

Komponentprojektet

Projektet tar fram kretsar för att möjliggöra radarsystem på UAV:er med avsevärt lägre energiförbrukning än

Projektet tar fram algoritmer för positionering vid

patrullering. Målet är övervakningsrobotar som på ett optimalt sätt i grupp täcker ett bevakningsområde. spana. Ett viktigt inslag är att realisera dessa teknologier i fysiska demonstratorer.

Projektet drivs av ett universitet i samarbete med forskningsinstitut.

Projektnamn Målsättning Deltagare är att en farkost ska flyga framför en trupp under förflyttning och självständigt kunna prioritera och utföra uppdrag. anpassa sig till situationen och lära sig genom

Figur 9.1: De finansierade projekten

9.1. Komponentprojektet

När TAIS-programmet utvecklades var det ett av tre föreslagna program som togs fram i konkurrens. Ett av de program som inte valdes handlade om komponentforskning men införlivades ändå i TAIS-programmet till slut. Detta projekt, komponentprojektet, kunde således väljas trots att det inte utvecklar några direkta autonoma teknologier utan fokuserar på komponenter som kan komma till nytta i bland annat UAVer.

Projektet färdades genom urvalsprocessen utan större problem. De som utvärderade kände i hög grad till aktörerna och vad de tidigare gjort.

Målen uppfattades som genomförbara och energiförbrukning uppfattades som ett område som idag begränsade utvecklingen. Projektansökan var den första som lämnades in till FMV och var med bland de första som godkändes.

Målsättningen är att uppnå en halvering av energibehovet för autonoma flygande farkoster genom att konstruera en energisnål lösning för de sensorer som behövs för spaning, övervakning och navigering.

Energisnåla kretsar anses även ha en rad civila tillämpningar. Flygande farkosters nytta begränsas idag av två faktorer, nyttolast och flygtid.

Dessa hänger samman, en tung farkost kräver mer bränsle för att flyga och kan därför inte vara uppe i luften lika länge som en lättare. Både storleken och energiförbrukningen är således viktiga faktorer för en UAV. En kraftig reducering av dessa är således intressant för de flesta typer av civila och militära farkoster.

Konkret innebär det att projektdeltagarna försöker utveckla en integrerad radarenhet som väger lite, klarar många funktioner (att generera högupplösta bilder, följa mål på marken och upptäcka om risk för kollision föreligger) och drar lite energi. Målen som sätts upp innebär både en energi- och viktreducering som är avsevärd jämfört med dagens teknologier (3–10 gångers förbättring). Denna lösning ska kunna vara realiserbar inom 5 år. Projektets mål får sägas vara ambitiöst i förhållande till den finansiella omfattningen. De 10 miljoner som erhållits för den första fasen (2,5 år) av projektet motsvarar 2–3 heltidsanställda under projektets gång. Projektet är uppdelat mellan flera olika personer på fyra olika organisationer: en avdelning på forskningsinstitutet, ett företag i en svensk försvarsindustrikoncern och två universitetsinstitutioner som forskar kring kretsar respektive systemteknik.

Projektet leds och administreras med oklanderlig förutsägbarhet av en projektledare (PL) från huvudsökande som har lång bakgrund på institutet och är/har varit adjungerad professor på de båda inblandade universiteten. PL har tidigare samarbetat med de flesta inblandade personerna i olika tidigare projekt och är även aktiv i en stor rad andra ansökningar och angränsande projekt. Eftersom huvuddelen av pengarna i TAIS skulle ligga utanför de traditionella försvarsaktörerna representerar han i ansökan det universitet där han är adjungerad professor, men vi tenderar att träffas i hans arbetsrum i institutets lokaler.

Hade inte ansökan fokuserat på nya aktörer samtidigt som institutet varit föremål för nedskärningar⁷⁵ hade institutet sannolikt stått som huvudsökande och projektledande.

75 En begränsning infördes för hur många uppdrag som Försvarsmakten fick lägga på institutet. Oavsett om institutet vann upphandlingar fanns således formella problem att beställa från dem utöver denna begräsning.

Arbetet är uppdelat i sju olika arbetspaket (AP 1–7) som leds av en organisation med stöd av de andra. Alla arbetspaketsansvariga träffas varje kvartal för att koordinera arbetet, men däremellan är det upp till ansvariga projektledare att kalla till och genomföra de möten som behövs för det praktiska arbetet. Hur detta organiseras varierar mellan arbetspaketen beroende på vilka aktörer som är aktiva i dessa. Till varje halvårsmöte bjuds även ”kunden” FMV in för att ta del av hur projektet fortskrider och vilka resultat som uppnåtts.

Projektet och dess arbetspaket kan sägas vara indelade i tre faser:

• Fas 1: Tydligare formulering av problemet med framtagande av systemdesign.

• Fas 2: Forskning inom de områden där kunskap saknas för att realisera systemdesignen.

• Fas 3: Sammanställning av resultaten till ett förslag inför en realisering i TAIS andra del.