Epistemologi och frågan om generaliserbarhet
4. Från forskning till innovation
För att kunna beskriva hur de presenterade otydligheterna i mål och syfte hanteras av projekten presenteras i detta kapitel en inledande översikt av teorier kring hur företag arbetar med FoU och hur forskningsbaserade innovationer realiseras.
Innovation är ett brett fält med många olika perspektiv och teoribaser.
I detta avsnitt fokuseras på några snitt som beskriver processen från forskning till kommersiell produkt, speciellt med fokus på forskningsbaserade uppfinningar. Med nödvändighet exkluderas därmed många fält och perspektiv, som visserligen är angränsande, men ej ryms i denna avhandling23.
Först diskuteras var gränsen mellan forskning och utveckling går och hur dessa begrepp skiljer sig (4.1). Därefter beskrivs hur företag strategiskt arbetar med FoU-frågor (4.2). FoU-processen har utvecklats från att betraktas som en företagsintern verksamhet till att ses som ett nätverk av samarbeten, eller som en marknad där olika former av kunskap köps och säljs.
Eftersom denna avhandling fokuserar på hur forskningsbaserade innovationer som uppstår i en forskningsmiljö på ett universitet eller institut genom olika mekanismer kommersialiseras ges en kortfattad beskrivning av forskningen om teknologiöverföring från en kontext till en annan (4.3). Slutligen beskrivs även forskning om teknologiöverföring från försvarssektorn till civila produkter.
4.1. Gränsen mellan forskning och utveckling
Termen Forskning och Utveckling (FoU) och dess amerikanska motsvarighet Research & Development (R&D) kan vara svår att definiera. Ofta används begreppen grundforskning, tillämpad forskning, produktutveckling och tillverkning. Verksamheten hos en forskare i ett 23 T.ex. utesluts här forskning kring tjänsteinnovationer, allmän entreprenörskapsforskning, organisation av FoU-projekt, portföljhantering och produktlivscykler.
laboratorium eller på ett företag utgör dock mycket sällan diskreta steg av dessa begrepp. Rousell m.fl. (1991) delar in R&D i tre typer:
• Inkrementell – Mindre förbättringar, låg risk, små belöningar.
• Radikal – Genererar i viss mån ny kunskap, högre risk och högre belöning.
• Fundamental – Kunskap som är ny för världen skapas, företagets kunnande ökar. Denna typ karaktäriseras av hög risk och osäker marknad och användningsområde.
Skiljelinjen mellan forskning och utveckling är svår att dra, men kanske är den tumregel som von Braun (1997, s.16) presenterar förnuftig:
1. Forskning strävar efter att transformera pengar till kunskap.
2. Teknologi(utveckling) är transformationen av kunskap till pengar (eller annan nytta).
Utveckling kan således beskrivas som transformation av kunskap som redan finns, medan forskning ökar den tillgängliga mängden kunskap.
Denna definition blir dock allt mer problematisk. Vi skulle kunna hävda att kunskapsmassan har blivit så stor och att det inom vissa områden finns en sådan mängd kunskap, att bearbetning av denna kunskapsmassa får forskningskaraktär. Att skapa kunskap om hur kunskap används, blir ibland även det en uppgift för forskaren.
Donald Stokes anser att den linjära modell som beskrivits tidigare är förenklad och felaktig, även om forskare på den tiden antagligen såg det som ett litet pris att betala för att få uppmärksamhet riktad mot forskningen (Stokes 1997, s.19). Men Stokes visar även med en rad exempel24 att det omvända flödet, från teknologi till vetenskap, är mycket vanligt, varför modellen behöver kompletteras. Han argumenterade för vad han kallar Pasteur’s Quadrant utifrån en fyrfältsmodell (se figur 4.3).
24 Exempelvis hänvisas till ”Project Hindsight” som studerade hur tjugo vapensystem utvecklades och konstaterade att 1 av 10 förändringar kunde spåras till någon form av forskning, 1 av 100 till grundforskning. De flesta förändringar var ett resultat av att begränsningar identifierats i befintliga system.
Användarinspirerad grundforskning
(Pasteur) Grundforskning
(Bohr)
Tillämpad forskning (Edison)
Nej Ja
Nej Ja
Beaktar användningsområde?
Söker grundläggande förståelse?
Figur 4.3: Stokes fyrfältsmodell. Den tredje kvadranten (Nej, Nej) utan titel
Han anser att vi kan prata om grundforskning (pure basic research), med Bohrs studier av atomens struktur som exempel på forskning med målsättning att skapa grundläggande förståelse, men utan ett visst användningsområde i åtanke. I den motsatta kvadranten använder han Edisons tillämpade forskning (pure applied research) som riktad endast mot användning, utan fokus på grundläggande förståelse.
Utifrån detta argumenterar han för att dessa två axlar går att kombinera, att vi kan bedriva forskning som både strävar efter ökad grundläggande förståelse, och har ett användningsområde i åtanke. Som exempel använder han Pasteurs arbete som både strävade efter att förstå mikroorganismer och använda denna kunskap för att bota sjukdomar och förbättra industriprocesser (jäsning, pastörisering etc.).
Stokes beskriver forskning som en process som bärs framåt av att forskaren gör olika val. Vid varje punkt finns det olika vägar som kan prövas, och forskaren väljer vilken av dessa stigar som ska utvärderas vidare. Stokes anser att det är i detta vägval som skillnaden mellan grundforskning och tillämpad forskning kan urskiljas. Målsättningen med grundforskning är att bredda vår förståelse av ett fenomen inom ett vetenskapligt fält (Stokes 1997, s.7). Tillämpad forskning är å andra sidan
riktad mot en individ eller grupps behov eller användning. Skillnaden mellan grundforskning och tillämpad forskning kan således beskrivas som förståelse vs. användning.
Den etablerade grammatiken för produktutveckling (en linjär, rationell förutsägbar sekvens utförd i logisk ordning) bygger på det underliggande antagandet att man vet vad det är som ska göras, att projektets innehåll är känt för alla inblandade parter (Engwall 2004). Så är dock sällan fallet för forskning och tidig produktutveckling där osäkerhet inte enbart är ett resultat av att all nödvändig information ännu inte inhämtats,25 varför modellen blir svår att tillämpa.
Engwall anser dock, med stöd av Pentland & Reuter (1994), att den sekventiella modellen fortfarande har relevans då den ofta snarare som en gemensam begreppsbild, snarare än en tydlig mall för hur arbetet bör bedrivas (Engwall m.fl. 2005; Engwall 2004).
Metaforiskt kan man säga att de formaliserade utvecklingsmodeller som företag använder utgör en grammatik för produktutvecklingsarbetet.
(Engwall 2004, s.20) Betraktar vi vidare skillnaden mellan forskning och produktutveckling kan vi se att denna åtskillnad i riktning/avgränsning blir än mer relevant. Om vi dessutom använder Stokes perspektiv om en process av beslut och därmed betraktar produktutveckling som någon form av sekventiell process, innebär produktutveckling en kedja av beslut som riktar verksamheten mot målet – produkten (som i sin tur kan vara mer eller mindre exakt specificerad). Grundforskning är således möjlighetsskapande (öka mängden kunskap), tillämpad forskning möjlighetsskapande i en viss riktning (öka en mer specifik kunskapsdelmängd), och produktutveckling möjlighetsreducerande (välja bort alla andra möjligheter än den slutgiltiga produkten).
Även om vissa fall av specialiserade FoU-projekt i företag i viss mån kan göras förutsägbara kvarstår den övergripande innovationsprocessen som komplex och oförutsägbar. I genomsnitt tenderar forskare och ingenjörer att bli överoptimistiska i sina uppskattningar av kostnader, nytta och efterfrågan i föreslagna projekt (Pavitt 2006). Detta leder till 25 S.k. Knightian uncertainty (Knight 1921).
att företag saknar möjlighet att förutsäga vilket resultat som kommer att uppnås, eller om det finns några intresserade kunder. Projekt kan därigenom i slutändan hamna i den tredje, icke namngivna kvadranten med begränsad nytta, trots att detta inte var avsikten från början.