I TAIS formulerades en önskan om att huvuddelen av finansieringen skulle hamna utanför de etablerade försvarsforskningsaktörerna, vilket kan tolkas som en önskan att bredda forskningsbasen för den svenska försvarsmakten och få ett ökat inflöde av idéer från nya aktörer. Även skrivningen att ta civila drivkrafter och nya aktörer och ”militärisera”
dem indikerar att det finns en tanke om spin-on eller spin-in73.
Försvarsmaktens nya strategi, kombinerat med försvarets omriktningsarbete mot ett mer nätverksbaserat försvar, motiverar försök att komma ur det stigberoende och den tradition som kan anses finnas i branschen. Det nätverksbaserade försvaret kräver ny kompetens 73 Jfr. Avadikyan & Patrick Cohendet (2008)..
just inom de områden där man anser att den civila marknaden har ett försprång gentemot den militära, som t.ex. IT-teknologi. För att hämta in detta försprång finns ett behov av att bredda FoU-basen och få in nya aktörer (Avadikyan & Patrick Cohendet 2008). Detta har dock visat sig vara problematiskt eftersom många produkter kräver specifik kompetens eller omgärdas av immaterialrättsliga inlåsningar.
En strävan att bredda basen har dock inte varit medvetet definierat varken i urval eller under styrning av projekten. Projekten har betraktats och bedömts utifrån sin förmåga att forska fram ny teknologi som är relevant för försvarsmakten snarare än att anpassa befintlig teknologi till nya kontexter.
Önskan om att nå ut till nya aktörer förefaller inte ha uppnåtts.
Huvuddelen av de personer som ingick i projekten hade tidigare erfarenhet av att arbeta både med FMV och varandra. Fyra av fem projekt hade deltagare från forskningsinstitut. Flera av de mer centrala personerna kan dessutom spåras tillbaka redan till formuleringsfasen när förslaget till TAIS-programmet bereddes74.
Efter en lång och rigorös process för att hämta in anbudsförslag och söka nya aktörer. Efter att ha valt ett något mindre traditionellt försvarsbaserat område, efter att ha samarbetat med Vinnova och dessutom uppmanat icke-traditionella aktörer att ansöka, kvarstod trots allt huvudsakligen traditionella aktörer. De olika projektdeltagarna var i stor utsträckning geografiskt koncentrerade och det fanns både formella och informella kopplingar mellan projekten. Det ena projektets projektledare ingick t.ex. i den andras referensgrupp och flera av personerna har skrivit rapporter tillsammans tidigare.
[Jag hade] kanske hoppats lite mer utav de här förslagen [...], och [på] lite mer förslag från sådana som inte brukar lämna förslag.
Så det kanske, jag vet inte, om vi inte hade nått ut riktigt 74 Ett exempel är en förberedande workshop där 9 externa personer deltog, 7 av dem kom från forskningsinstitutet och 5 av dem var sedermera aktiva i TAIS. Tre av de fyra av institutets projektledare som deltog i TAIS var med på workshopen. Den fjärde institutsanknutna projektledaren var inte med, eftersom komponentprogrammet vid denna tid var ett separat förslag.
till andra.
Inga systemskiften direkt.
Är inte Sverige större än så här?
(Utvalda citat från intervjuer med FMV-personal under våren 2007) Efter sju möten med poängsättning och bedömning av projekten är det de traditionella projektbeskrivningarna som överlever, med undantag för robotprojektet, som sticker ut på alla möjliga vis, vilket vi återkommer till längre fram. Detta kan både ses som ett resultat av att man har haft svårt att nå ut till nya aktörer, men även som ett tecken på att de problemställningar Försvarsmakten är intresserade av i stor utsträckning är specifika.
Projektledare, FMV: Det är klart att vi reagerar på att [forskningsinstitutet] är inblandade i alla projekten, men vi vore dumma om vi inte tog tillvara på pengarna vi satsat tidigare på att bygga upp deras kompetens. Det är ju inte TAIS-projektets fel att det ser ut som det gör.
(Intervju 2 maj 2007) Det är troligt att de som haft tidigare erfarenhet av samarbete med FM/
FMV lättare kunnat utforma en ansökan som förefaller relevant och tilltalande. Aktörer som inte har insyn i militärt strategiarbete eller försvarets arbetsprocesser (t.ex. SMEs) har märkbart svårare att formulera relevanta förslag i jämförelse med en aktör som har regelbunden kontakt med och viss insyn i arbetet på FMV.
Projektledare, FMV: Det var förmodligen lättare för de gamla kända att förstå vad vi ville ha.
(Intervju 2 maj 2007) Chef, FMV: Man kan hoppas på att det ska vara någon vägledning för universiteten, för de har det inte så lätt kanske, att hitta rätt i det militära från början.
(Intervju 4 april 2007) Detta kan vara en av anledningarna till att de få nya aktörer som sökte programmet valdes bort på ett tidigt stadium. Dessutom var flera av
projekten beroende av befintliga strukturer, resurser och andra projekt som utgör bakgrundsdata och korsfinansiering. Det innebär att det kan vara svårt att utifrån TAIS-finansiering bygga upp några nya strukturer eller konstellationer. De finansiella medel som utlysts inom programmet räcker huvudsakligen till att upprätthålla befintliga strukturer.
Projektdeltagare, komponentprojektet: Det går inte att starta från noll. Om inte någon annan tar vissa kostnader går det inte att åstadkomma detta.
(Intervju 12 december 2007) Programmet har haft en uttalad strävan att nå ut till nya aktörer men fortfarande bedrivits på samma sätt som tidigare satsningar och inte skapat det stöd som krävs om man på allvar vill attrahera nya aktörer.
Initiativ i Storbritannien på 80-talet att licensiera ut teknologi har gett begränsad nytta eftersom det krävdes ”mer än ritningar” för att överföra teknologin. Man har senare försökt förändra sina arbetssätt, men Försvarsmaktens problem är fortfarande i huvudfokus och civila tillämpningar blir enbart aktuella när det är ett sätt att hjälpa försvarsmakten (Molas-Gallart & Sinclair 1999). Cowan och Foray (1995) anser att teknologi sällan är a priori civil, militär eller bådadera. Snarare beror dess tillämpning på i vilken kontext den utnyttjas och tillämpas (Cowan & Foray 1995). Detta innebär att många av de teknologier som uppstår skulle kunna utvecklas till både civila och militära tillämpningar, men om de uppstår i ett nätverk bestående av militära aktörer blir sannolikheten mindre att det blir en civil tillämpning, och tvärtom. En utmaning med nya aktörer och duala tillämpningar blir därigenom överbryggningen mellan de olika typer av kontexter, eller nätverk, som tillämpningarna utvecklas i.