Vinnova kommer in i programmet

Hösten 2005, när utlysningen precis skulle skickas ut, ändrades förutsättningarna för programmet till att bli ett samarbete med myndigheten Vinnova⁶⁰.

FMV-PL: Då skulle vi förhandla med Vinnova och suck. [..]

där hade vi suttit en hel dag och ältat varje ord och när vi med en suck gick hem framåt fem då, och äntligen är i mål, så börjar de om dagen efter. Då har de kommit på att det där var inte helt bra.

(Intervju med projektledare FMV, 2 maj 2007) Bakgrundsarbetet har helt bedrivits av FMV och det var först när hela anbudsförfrågan (RFI) för inhämtning av förslag var färdigskriven som

60 Exakt hur kopplingen genomfördes i praktiken är otydligt: vissa personer säger att Vinnovarepresentanten i styrgruppen blev intresserad i slutet, andra att det först kom in en Vinnova-representant i denna grupp efter att kontakten med Vinnova var etablerad.

Vinnova blev engagerade i programmet, och man var tvungen att börja om med formuleringar och diskussioner om ur det hela skulle läggas upp.

Det är ingen större hemlighet att de båda myndigheternas generaldirektörer kommer väl överens. Historien om hur TAIS-samarbetet uppstod berättas av flera personer.

FMV-styrgruppsmedlem: Men ursprungligen varför Vinnova kom med berodde nog på att man på generaldirektörsnivå mellan Vinnova och FMV träffades på en middag och tyckte att det var trevligt att samarbeta och då ska man hitta något att samarbeta kring. Och då blev det här nu aktuellt.

(Intervju med styrgruppsmedlem, 31 oktober 2007) Under flera intervjuer med olika personer förklaras TAIS-programmet med att Vinnova och FMV ville göra något gemensamt. Ett exempel på den rådande synen kan läsas i en intervju med Vinnovas dåvarande generaldirektör Per Eriksson i FMVs tidning Protec (Peterson 2008).

Eriksson anser att det finns utmärkta möjligheter för ökade duala tillämpningar och samverkan mellan de två myndigheterna. Han passar även på att kritisera de tänkta planerna på att beställa allt mer från hyllan:

– Kortsiktigt sparas pengar men långsiktigt blir Sverige mindre konkurrenskraftigt. Bestämmer man sig för att vara trea eller fyra så är det väl OK.

Per Eriksson anser uppenbart att ambitionerna bör vara högre. Han vill se mer av beställningar av den typ han kallar innovationsupphandlingar, dvs. upphandling inkl. FoU.

– Det innebär att beställa något som inte finns, vilket kan vara svårt. Men där kommer den civila sidan exempelvis Vinnova in som ett stöd för att granska FoU-delen, det är där vi har vår kärnkompetens. Sverige borde återerövra denna typ av upphandling.

(Peterson 2008) TAIS kan betraktas utifrån dessa ögon, som ett försök att få den FMV-finansierade forskningen att komma närmare kommersialisering och att ge tydligare nytta genom duala tillämpningar. Målet är då alltså att

inte bara passivt köpa in befintliga produkter utan ta en mer aktiv roll i innovationssystemet genom t.ex. innovativ upphandling.

Efter mindre justeringar av anbudsförfrågan publicerades den, men nu som en gemensam utlysning av FMV med stöd av Vinnova. Utlysningen spreds nu även via Vinnovas kanaler. Genom Vinnovas medverkan betonades att samtliga projekt skulle tydliggöra hur man tänkt skapa både civil och militär nytta utifrån de projekt som föreslogs samt att det skulle framgå hur de resultat som uppstod skulle kommersialiseras.

Ansökan betonade att:

VINNOVA samarbetar med FMV inom TAIS.

VINNOVA:s syfte är att bidra till hållbar tillväxt i Sverige genom att stödja civila tillämpningar framtagna inom TAIS där autonoma egenskaper ger ett mervärde.

(Skyttmo 2005)

7.4. Urvalsprocessen

Totalt inkom 45 ansökningar till TAIS. Dessa ansökningar utvärderades av en grupp på totalt fem personer: två personer från FMV, två personer från Vinnova samt en person från FOI.

Utvärderingsprocessen ägde rum under våren 2006 i en serie om totalt 7 möten⁶¹. Först diskuterades vilken urvalsmetod som skulle användas.

Det beslutades att man skulle poängsätta ansökningarna utifrån de 10 kriterier som användes i anbudsförfrågan och att dessa skulle ges olika tyngd beroende på hur viktiga de ansågs vara.

De flesta projekten bestod av samarbeten mellan 3–4 organisationer.

Den enskilt mest aktiva organisationen i ansökningsprocessen var FOI vars olika institutioner sammanlagt fanns representerade i nära hälften av projekten (19 st.). Även de personer som nämns i ansökningarna förekommer i flera projekt. En person deltar i hela sju ansökningar, flera personer förekommer på tre eller fler ansökningar. Det förekommer även att samma person har anknytning till flera olika organisationer.

61 Se bilaga 1 för mötesdetaljer.

När urvalsgruppen samlades för att gå igenom ansökningarna konstaterades att de huvudsakligen bestod av tidigare kända aktörer. Även de enkäter som skickats till alla sökande projekt indikerar att projekten uppstod genom befintliga personrelationer mellan organisationer som samarbetat länge.

Kriterium Vikt i

utvärdering 1. Förslaget skall ha uttalad inriktning mot

teknologier för autonoma intelligenta system.

10 2. Nyttan för Försvarsmakten skall visas. 6 3. Nyttan för det civila samhället skall visas. 6 4. Förslaget skall ha teknikhöjd inom teknikområdet

autonoma och intelligenta system.

8

5.

Förslaget skall vara realiserbart och möjligt att genomföra enligt plan avseende resurser, tid och med den bakgrundsinformation som finns och är nödvändig för genomförandet.

- (Pass/Fail)

6. Mål, tillvägagångssätt och förväntat resultat skall vara tydligt formulerade i förslaget och vara uppföljningsbara.

- (Pass/Fail)

7.

Forskningsgrupperna skall ha tillräcklig storlek och dokumenterad relevant erfarenhet, samverkan mellan forskargrupper och/eller industri ses positivt.

7

8. Verksamheten skall bidra till spridning och nyttiggörande av kunskaper till både försvars- och civila mottagare. Hur detta utförs ska anges.

8

9. Forskningsledaren bör ha dokumenterad och relevant erfarenhet inom området.

5

10. Förslaget bör visa på hur civila drivkrafter utnyttjas i teknikutvecklingen.

7 Figur 7.2: Utvärderingskriterier

Samtliga personer i urvalsgruppen betygssatte samtliga kriterier och avvikelser i betyg mellan gruppmedlemmarna diskuterades under

flera möten. Detta innebar således t.ex. att representanter från Vinnova betygssatte nyttan för Försvarsmakten, och omvänt.

Den enda person med djup teknisk kompetens i urvalet utgjordes av en representant från FOI, en organisation som även fanns representerad i nära hälften av projekten (19 st.). Jämkningen skedde genom att de olika personernas betygssättningar sammanställdes inför mötet och de betyg som avvek mest från medelbetyget diskuterades.

Jag gick på att det var teknikhöjd, för jag känner inte till det fältet.

Jag har satt mer ettor och femmor än er som håller er mer kring medel. Jag har t.ex. jobbat i det här området i 10 år och är inte särskilt imponerad. Och så känner jag de här personerna och vad de är kapabla till och inte.

(Bedömningsmöten, våren 2006) Eftersom olika personer hade olika kompetens hände ofta att den med fackkompetens inom ett visst område ansågs ha störst insikt, varefter de andra justerade sina betyg i den riktningen.

Person 1: Vi haft kontakt med honom kring radar.

Person 2: Jag känner honom inte, mer än vad som står i dokumentet.

Person 3: Inte jag heller. När du känner så, är jag villig att ompröva.

(Bedömningsmöten, våren 2006) Inledningsvis fanns en tanke om att man skulle försöka sätta samman projektförslag för att försöka uppnå en helhet. De betyg som sattes skulle således utgöra en bas till ett mer selektivt urval, t.ex. fokusering på markgående eller flygande farkoster, för att på så sätt få synergier mellan olika projekt och komma närmare en tänkt produkt. Slutligen enades man dock kring vad som kallades ett ”breddförslag”, vilket i realiteten innebar de fem projekt som nått högst poäng i utvärderingsarbetet.

Utvärderingsgruppen avslutade sitt arbete och FMV sammanställde en slutrapport med rekommendationen som överlämnades till programmets styrgrupp för beslut.