Denna studie i sitt sammanhang

Sammanfattningsvis kan man genom den utbildningshistoriska forskningen

säga att vi får en ganska god bild av hur svensk yrkesutbildning

institution-ellt tagit form genom historien och hur den skiljer sig från andra länders

utveckling. Det är väl dokumenterat vilka skolformer som förekommit, hur

huvudmannaskap sett ut och vilka myndigheter som funnits kring

yrkesbildningen. Det är emellertid sparsamt beskrivet och inte i någon högre

91

Ronny Högberg, Motstånd och konformitet: om manliga yrkeselevers liv och

identitets-skapande i relation till kärnämnena (Linköping 2009).

92 Ibid.

93

Se även det numera klassiska arbetet Fostran till lönearbete (Göteborg 1983) av Paul Willis där lärare beskrivs förkroppsliga en kultur och tradition som elever ställer sig i opposition till i sin egen identitetsskapande process.

sträckning undersökt hur innehållet i den tidigare yrkesutbildningen såg ut

och förändrades. En konsekvens av att man uppehållit sig vid de

ekono-miska, politiska, tekniska och ideologiska drivkrafterna för förändring, är att

det skapar en implicit föreställning om att pedagogiken förändras för att det

nya utbildningssystemet kräver detta.

Den pedagogiskt-didaktiska forskningen ger en annan bild. Det vi vet om

yrkesutbildningens innehåll, pedagogiska förutsättningar och olika

stånd-punkter är mer omfattande då vi rör oss i vår egen tid. Den skolförlagda

yr-kesutbildning vi har i Sverige idag problematiseras inom den pedagogiska

forskningen genom spänningsförhållandet mellan mästarlära och

undervis-ning, mellan arbetet och skolan som lärandemiljö. I det perspektivet blir

arbetsmarknad, konjunkturer och politik inte lika användbara för förståelse

av yrkesutbildningens förändring. Den här pedagogisk-didaktiska

forskning-en pekar på att skolans och arbetets inre logiker transformerar både lärande

och kunskaper och därför bör spänningen mellan dessa ha betydelse för

kon-struktionen av yrkesutbildningens innehåll och form. Den tidiga

yrkesutbild-ningen problematiseras emellertid inte riktigt på samma sätt. Det nutida

fo-kus som dominerar pedagogisk-didaktiska studier om yrkesutbildning gör att

yrkesutbildningens historia, i många studier huvudsakligen utgör en fond

snarare än en tradition som dagens utbildning vuxit fram ur.

Det kan vara intressant att notera hur det inom utbildningshistorisk

forsk-ning kring folkskolan funnits ett intresse av att se hur den progressiva

peda-gogiken kommit att påverka innehållet i skolan. Här har i synnerhet John

Deweys pedagogiska idéer om erfarenhetslärandet visat sig haft betydelse

för hur den tidigare i hög grad teoretiska undervisningen dels kom att

kom-pletteras med praktiska ämnen och dels hur aktivitetspedagogiken satte spår i

undervisningsmetoder även för teoretiska ämnen.

Det finns alltså forskning

kring hur det praktiska lärandet påverkat det teoretiska, hur den ursprungliga

yrkesutbildningens villkor för lärande påverkat den allmänna skolan, men

däremot är betydligt mindre sagt om hur skolan påverkat det praktiska

läran-det i en historisk process.

94 Sven G. Hartman och Ulf P. Lundgren ger en kort beskrivning av Deweys inflytande i Sverige i en inledande text till Individ skola och samhälle: Pedagogiska texter av John Dewey (Stockholm 1998). Som exempel på studier om praktiska ämnen och deras väg in i folkskolan kan nämnas: Eva Trotzigs ”Qvinnan bär hemmets trefnad på spetsen af sin synål”: Kvinnlig

skolslöjd i Stockholms folkskolor decennierna runt 1900 (Stockholm 1992); Ulla Johansson Att skolas för hemmet: trädgårdsskötsel, slöjd, huslig ekonomi och nykterhetsundervisning i den svenska folkskolan 1842-1919 med exempel från Sköns församling (Umeå 1987);

Jan Sjögren, Praktiskt i skolan: Synen på praktiskt arbete och slöjd i utredningsarbetet

1940-1962 inför en ny obligatorisk skola, Tema-T Arbetsnotat nr. 85 (Linköping 1991). Om

aktivi-tets-pedagogikens inflytande på folkskolan/grundskolan kan man med fördel läsa Lars Karlsson avhandling om Elsa Köhler Leka, lära, öva, arbeta, verkskapa (Lund, 1998); Esbjörn Hellström, Reformpedagogik i möte med den statskommunala skolan i Barnets

år-hundrade (Lund 2002); Anna Löthman, Aktivitetspedagogik i ett historiskt perspektiv med utgångspunkt från den pedagogiska inventeringen 1946 (Uppsala 1983).

Yrkesutbildning har genomgått många förändringar genom tiderna och

vad som påverkar och driver fram förändring kan belysas på olika sätt. Jag

har utgått från att den pedagogiska förändringen inte bara behöver relatera

till förändringar på systemnivå utan också till en skolintern utveckling. Jag

ser det därför som angeläget att komplettera den historiska bilden av svensk

yrkesutbildning med ett fokus på pedagogiken som en inre drivkraft för

för-ändring. Min uppfattning är att det sätt man tar sig an dessa problem, det vill

säga, vad och hur man problematiserar, motivererar och argumenterar för

eller emot, också är en process som har stor betydelse för yrkesutbildningens

utveckling.

Sammantaget har historisk och pedagogisk forskning utgjort grunden och

bakgrunden för undersökningens problemområde genom att det historiska

perspektivet pekat ut vad som förändrats medan det pedagogiska pekar på

hur vi ytterligare kan förstå denna förändring genom att synliggöra olika

aspekter i relationen skola och arbete som kan problematiseras. Vad som

under en viss historisk period kom att problematiserats är därför kvar att

undersöka och något som kan komplettera bilden av den historiska

föränd-ringen av yrkesutbildningen med ett inifrånperspektiv. Som lärandemiljö och

identitetsformerande miljöer kan skola och arbete på många sätt betraktas

som varandras kontraster. Olika rationaliteter skapar olika former,

tillväga-gångssätt, normer och kvalifikationer. Den skolförlagda yrkesutbildningen

bör ses som en unik lärandemiljö och social arena där överskridanden,

sam-manflätning och isärhållande utgör en dynamik i verksamheten. På de ställen

eller miljöer där två logiker utmanar varandra öppnas möjligheter till den

pedagogiska förändring som föreliggande avhandling söker närma sig. Det

är min avsikt att bidra till förståelsen av denna förändring genom att

konver-tera skillnaderna mellan skola och arbete som lärandemiljöer till tankefigurer

för att genom ett idéhistoriskt perspektiv fånga den pedagogiska

förändring-en i svförändring-ensk yrkesutbildning på 1900-talet. Skolans och arbetets olika

förut-sättningar formas till de föreställningar som används som utgångspunkt i

talet om den goda yrkesutbildningen, hur lärandet ska gå till samt vilka

kun-skaper som är värdefulla. Pedagogiska tankegångar i yrkesutbildningen går

tillbaka på, och motiveras av, hur vi upplever och föreställer oss skola och

arbete. De bildar på så sätt två olika tankefigurer, ett begrepp som

presente-ras i det som följer.

Kapitel 4 Teoretiska utgångspunkter, metod