Yrkesutbildningens institutionalisering

Kapitel 3 Tidigare forskning

3.1 Yrkesutbildningens institutionalisering

En stor del av forskningen handlar om institutionaliseringen av

yrkesutbild-ningen. Det är främst inom den utbildningshistoriska forskningen som man

finner beskrivningar av hur svensk yrkesutbildning byggts upp och

utveck-lats institutionellt. Till pionjärarbetena om svensk yrkesutbildnings historia

brukar räknas Gustaf Kaleens Huvuddragen av den svenska

handelsunder-visningens historia fram till 1830 och Brita Wernlunds Några drag i den

svenska yrkesutbildningens utveckling.

Bland de senare studier som

be-handlat hur den tekniska, industriella och politiska utvecklingen påverkat

uppbyggnaden och utformningen av yrkesskolsystemet kan nämnas Anders

Hedmans I nationens och det praktiska livets tjänst och Ingrid Lindells

Disciplinering och yrkesutbildning.

Utöver dessa finns studier som

behand-lar andra debehand-lar av den yrkesrelaterade utbildningen, så som t.ex.

folkhögsko-lor och vårdutbildningar.

De studier som ansluter närmast till mitt eget

Brita Wernlund, Några drag i den svenska yrkesutbildningens utveckling (Stockholm 1965).

47 Gustaf Kaleen, Huvuddragen av den svenska handelsundervisningens historia fram till år

1830 (Stockholm 1953); Hedman (2001); Lindell (1992).

48 Se till exempel Edgren (1987), Fay Lundh Nilsson och Anders Nilssons (red.) Två sidor av

forskningsområde är pedagogen Lennart Nilssons Yrkesutbildning i

nutidshi-storiskt perspektiv och ekonomi-historikern Jonas Olofssons Svensk

yrkesut-bildning.

⁴⁹

Båda dessa arbeten har ett historiskt perspektiv och täcker in hela

min undersökningsperiod. Framför allt Nilsson har dessutom ägnat

yrkesut-bildningens innehåll särskild uppmärksamhet och är en bra källa till olika

pedagogiska praktiker som förekom i yrkesutbildningen före 1971.

3.1.1 Industrialisering och disciplinering

Både Hedmans och Lindells studier intresserar sig för sambanden mellan

den fortgående industrialiseringen och det statliga reforminitiativet som togs

inom yrkesutbildningsområdet. De menar att tillkomsten av de praktiska

ungdomsskolorna framförallt ska ses som ett svar på teknikutveckling och

nya arbetsprocesser. Men de menar också att den nya statliga regleringen

kan tolkas som ett behov av att använda utbildning för att disciplinera den

framväxande arbetarklassen. Bilden av yrkesutbildningens framväxt som

disciplineringsåtgärd förekommer i fler studier, bland annat i Nilssons och

Olofssons arbeten.

Att folkskolan inrättades mot bakgrund av ett samhälle i

förändring och rörelser i samhällsskikten är en etablerad föreställning.

De

barn och ungdomar som gick i folkskolan var en grupp som till största delen

gick ut i arbete efter avslutad skolgång. Forskning som belyser skolans

funktion som disciplinerande har därför relevans även för de praktiska

ung-domsskolorna.

3.1.2 Arbetsmarknadens parter

Viktiga bidrag till förståelsen av yrkesutbildningens institutionalisering har

också givits av pedagogen Lisbeth Lundahl. Lundahl och även Olofsson har

i ett flertal studier visat att den ”svenska modellen” och dess unika

samar-bete mellan arbetsgivarorganisation (SAF) och fackföreningsrörelse (LO),

haft stor betydelse för hur yrkesutbildningsfrågan hanterats under

samt Eva Eliassons Metod, personlighet och forskning: kontinuitet och förändring i

vårdlä-rarutbildarnas kunskapskultur 1958-1999 (Stockholm 2009).

Nilsson (1981); Olofsson (2005). Lars Larssons studier Yrkesundervisning och

yrkeslärar-utbildning 1930-1960: om praktiska ungdomsskolor, kommunala verkstadsskolor och peda-gogiska kurser. (Stockholm 1991); Yrkesundervisning och yrkeslärarutbildning i förändring 1960-1970: om yrkesskolor, gymnasieskolreform och yrkespedagogiskt institut. (Stockholm

1995) samt Larsson (2001) täcker också in min tidsperiod.

Olofsson ”Partsorganisationerna och industrins yrkesutbildning 1918-1971 - en svensk modell för central trepartssamverkan” Scandia 2001 (67), s. 61-106, och Nilsson (1981) se även Lars Larssons studier (1991); (2001).

Se t.e.x. Bengt Sandin, Hemmet, gatan, fabriken eller skolan: folkundervisning och

barn-uppfostran i svenska städer 1600-1850. (Lund 1986) eller Henrik Edgren, ”Folkskolan och

tiden.

Båda dessa forskare har kunnat visa att partsorganisationernas

enig-het i yrkesutbildningsfrågor haft särskild betydelse för den omvandling av

svensk yrkesutbildning som gav upphov till yrkesgymnasiet 1971. Av

Lun-dahls arbeten blir det tydligt att yrkesutbildningens institutionella utveckling

påverkats kraftigt av industrialiseringen via svensk storindustris inflytande.

Återkommande konstateras att den industriella utvecklingen ställde nya och

högre krav på arbetares kunskaper och att detta ledde till omvandlingen av

yrkesutbildningen. Sett i ljuset av annan forskning kan det dock vara en

po-äng att hålla isär industrialiseringen som samhällsprocess och storindustrin

som aktör. Detta gäller både då man talar om drivkrafter bakom

uppbyggna-den och utformningen av yrkesutbildningssystemet. Fram till 1960-talet

fanns det gott om små och medelstora företag i Sverige som arbetade med

olika grad av moderniserade arbetsprocesser.

Detta borde rimligen haft

betydelse för vilka kunskaper som efterfrågades. Att storindustrins röst var

stark i och med det politiska inflytande som arbetsmarknadens parter hade

under min undersökningsperiod, behöver inte betyda att inte småföretagens

önskemål kom till uttryck i olika sammanhang.

3.1.3 Jämförande perspektiv

Genom länderkomparativ forskning har det utvecklats en gemensam

typo-logi för hur man kan beskriva och jämföra yrkesutbildningssystem. I

huvud-sak talar man om tre olika modeller som karaktäriseras utifrån variationer av

styrning och finansiering. Som exempel på oreglerade modeller nämns

Eng-lands och USAs yrkesutbildning med låg statlig inblandning och

finansie-ring. De reglerade modellerna är av två slag: den centralstyrda och den duala

modellen. Till de centralt styrda modellerna brukar räknas den franska och

svenska yrkesutbildningen där staten har ansvar för både innehåll och

finan-siering. Tyskland, Holland och Danmark brukar beskrivas som duala system

där ansvaret för innehåll och finansiering delas mellan staten och

näringsli-vet men där denna fördelning regleras med hjälp av statliga lagar.

Lundahl (1994); Lundahl Skolan, arbetsgivarna och fackföreningsrörelsen: skola och

yrkesutbildning i SAF:s och LO:s medlemsorgan 1945-1990 (Umeå 1993); Olofsson (2005);

Olofsson

Jenny Andersson & Jan af Geijerstam, Industriland: tolv forskare om när Sverige blev

modernt (Stockholm 2008) s. 56 ff.

Ett pågående avhandlingsarbete vid ekonomisk-historiska institutionen vid Stockholms universitet sätter hantverkarnas och småföretagens intresse och agerande i yrkesutbildnings-frågan under det tidiga 1900-talet i fokus. Sandra Hellstrands avhandlingsprojekt utgår i huvudsak från hur man talat om hantverkets- och småföretagandets utbildningsbehov och hur man önskat och arbetat för dess ordnande genom att undersöka Sveriges Hantverksorganisa-tions mötesprotokoll under första hälften av 1900-talet. Sandra Hellstrand Doktorand, Eko-nomiskt-Historiska institutionen, Stockholms universitet.

Den gemensamma typologin har möjliggjort både internationella

jämfö-relser mellan olika yrkesutbildningssystem och historiska jämföjämfö-relser inom

ett och samma land. I en nyligen publicerad studie har ekonomi-historikern

Anders Nilsson kunnat visa att svensk yrkesutbildning gjort ”spårbyten” vid

olika tillfällen i historien. Ett sådant ”spårbyte” var bytet från den modell

som skapades med 1918 års praktiska ungdomsskolereform med lokal

för-ankring, många privata initiativ och liten inblandning av staten – till en

re-glerad och centralstyrd modell sjösatt 1971 efter 1968 års

gymnasieskole-reform. Nilsson menar att den här typen av ”spårbyten”, det vill säga där

utvecklingen inte leder till utbyggnad av en befintlig modell utan i stället

skapar en ny, är mycket ovanliga i internationellt jämförande perspektiv.

På senare år kan man notera ett tilltagande intresse för yrkesutbildningens

koppling till kulturella strukturer. Behovet av ett kompletterande perspektiv i

forskning om yrkesutbildning kommer ur frågan om hur långt man kan nå i

förståelsen av yrkesutbildning om utvecklingen endast kopplas samman med

ekonomisk och teknisk utveckling. Här vill man i stället lägga vikt vid

kol-lektiva föreställningar kring arbete, arbetare, skola och utbildning.

Företrä-dare menar att ett kulturellt perspektiv är nödvändigt för att kunna fördjupa

och nyansera både nationella debatter och internationella jämförelser.

Fram-gångsfaktorer för en viss typ av yrkesutbildning ligger också inbäddade i ett

samhälles kultur och kan vara lika betydelsefulla för ett systems funktion

som olika samarbeten mellan stat och näringsliv.

Här kan man alltså

före-ställa sig ett nytt perspektiv på de systemförändringar som varit möjliga i

Sverige och som skiljer sig från länder där spårbundenheten fortfarande är

tydligare. Då blir, i tid och rum, olika föreställningar av arbete eller

före-ställningar om yrkestillhörighet, intressanta för förståelsen av hur

yrkesut-bildningen utvecklats på så olika sätt. Till exempel skulle det klassperspektiv

som tecknas i Hedmans och Lindells studier kunna utvecklas. Tillsammans

med till exempel ytterligare professionaliseringsstudier som Ulla Johanssons

Kön, klass och goda lärare, skulle det synliggöra dynamiken mellan

sam-hällets sociala och kulturella utveckling och yrkesutbildningen.

55 Anders Nilsson, “From one model to the other: Swedish vocational education and training in the twentieth century”, Utbildningens sociala och kulturella historia : meddelanden från

den fjärde nordiska utbildningshistoriska konferensen s. 83-102, 2010; Kathleen Ann

Thel-en, How institutions evolve: the political economy of skills in Germany, Britain, the United

States, and Japan (Cambridge 2004).

Några bidrag finns samlade i antologin Vocational education: international approaches,

developments and systems (New York 2007) Linda Clarke & Christopher Winch (red.). Ett

annat exempel är Verónica Oelsners artikel “ ‘Forging the Fatherland’: Work and vocational education in Argentina during Peronism (1944-1955)” Paedagogica Historica: international

journal of the history of education 49:3 382-401.

57 Clarke & Winch (2007); Philipp Gonon “Vocational education and training system The case of Switzerland” i World yearbook of education 2012: policy borrowing and lending in

education (Oxon 2012).

Utbildningsfilosofen Christofer Winch menar att yrkesutbildningens

ut-formning påverkas av våra kulturellt förankrade föreställningar om arbete,

kunskaper och utbildning. Dessa föreställningar öppnar och stänger för olika

möjligheter i yrkesutbildningen. Han menar att yrkesutbildningens strukturer

och innehåll hänger samman med vilken typ av arbetsmarknad och ekonomi

som utvecklats historiskt. Han betonar dock, med hjälp av begreppet ”social

capital” (och i synnerhet dess kognitiva aspekter) de sociala ramar som

skapats, och hur de påverkar vilka kunskaper som haft möjlighet att

utveck-las samt hur de värderats.

In document Utbildning på gränsen mellan skola och arbete: Pedagogisk förändring i svensk yrkesutbildning 1918-1971 (Page 35-39)