Metodologiska reflektioner

Det empiriska materialets återspeglig av yrkesutbildningens pedagogiska

praktiker från olika nivåer har varit ett eftersträvat mål i urvalet av källor.

Man kan tala om en sorts triangulering där uppgifterna ur minnesböckernas

anekdoter stöds av likande eller relaterade uppgifter i de offentliga

utred-ningarna. Tidskriftens blandning av sakliga artiklar och affektiva inlägg

ut-gör en kombination av det övriga materialets styrkor och svagheter.

Arkiv-materialet och minnesböckerna representerar ett mikroperspektiv som gör att

man kommer nära vardag och verksamhet på en lokal nivå och det ger inte

möjlighet att generalisera. Trianguleringen av detta material med

organisa-tionstidskriften och utredningarna gör det lokala exemplet värdefullt. De

verksamhetsnära och lokala källorna ger exempel på tendenser som

framträ-der i det offentliga materialet som har ett nationellt övergripande perspektiv.

Det är värdefullt att kunna se om tendenser som framträder i det offentliga

materialet också visar sig som exempel i material som berör enskilda skolor

eller om det förekommer avvikande exempel. Tillsammans utgör källorna

varandras prövningsinstanser som gör det lättare att till exempel värdera en

uppgift som vanligt förekommande eller som ett undantag. Människors

erfa-renheter från tidskrift och minnesböcker ger liv åt det som uttrycks i

utred-ningarna. Samtidigt visar utredningarna vilka frågor som inte blev kvar på

verkstadsgolvet eller på styrelsemöten utan blev en angelägenhet av

nation-ellt intresse.

Hela materialet omfattar texter som uppkommit i olika sammanhang och

som haft olika syften och uppgifter. I tidskriften och minnesböckerna finns

sammanhängande berättelser med tydliga sändare, föreställda mottagare och

budskap. Utredningsmaterialet rör sig kring tydliga direktiv och för

resone-mangen främst mot bakgrund av, och i jämförelse med, det nationella

utbild-ningssystem som var under konstruktion från 1940-talet. I arkivmaterialet

saknas tydliga narrativ. Texterna är formella och kortfattade meddelanden. I

bilagorna finns längre texter, motiveringar, övertygelser, motsättningar och

ambitioner. Vad som binder alla texter samman är att de från olika nivåer

och dimensioner behandlar de utvalda pedagogiska praktikerna och därmed

skapar en bred bild av vilka olika föreställningar som var knutna till just

dessa praktiker. I det följande ska jag närmare gå in på hur jag samlat in, valt

ut och läst de texter som undersökningen vilar på.

4.4.1 Urval och lässtrategi

Från tidskriften utgör 252 artiklar det empiriska urvalet (se bilaga 1). Från

1920 fram till och med årgång 25 från 1944 finns fullständiga

innehållsför-teckningar för varje årgång. Här kunde jag enkelt följa rubrikerna och välja

vilka artiklar jag skulle fördjupa mig i. Från årgång 26, 1945 försvann de

heltäckande innehållsförteckningarna och på tidskriftens framsida listades

bara ett urval av artiklar. Ställd inför risken att missa viktiga artiklar om jag

bara läste dessa förkortade innehållsförteckningar, valde jag att istället

åter-skapa en innehållsförteckning för varje nummer. Detta betydde att jag

över-siktlig läst samtliga artiklar och notiser i varje nummer av tidskriften från

första numret 1946 och framåt. Detta arbete var visserligen mer tidsödande

men visade sig samtidigt vara väldigt fruktbart. Varje artikel lästes

översikt-ligt med fokus på ledord i texten istället för i rubriken. Denna läsning gav

ibland anledning att vända tillbaka och komplettera det urval som endast

gjordes med ledning av rubriker. Av intresse för vidare användning

bedöm-des de artiklar vara som berörde de valda pedagogiska praktikerna. Den

ge-nomlästa textmassan är betydligt mer omfattande än de refererade artiklarna.

Omvänt kan man finna det pedagogiska innehållet som beskrivs i

undersök-ningen i många fler artiklar än de som upptagits i källförteckundersök-ningen.

Po-ängen är att de refererade artiklarna återspeglar idéer som berörde de utvalda

pedagogiska praktikerna, inte hur många eller hur vanliga de var.

Urvalet av artiklar som berörde de utvalda pedagogiska praktikerna gav

en tyngdpunkt på tiden från 1940-talet till 1960-talet. En del av denna

vo-lymökning kan ha att göra med min närmare kontakt med varje text vid

första urvalet efter årgång 25. Men det troliga är att ökningen till största del

speglar den kraftiga expansionsperioden för yrkesutbildningen och

yrkesut-bildningens närmare kontakt med den allmänna skolan. Det senare i form av

9y, skolstyrelse-reformen och arbetet mot integrering i gymnasiet. Både

utbyggnad av och intresse för yrkesutbildning ökade under andra hälften av

1900-talet. Under perioden fram till 1940 speglar materialet vad man skulle

kunna kalla en pionjärfas där mycket beskrivs, här finns få ifrågasättanden,

det handlar mer om att bidra med så många olika representationer som

möj-ligt av olika utbildnings- och skolfrågor. Efter denna fas förefaller

problema-tiseringar öka som underlag och utgångspunkt för artiklar på bekostnad av

rena beskrivningar. I arkivmaterialet är samtliga tillgängliga

styrelseproto-koll genomgångna. Urval av relevant information har gjorts med ledning av

de marginalrubriker som anger vad paragrafen handlat om. Där sådana

mar-ginalrubriker saknats har paragraferna lästs i sin helhet.

Utgångspunkten i textläsningen (och här inkluderar jag även

bildma-terialet som text) är frågan: vilken information får man om produktion,

flit-peng, prövotid i de praktiska ungdomsskolorna? Den utvunna informationen

har sedan analyserats utifrån vilken tankefigur som ger mening åt det som

påstås, görs eller problematiseras. I läsningen har jag utnyttjat den

”pedago-giska texttolkningens strategi” med vilken man belyser aspekter i en text

som ”med eller utan medveten sändaravsikt – begreppsligt konstruerar och

konstituerar väsentliga kunskapsbilder”.

144

I en sådan läsning fokuserar man

problemområdets formulering. I detta sammanhang betyder det att de

ut-valda pedagogiska praktikernas uppfattande relation till lärande, kunskaper

och fostran fokuseras. I vissa fall lyfts bara en av dessa aspekter, i andra fall

rör problemformuleringen flera eller alla.

I denna studie är det idéerna som står i fokus, inte dess bärare eller deras

avsikter. En metodisk konsekvens av detta blir en medveten avfolkning i

framställningen, aktörernas röster skymtar fram som skuggor eftersom det

viktiga inte är vem som säger något utan vad som sägs.

145

Det saknar

emel-lertid inte relevans att det är så många olika aktörer som uttalar sig om eller

använder sig av de pedagogiska praktikerna. Vad som ställts i fokus är hur

denna mängd av olika röster konstituerar en gemenskap som skapar

”väsent-liga kunskapsbilder” kring de pedagogiska praktiker som intresset riktar sig

mot.

146

Jag har valt att betrakta producenterna till hela materialet som en

kollektiv aktör i meningen epistemologisk gemenskap.

147

Begreppet används

för att beskriva en kunskapande social gemenskap.Det omfattar mer än bara

kunskaperna som genereras. Det talar också om hur själva kunskapandet går

till och hur det förhåller sig till ett visst sammanhang. Det kunskapande det

rör sig om i det här fallet är yrkespedagogiken i de praktiska

ungdomssko-lorna. Inom en epistemologisk gemenskap prövas och valideras påståenden

och praktiker i en kunskapande process. För detta var

organisationstidskrif-ten, utredningarna och arkivmaterialet en viktig del. Personerna som berättar

i minnesböckerna var en del av undersökningsperiodens epistemologiska

gemenskap. Även om minnesböckerna i sig inte utgör en del i dåtidens

epistemologiska gemenskap kring yrkesutbildningen (utan snarare dagens)

så är berättelsernas innehåll en representation av den.

144

Annika Ullman, ”Yrkestidningar som pedagogiska texter: Plåtslagares arbetsmiljö.” i Staffan Selander & Boel Englund (red.) Konsten att informera och övertyga: en antologi om

pedagogik, text och retorik (Stockholm 1994) s. 248 Se även Marc Depaepes

”Utbildnings-historia som forskningsområde: Några historiografiska, teoretisk och metodologiska syn-punkter” i Esbjörn Larsson Johannes Westberg (red) Utbildningens sociala och kulturella

historia: meddelanden från den fjärde nordiska utbildningshistoriska konferensen (Uppsala

2010).

145

Archer (1996) s. 143.

146 Ullman (1994) s. 249.

147

Alison Assiter Enlightened women: modernist feminism in a postmodern age (London 1996) s. 79 ff.; Peter Burke A social history of knowledge From Gutenberg to Diderot

En epistemologisk gemenskap handlar inte om ett vi i konsensus,

mot-sättningar ingår som en del av prövningen och valideringen av

kunskaper-na/vetandet som formas. Olikheter jämförs, presenteras, stöts och blöts av

och bland människor som hade intresse investerat i yrkesutbildning. Det är

detta jag utläst att man gör i de olika texterna, vänd mot en gemenskap som

på goda grunder kunnat ta del av, värdera, kritisera eller använda sig av det

som sagts och gjorts. Även empirin ger stöd för denna utgångspunkt. I

orga-nisationstidskriften finns ett tydligt ”vi” som uttrycker ett delat intresse och

en gemenskap. Man talade om sig själva och sitt verksamhets- och

intresse-område som yrkesskolfolket och yrkesskolvärlden. Det ska understrykas att

det är en avgränsning som görs när jag beskriver yrkesskolvärlden som en

epistemologisk gemenskap kring yrkespedagogiken. Självklart måste man

räkna med att angränsade och överlappande epistemologiska gemenskaper

också haft ett visst inflytande på den pedagogiska förändringen.

Yrkesskol-världen är den gemenskap som står i fokus för undersökningen.

I de följande kapitlen 5 till 8 redovisar jag delar av den yrkespedagogiska

diskursen i yrkesskolvärlden under cirka 50 år på 1900-talet. Jag börjar i det

första kapitlet med att hämta upp föreställningar om yrkeseleven för att

un-dersöka vad prövotiden stod för. Här handlar det om vilka förväntningar som

ställdes upp, hur de i form av kriterier skulle mätas och värderas för att skapa

prognoser och hur detta hängde samman med prövotiden som hade sina

röt-ter i arbetet. Produktionen behandlas i kapitel 7-8 som diskuröt-terar

problema-tiken ur två synvinklar: I kapitel 7 förstås problemaproblema-tiken i relation till

läro-plansstyrd undervisning och en förändrad syn på effektivitet i utbildningen.

Det senare fördjupas i kapitel 8 genom att titta närmare på hur

föreställning-en om det systematiserade lärandet tog form i pedagogiska system och

peda-gogiskt material. I det sista empirikapitlet har jag undersökt flitpengen

ge-nom att se hur den kopplades till i första hand två olika funktioner – som lön

och som belöning.

Kapitel 5 Prövotiden och andra

In document Utbildning på gränsen mellan skola och arbete: Pedagogisk förändring i svensk yrkesutbildning 1918-1971 (Page 68-72)