Kapitel 4 Teoretiska utgångspunkter, metod och material
4.2 Tankefiguren skola och tankefiguren arbete
Det vi tänker att skola och arbete är, formas i ett kollektivt medvetande som
tankefigurer med ett visst innehåll. Innehållet gestaltar erfarenheter av skola
och arbete vilket ger föreställningarna en viss persistens. Som Asplund
på-pekar är tankefigurer förankrade i tid och rum men så trögrörliga att de kan
uppfattas som fixerade vid en viss tidpunkt eller period i historien.
112De
tankefigurer som opererade under tiden för undersökningen hade sina rötter i
de förutsättningar som industrialismen gav.
112
Utbildning i skolans form och arbete som lönearbete växer fram på bred
front, som två separata arenor under 1800-talet.
113Skollagstiftning och
arbe-tarlagstiftning under 1900-talet samverkade till att dra upp gränserna mellan
skola och arbete, mellan barns och vuxnas dagliga verksamheter.
114Skillna-derna mellan dessa verksamheter är stora; hur dagarna ordnas och tiden
dis-poneras, vilka man tillbringar sin tid med, hur de sociala relationerna
struk-tureras och vilka normer som gäller, för att bara nämna några av de villkor
som tar gestalt i hur vi tänker om utbildning/skola och arbete.
Yrkesutbild-ning är att foga ihop, överskrida, upprätthålla och på andra sätt hantera dessa
skillnader.
4.2.1 Skola
Utbildning som före 1800-talet varit en form för kunskapsöverföring endast
för en liten elit i samhället och begränsad institutionellt till lärdomsskolor,
universitet och privatundervisning, blir under 1800-talet något som kommer
att omfatta större och större delar av befolkningen. Därmed blir utbildning
tillgänglig för ett större kollektivt medvetande. Det är främst genom
institut-ionen skola som tanken på utbildning blir tillgänglig för den bredare
allmän-heten. Industrialisering och demokratisering var processer i samhället som
bidrog till att ge utbildning en folklig form. Skolan blev enligt John Boli ett
imperativ i samhället under 1800-talets senare del
115och är idag (i Sverige
och västvärlden) synonymt med en lång inskolning till samhällsdeltagande
och arbetsmöjligheter genom utbildning. Vi talar idag om ”skolan” och
till-skriver den en mängd egenskaper eller önskade egenskaper som
demokra-tisk, lika för alla, en rättighet och så vidare. Den är både abstrakt, i sättet vi
talar om den och konkret, i bemärkelsen att vi alla upplevt den. Till
tankefi-guren skola finns därför en myckenhet av ”vetande”; hur det ska se ut i ett
klassrum, normer för bråkiga eller duktiga elever, hur tiden fördelas i
lekt-ioner och kunskapen i ämnen, är bara några få exempel. Tankefiguren skola
är en struktur av den här typen av föreställningar som de flesta kan relatera
till.
4.2.2 Arbete
1900-talet är också ett sekel då lönearbetet som arbetsform ökar (samtidigt
som det egna företagandet blir kvar under nya regleringar efter avskaffandet
113
Se t.ex.Sandin (1986); Philippe Ariès, Barndomens historia (Stockholm 1982) och Vivi-ana A. Rotman Zelizer, Pricing the priceless child: the changing social value of children, (New Jersey 1994), vilka alla på olika sätt belyser hur barn och skola ställs i kontrast till arbete under 1800-talet.
114
Ingrid Söderlind & Kristina Engwall, (red.) Barndom och arbete (Umeå 2008) s. 43 f.
115 John Boli, ”Folkskolan som teoretiskt problem i Sverige och västvärlden”
av skråtvånget). Litteraturen kring arbete och arbetets betydelse för
män-niska och samhälle är omfattande.
116Forskning som förhåller sig till
begrep-pet arbete, utgår från en mängd olika definitioner av arbete och utarbetas ofta
för ett specifikt syfte och sammanhang.
117Min uppfattning är att man i dessa
studier söker avgränsa en aktivitet utförd i ett visst sammanhang. Det innebär
därför en svårighet att utifrån dessa studier beskriva en historiskt förankrad
föreställning om arbete, på samma sätt som tankefiguren skola. Sociologen
Jan Karlsson menar emellertid att 1700-talets utveckling av den politiska
ekonomin gjorde att begreppet arbete i allt högre utsträckning kom att skiljas
från sin konkreta verksamhet och därmed bli föremål för intellektuella och
vill jag lägga till, kollektiva föreställningar.
118Arbetsformerna lönearbete och
eget företagande så som de utvecklades under industrialismen fick stor
bety-delse för hur föreställningar om arbete kom att bli något hela samhället
kunde tänka kollektivt kring. Inom arbetarhistorisk forskning talar man om
diskurser som ”den skötsamme arbetaren” och dess motsats ”den bråkige,
odisciplinerade arbetaren”.
119Dessa var diskurser som kunde uppstå genom
föreställningar om arbete och arbetare och knutna specifikt till
industrial-ismen som grundläggande existensvillkor. Det finns också mer specifika
föreställningar kring arbete närmare knutet till yrket. Här kan man ändå peka
på vissa för alla yrken gemensamma dimensioner av föreställningar kring
yrket, som till exempel yrkesetik, kvalitativ standard, traditioner med mera.
Detta finns också inbäddat i tankefiguren arbete.
4.2.3 Tankefiguren skola visavi tankefiguren arbete
Jag har velat understryka att utgångspunkten för undersökningen är skola
och arbete som två skilda och ofta motsatta tankefigurer. Som skilda arenor i
samhället skapade och (skapar) skola och arbete ytor för skilda symboliska
116 Jag syftar t.ex. på filosofiska arbeten som t.ex. Hannah Arendts Människans villkor: vita
activa, Rev. utg., (Göteborg 1998) och André Gorz, Arbete mellan misär och utopi (Göteborg
2001) eller Arne Helldéns idéhistoriska arbeten, Helldén (1979) och Helldén (1986).
117
Jan Karlsson, Begreppet arbete: definitioner, ideologier och sociala former (Göteborg 1986) s. 18 ff.
118
Ibid. s. 15. Karlsson refererar till Le Goff som talar om ”intellektuella bilder av arbete” d.v.s. arbetsideologier som upprätthåller olika arbetsformer. Ibid s. 87. Det vore inte för lång-sökt att beskriva Webers studieobjekt i Den protestantiska etiken och kapitalismens anda som en arbetsideologi om lönearbete och eget företagande. Asplund menade att Webers analys låg på ”tankefigurernas nivå”. Asplund (1979) s. 165. Detta leder mig att resonera kring tanke-figuren arbete i min undersökning som en 1800-talskonstruktion.
119
Se t.ex. Ronny Ambjörnsson, Den skötsamme arbetaren: idéer och ideal i ett norrländskt
sågverkssamhälle 1880-1930 (Stockholm 1998); Björn Horgby, Den disciplinerade arbeta-ren: brottslighet och social förändring i Norrköping 1850-1910 (Stockholm 1986);
Thomas Ginner, Den bildade arbetaren: debatten om teknik, samhälle och bildning inom