• No results found

Kapitel 4 Teoretiska utgångspunkter, metod och material

4.2 Tankefiguren skola och tankefiguren arbete

Det vi tänker att skola och arbete är, formas i ett kollektivt medvetande som

tankefigurer med ett visst innehåll. Innehållet gestaltar erfarenheter av skola

och arbete vilket ger föreställningarna en viss persistens. Som Asplund

på-pekar är tankefigurer förankrade i tid och rum men så trögrörliga att de kan

uppfattas som fixerade vid en viss tidpunkt eller period i historien.

112

De

tankefigurer som opererade under tiden för undersökningen hade sina rötter i

de förutsättningar som industrialismen gav.

112

Utbildning i skolans form och arbete som lönearbete växer fram på bred

front, som två separata arenor under 1800-talet.

113

Skollagstiftning och

arbe-tarlagstiftning under 1900-talet samverkade till att dra upp gränserna mellan

skola och arbete, mellan barns och vuxnas dagliga verksamheter.

114

Skillna-derna mellan dessa verksamheter är stora; hur dagarna ordnas och tiden

dis-poneras, vilka man tillbringar sin tid med, hur de sociala relationerna

struk-tureras och vilka normer som gäller, för att bara nämna några av de villkor

som tar gestalt i hur vi tänker om utbildning/skola och arbete.

Yrkesutbild-ning är att foga ihop, överskrida, upprätthålla och på andra sätt hantera dessa

skillnader.

4.2.1 Skola

Utbildning som före 1800-talet varit en form för kunskapsöverföring endast

för en liten elit i samhället och begränsad institutionellt till lärdomsskolor,

universitet och privatundervisning, blir under 1800-talet något som kommer

att omfatta större och större delar av befolkningen. Därmed blir utbildning

tillgänglig för ett större kollektivt medvetande. Det är främst genom

institut-ionen skola som tanken på utbildning blir tillgänglig för den bredare

allmän-heten. Industrialisering och demokratisering var processer i samhället som

bidrog till att ge utbildning en folklig form. Skolan blev enligt John Boli ett

imperativ i samhället under 1800-talets senare del

115

och är idag (i Sverige

och västvärlden) synonymt med en lång inskolning till samhällsdeltagande

och arbetsmöjligheter genom utbildning. Vi talar idag om ”skolan” och

till-skriver den en mängd egenskaper eller önskade egenskaper som

demokra-tisk, lika för alla, en rättighet och så vidare. Den är både abstrakt, i sättet vi

talar om den och konkret, i bemärkelsen att vi alla upplevt den. Till

tankefi-guren skola finns därför en myckenhet av ”vetande”; hur det ska se ut i ett

klassrum, normer för bråkiga eller duktiga elever, hur tiden fördelas i

lekt-ioner och kunskapen i ämnen, är bara några få exempel. Tankefiguren skola

är en struktur av den här typen av föreställningar som de flesta kan relatera

till.

4.2.2 Arbete

1900-talet är också ett sekel då lönearbetet som arbetsform ökar (samtidigt

som det egna företagandet blir kvar under nya regleringar efter avskaffandet

113

Se t.ex.Sandin (1986); Philippe Ariès, Barndomens historia (Stockholm 1982) och Vivi-ana A. Rotman Zelizer, Pricing the priceless child: the changing social value of children, (New Jersey 1994), vilka alla på olika sätt belyser hur barn och skola ställs i kontrast till arbete under 1800-talet.

114

Ingrid Söderlind & Kristina Engwall, (red.) Barndom och arbete (Umeå 2008) s. 43 f.

115 John Boli, ”Folkskolan som teoretiskt problem i Sverige och västvärlden”

av skråtvånget). Litteraturen kring arbete och arbetets betydelse för

män-niska och samhälle är omfattande.

116

Forskning som förhåller sig till

begrep-pet arbete, utgår från en mängd olika definitioner av arbete och utarbetas ofta

för ett specifikt syfte och sammanhang.

117

Min uppfattning är att man i dessa

studier söker avgränsa en aktivitet utförd i ett visst sammanhang. Det innebär

därför en svårighet att utifrån dessa studier beskriva en historiskt förankrad

föreställning om arbete, på samma sätt som tankefiguren skola. Sociologen

Jan Karlsson menar emellertid att 1700-talets utveckling av den politiska

ekonomin gjorde att begreppet arbete i allt högre utsträckning kom att skiljas

från sin konkreta verksamhet och därmed bli föremål för intellektuella och

vill jag lägga till, kollektiva föreställningar.

118

Arbetsformerna lönearbete och

eget företagande så som de utvecklades under industrialismen fick stor

bety-delse för hur föreställningar om arbete kom att bli något hela samhället

kunde tänka kollektivt kring. Inom arbetarhistorisk forskning talar man om

diskurser som ”den skötsamme arbetaren” och dess motsats ”den bråkige,

odisciplinerade arbetaren”.

119

Dessa var diskurser som kunde uppstå genom

föreställningar om arbete och arbetare och knutna specifikt till

industrial-ismen som grundläggande existensvillkor. Det finns också mer specifika

föreställningar kring arbete närmare knutet till yrket. Här kan man ändå peka

på vissa för alla yrken gemensamma dimensioner av föreställningar kring

yrket, som till exempel yrkesetik, kvalitativ standard, traditioner med mera.

Detta finns också inbäddat i tankefiguren arbete.

4.2.3 Tankefiguren skola visavi tankefiguren arbete

Jag har velat understryka att utgångspunkten för undersökningen är skola

och arbete som två skilda och ofta motsatta tankefigurer. Som skilda arenor i

samhället skapade och (skapar) skola och arbete ytor för skilda symboliska

116 Jag syftar t.ex. på filosofiska arbeten som t.ex. Hannah Arendts Människans villkor: vita

activa, Rev. utg., (Göteborg 1998) och André Gorz, Arbete mellan misär och utopi (Göteborg

2001) eller Arne Helldéns idéhistoriska arbeten, Helldén (1979) och Helldén (1986).

117

Jan Karlsson, Begreppet arbete: definitioner, ideologier och sociala former (Göteborg 1986) s. 18 ff.

118

Ibid. s. 15. Karlsson refererar till Le Goff som talar om ”intellektuella bilder av arbete” d.v.s. arbetsideologier som upprätthåller olika arbetsformer. Ibid s. 87. Det vore inte för lång-sökt att beskriva Webers studieobjekt i Den protestantiska etiken och kapitalismens anda som en arbetsideologi om lönearbete och eget företagande. Asplund menade att Webers analys låg på ”tankefigurernas nivå”. Asplund (1979) s. 165. Detta leder mig att resonera kring tanke-figuren arbete i min undersökning som en 1800-talskonstruktion.

119

Se t.ex. Ronny Ambjörnsson, Den skötsamme arbetaren: idéer och ideal i ett norrländskt

sågverkssamhälle 1880-1930 (Stockholm 1998); Björn Horgby, Den disciplinerade arbeta-ren: brottslighet och social förändring i Norrköping 1850-1910 (Stockholm 1986);

Thomas Ginner, Den bildade arbetaren: debatten om teknik, samhälle och bildning inom

ordningar, sociala mönster, uppförandekoder och kvalifikationskrav. En

påminnelse om dessa i kortform återges i en översikt nedan.

Yrkesutbildningens olika villkor för lärande

Tankefiguren arbete Tankefiguren skola

Produktion (ekonomisk nytta)

Del i process och helhet, oordnat

Gå i lära

Mäster-lärling

Yrkesgemenskap/arbetskamrater

Arbetsplats

Redskap

Använda kunskaper/bedöma

Yrkesfostran/yrkesblivande

Lön

Reproduktion

(demokratisk-/ideologisk nytta)

Del av process och helheter,

ord-nat

Undervisning

Lärare-elev

Klasser/klasskamrater

Klassrum

Texter

Visa kunskaper/mäta

Medborgarfostran

Betyg

Översikten visar viktiga skillnader i hur skola och arbete ordnas, skillnader

som har betydelse för vilket lärande och vilka kunskaper som skapas inom

respektive verksamhet. Det utgör sedan delar av det tillgängliga innehållet i

hur vi formar det pedagogiska tänkandet utifrån strukturella villkor som

upp-står ur skola och arbete.