Minnesböcker

Förutom ovan nämnda källor har jag också tagit del av ett antal

minnesböck-er där pminnesböck-ersonliga hågkomstminnesböck-er varit särskilt värdefull information. I Från

murslev till dataskärm: några eldsjälar inom Göteborgs yrkesutbildning

berättar,

135

finns hågkomster och bilder från en lång tradition av

yrkesutbild-ning. Redan 1919 startades den första kommunala lärlingsskolan i Göteborg,

med kurser i mekaniskt verkstadsarbete och snickeri. I boken berättar flera

yrkeslärare om sina erfarenheter från 1940-, 1950- och 1960-talets praktiska

ungdomsskolor. Ofta handlar berättelserna om den nära anknytningen till

arbetslivet och vilka särskilda konsekvenser detta fick för hur

133

SFS 1918:1002 Kungl. Maj:ts nådiga stadga för den kommunala yrkesundervisningen; SFS 1921:706 Kungl. Maj:ts förnyade stadga för den kommunala yrkesundervisningen 1921; SFS 1941: 835 Kungl. Maj:ts stadga för centrala verkstadsskolor 1941; SFS 1955:503 Kungl.

Maj:ts stadga för statsunderstödda yrkesskolor 1955.

134

SFS 1962:439.

135 Vivianne Elveström, (red.), Från murslev till dataskärm: några eldsjälar inom Göteborgs

en utformades, till exempel genom produktion av varor och tjänster för den

lokala markanden.

Från yrkesskola till S:t Eriks gymnasium

136

handlar om Stockholms stads

lärlings- och yrkesskolor. Verksamheten skildras till stor del genom

inter-vjuer med gamla elever och lärare. Här kan man till exempel följa några

enskilda utbildningars utveckling bland annat frisör, tapetserare, snickare

och yrkesutbildningen för sjömän. Framför allt har jag satt värde på

berättel-ser som avslöjar något om olika yrkens normer och värderingar och hur

dessa förmedlats av lärare till elever.

I Lära för livet: Centrala verkstadsskolan i Karlskrona - CVK

137

möter vi

bland annat den karismatiske O.W. Andersson som i en artikel i TPU

be-skrevs som en ”åskans broder”.

138

Under åren 1936 till 1958 var han en

rek-tor som beskrevs ha haft srek-tort personligt inflytande på skolan. Berättelserna

om rektor Andersson illustrerar på ett bra sätt den autonomi som de

prak-tiska ungdomsskolorna hade jämfört med det övriga skolsystemet innan de

kopplades samman. Här ges inblick i lokala pedagogiska och organisatoriska

lösningar. Boken är dessutom rik på bilder av elevarbeten och skolmiljöer.

Skaraborgs läns Centrala verkstadsskola i Tidaholm 1938-1973

139

är

kanske den mest gedigna berättelsen om en verkstadsskola när det gäller

källmaterialets omfång. Här finns en kronologisk genomgång men den stora

behållningen är alla berättelser från elever och lärare under rubriker som:

”Gustaf Nilsson – kraftkarlen från Blekinge” eller ”Centrala verkstadsskolan

– en del av mitt liv”. Boken skiljer sig från övriga skildringar genom att

också inkludera lokala tidningsartiklar om skolan, exempel på

undervis-ningsplaner och protokollutdrag från skolstyrelsen. Den är också rikt

illustre-rad med fotografier från verksamheten. Sammantaget ger den en god insyn i

skolans vardag och hur de pedagogiska praktikerna operationaliserades där.

ESABs Verkstadsskola i Laxå 1949-1971

140

har ett liknande upplägg som

boken om verkstadsskolan i Tidaholm. Den har gott om biografisk

informa-tion om elever, lärare och skolledare samt många bilder.

Malmö stads skolor för yrkesundervisning 1831-1931

141

är den äldsta

till-bakablicken i urvalet och speciell på det sättet att den till viss del är en

sam-tidsbetraktelse. Den skiljer sig från övriga minnesböcker genom att

författa-ren, tillika rektorn, beskriver Malmö stads yrkesundervisning under 100 år i

en skrift som skulle ingå i firandet av detta jubileum 1931. Den innehåller

inga berättelser eller anekdoter utan är en rak – och ibland mycket detaljerad

– framställning bland annat av hur skolorna finansierats, administrerats,

136

Sven-Arne Larsson (red.) Från yrkesskola till S:t Eriks gymnasium (Stockholm 1991).

137

Lära för livet: Centrala verkstadsskolan i Karlskrona - CVK (Karlskrona 1996).

138

TPU 1957/1 O.W. Andersson – åskans broder – en av de stora i yrkesskolvärlden s. 12.

139 Skaraborgs läns Centrala verkstadsskola i Tidaholm 1938-1973, (Tidaholm 2006).

140

Jan-Erik Henriksén, ESABs verkstadsskola i Laxå En historisk återblick på skolan,

elever-na och företaget (Mjölby 2008).

141

vilka problem som uppstått då skolan vuxit ur sina lokaler vid olika tillfällen

och vilka lärare och ledare som varit aktiva i skolornas utveckling.

Från slöjdskola till gymnasieskola: en historik över Södertälje yrkesskola

1866-1971

142

är en kronologisk redogörelse över uppkomst och omvandling

av en yrkesutbildande verksamhet som sedan ansågs avslutad i och med

1971 års gymnasium. Inte heller här bygger texten på intervjuer eller

inne-håller berättelser. Däremot finns beskrivningar av samverkan med det lokala

näringslivet, uppgifter om arbetstider och flitpengar samt utdrag ur en del

intressanta skrivelser och årsredogörelser. Intressanta uppgifter om

kursut-bud visar hur anpassad verksamheten var till sin tid och plats. Ett exempel är

kursen i matsäckslagning läsåret 1926-1927 som ingick i utbudet av

”sär-skilda kurser för äldre”. Författaren sätter in kursen i ett historiskt

samman-hang med 1920-talets nyväckta intresse för näringslära och arbetarnas

vill-kor. De flesta arbetare var beroende av matsäck under den långa och

krä-vande arbetsdagen och man lade på husmors ansvar att sörja för kostvanor

som främjade hälsan. För detta ansågs hon dock i behov av viktiga

kunskap-er och på så vis motivkunskap-erades denna kurs i den praktiska ungdomsskolans

regi.

I artikeln ”Minnen från en yrkesskola”

143

i Kirunatidningen från 2003

be-rörs både flitpeng och produktion men det kanske mest intressanta med

arti-keln är att den baseras på den år 1990 uppstartade Veteranklubbens

verk-samhet. Veteranklubben, vars medlemmar är pensionärer med minst 20 års

erfarenhet av utbildningsfrågor, anordnar föreläsningar där bland annat

gamla lärare och elever berättar om sina erfarenheter från olika

yrkesutbild-ningar för att hålla liv i yrkesutbildningens historia i Kiruna. Artikeln

inne-håller bland annat ett intressant exempel på hur även utbildningar i

barnom-sorg fungerade som produktionsenheter, genom att erbjuda barnombarnom-sorg till

arbetande mödrar.

Minnesböcker är en tveksam historisk källa men man kan i alla fall

reflek-tera över att yrkesskolminnen som genre (för att inte tala om Kirunas

Vete-ranklubb), vittnar om att den gamla lokala yrkesskolan haft en viss betydelse

för många människor och för trakten. Ofta skildras utvecklingen från den

lilla skolan, tillkommen på initiativ från någon eller ett par eldsjälar, till

da-gens moderna gymnasium. I andra fall skildras dessa ursprungliga skolor då

de till följd av gymnasiereformen tvingats ur tiden.

Sammantaget kan man om innehållet i de böcker jag valt ut säga att de till

stor del utgörs av ett antal berättelser och betraktelser. Lärare, elever,

rekto-rer och annan personal har bidragit med minnen och berättelser, ofta inlagda

mellan styckena i en kronologisk historik över utvecklingen. Några är bidrag

142 Från slöjdskola till gymnasieskola: en historik över Södertälje yrkesskola 1866-1971 (Södertälje 1988).

143 Gunnar Bendix, ”Minnen från en yrkesskola”, Kirunatidningen, 2003(12):4, s. 22-25, 2003.

skrivna av bidragsgivarna själva och andra texter är baserade på intervjuer.

Materialets största fördel ligger i de ögonblicksbilder ur den praktiska

var-dagen som återges. Det bidrar till helheten genom att spegla idéer och

prak-tiker som blivit en del av människors erfarenhet av hur yrkesundervisning

gick till på det lokala planet. Detta kan sedan jämföras med det större

sam-manhang de ingick i. De åsikter om yrkesutbildningens förändring som

många informanter ger uttryck för analyseras inte. Det som används är

in-formation om vad man gjorde och hur man gjorde detta.

In document Utbildning på gränsen mellan skola och arbete: Pedagogisk förändring i svensk yrkesutbildning 1918-1971 (Page 65-68)