EDI-meddelandet

Ett användande av EDI innebär att EDI-meddelanden överförs från avsändarens datasystem till mottagarens datasystem, istället för att vanliga pappersdokument skickas per post eller fax.⁵ I figur 3.4 åskådliggörs hur informationen på ett

pappersdokument ser ut i ett EDI-meddelande.

FAKTURA

Fakturanr: 123456 Datum: 900125 Beställningsnr: 77777

Säljare: Köpare:

UNB+UNOA:1+PLASTVERKEN AB + BILFABRIKEN AB+900125:1623+1' UNH+1+INVOIC:89:2:UN'BGM+380+

123456+900125++77777-7:PO'NAD+

Transportservice

Kommunikationsservice

Figur 3.4: Figuren visar hur en pappersfaktura kan omvandlas till ett EDI-meddelande. (Andersson, 1990, s.14.)

För att kommunikation via EDI skall kunna ske med ett stort antal parter, utan att antalet varianter på meddelanden skall bli orimligt stort, krävs att ut-formningen av meddelandena standardiseras. I dagsläget finns det huvud-sakligen två

meddelandstandards, ODETTE-standarden och EDIFACT-standarden. Nedan ges en beskrivning av dessa båda standards, följt av en beskrivning av några av de vanligaste meddelandena inom respektive standard.

ODETTE-standarden

ODETTE (Organisation for Data Exchange by Tele Transmission in Europe) bildades 1984 av europeiska biltillverkare. Syftet var att koordinera

ut-vecklingen av EDI-standards inom den europeiska bilindustrin.²⁰

ODETTE-standarden har dock även spritt sig utanför bilindustrin. En anledning till detta är att de företag som är leverantörer till bilindustrin, även har börjat använda ODETTE-standarden vid kommunikation via EDI med kunder inom andra branscher.¹⁴

Till att börja med användes ODETTE-meddelanden endast till att styra det fysiska flödet av godset. Sedan inkluderades även betalningsmeddelanden och idag finns det även möjlighet att skicka CAD-filer med hjälp av ODETTE-meddelanden.^ref6

I dagsläget finns det drygt 30 olika meddelanden inom ODETTE-standarden.²⁰ Förutom meddelanden omfattar ODETTE även en standard för utformning av godsflaggor. En godsflagga är en streckkod som sätts på godset. Godsflaggan innehåller information om godsets innehåll, avsändare och mottagare.¹⁴ Figur 3.5 visar ett exempel på hur en godsflagga kan se ut.

Figur 3.5: Bilden visar en godsflagga enligt ODETTE-standarden.

Det finns ett antal svenska företag som träffas i arbetsgrupper för att utveckla ODETTE-standarden. De företag som deltar i dessa grupper är Scania, Volvo AB, Saab Automobile AB och Electrolux AB. Även Sveriges Verkstads-industrier deltar i grupperna. De projekt som dessa arbetsgrupper genomför, finansieras av de företag som finns representerade i projektledningen: Scania, Volvo AB och Saab Automobile AB. Anledningen till att Electrolux AB kan deltaga i diskussionerna trots att deras verksamhet skiljer sig från de övriga företagens verksamhet, är att ODETTE inte är specifikt inriktat på bilindustrin, utan att standarden är inriktad på all sammansättande industri med

serie-tillverkning.^ref6

Samarbetsgruppen enas om en gemensam ståndpunkt för hur svensk industri ställer sig i vissa frågor gällande ODETTE-standarden. Det är sedan denna ståndpunkt som framhålles vid internationella möten, då en representant ur den svenska samarbetsgruppen deltar.^ref6

Det finns ett antal olika företag som säljer datasystem som tillämpar ODETTE-standarden. EDI Center Odette tillhandahåller en lista på sådana företag och deras datasystem. I listan redogörs för vad som ingår i de olika systemen, men ingen klassificering av systemen görs och det är alltså upp till företaget själv att hitta ett system som är lämpligt för företagets verksamhet.^ref6

När ODETTE-standarden utvecklades fanns ingen internationellt godkänd

standard för EDI-meddelanden. I dagsläget finns det däremot en sådan standard, EDIFACT-standarden. Av denna anledning har ODETTE beslutat att anpassa de meddelanden som finns inom ODETTE-standarden till att bli subsets av

EDIFACT-standarden (se nedan).²⁰

EDIFACT-standarden

Genombrottet för tanken på en internationell meddelandestandard kom 1986, då den standard som kommit att dominera i Västeuropa (GTDI) slogs samman med den standard som kommit att dominera i Nordamerika (ANSI X12). Den

gemensamma standarden kom att kallas EDIFACT (Electronic Data Inter-change For Administration, Commerce and Transport).¹³ Utifrån denna standard har den nuvarande EDIFACT-standarden bildats och 1987 antogs EDIFACT av FN som en internationell meddelandestandard.⁵

I framtiden kommer EDIFACT med största sannolikhet att vara den

meddelandestandard som används inom alla branscher och i alla länder i hela världen.²⁰ I dagsläget finns cirka 70 olika meddelanden inom

EDIFACT-standarden.⁵ Några av de meddelanden som finns att använda i processen mellan köpare och säljare redovisas i figur 3.6.

20

Figur 3.6: Figuren visar EDIFACT-meddelanden för användning mellan köpare och säljare. (Fritt efter Fredholm, 1995, s.43.)

Utvecklingen av EDIFACT-meddelanden sker i så kallade MD-grupper

(Message Development Groups). När ett meddelande är färdigutvecklat lämnas det till FN för godkännande. Sverige finns genom cirka 20 personer representerat i nästan alla MD-grupper.⁵

Ett EDIFACT-meddelande består av flera segment. Dessa delas in i service-segment och dataservice-segment. Serviceservice-segmenten innehåller information om vilken typ av meddelande det är, var meddelandet börjar respektive slutar samt vari-från meddelandet kommer och vart det skall sändas. I datasegmenten finns den

information som är själva avsikten med överföringen, exempelvis information om artiklar och om leverantörens namn och adress.⁵

Varje segment delas in i ett antal dataelement. Ett dataelement är en enhet av data för vilken det finns en överenskommen innebörd. När ett meddelande överförs stoppas värden in i de aktuella dataelementen.⁵

Ett exempel på information som segment och dataelement kan innehålla ges i figur 3.7.

Figur 3.7: Figuren visar vilka delar av en traditionell pappersbeställning som motsvaras av segment och dataelement i ett EDI-meddelande.

(Fritt efter Fredholm, 1995, s.102.)

Vissa segment och dataelement är obligatoriska, medan andra är frivilliga. De frivilliga segmenten och dataelementen får användarna själva bestämma om de vill använda eller inte. Det är alltså tillåtet att välja bort vissa delar av ett

meddelande och ändå följa standarden för meddelandet.⁵

De flesta meddelanden som finns inom EDIFACT-standarden är alltför om-fattande för att användas i sin helhet. Av denna anledning skapas subsets av meddelanden på olika nivåer. Ett subset av ett meddelande innebär att enbart vissa segment och dataelement av meddelandet väljs ut. Utifrån det fullständiga EDIFACT-meddelandet skapas på internationell nivå, för olika branscher, olika subsets av meddelandet. Detta bryts sedan ned till ett subset på nationell nivå, där meddelandet anpassas till de förutsättningar som finns i det aktuella landet.

De två företag som skall använda meddelandet sätter sig sedan ned tillsammans och bestämmer vilka delar av det nationella branschsubsetet som de har behov av att använda i sin tillämpning.⁵ Detta förfarande beskrivs i figur 3.8.

Figur 3.8: Skiss över hur ett EDIFACT-meddelande bryts ned till lämpligt subset. (Fritt efter Fredholm, 1995, s.97.)

Som tidigare nämnts pågår för närvarande en anpassning av meddelanden enligt ODETTE-standarden, så att de skall bli subsets av meddelanden enligt

EDIFACT-standarden.

Eftersom olika företag använder sig av olika subsets, kan exempelvis en leverantör tvingas använda olika subsets av ett visst meddelande, vid kommunikationen med olika kunder.⁵

Några vanliga meddelanden inom ODETTE och EDIFACT

Nedan följer exempel på de mest använda EDI-meddelandena.²⁰ Anledningen till att vissa ODETTE-meddelanden motsvaras av samma EDIFACT-meddelande är att EDIFACT-meddelandena har en mer generell utformning och därmed kan användas i flera olika syften.

ODETTE EDIFACT

ORDERR ORDERS En beställning där köparen auktoriserar säljaren att leverera i enlighet med en tidigare lämnad offert.

DELINS DELFOREn leveransplan som skickas från köpare till leverantör, innehållande produktspecifikationer

med information om kortsiktiga leveranskrav, och/eller prognos på längre sikt.

SYNCRO DELJIT Ett avropsförfarande som i detalj informerar leverantören om sekvensstyrda leveranser.

KANBAN DELJIT Ett avropsförfarande för styrning av material- och produktionsflöden enligt konceptet Just-In-Time.

FORDIS DESADV Informerar köparen om transportenhet och innehåll när godset är färdigt att sändas iväg från leverantören.

AVIEXP DESADV Informerar köparen om transportenhet och innehåll när godset sänds iväg från

leverantören.

INVOIC INVOIC Innehåller fakturainformation, det vill säga begär betalning för levererade produkter.

3.2.2 Kommunikationsprotokollet

Kommunikationsprotokollet svarar för den logiska förbindelsen mellan två parter.

Detta innebär att kommunikationsprotokollet definierar hur upp-kopplingen mellan två parter skall ske, hur informationen skall överföras samt hur verifikation av överföringen skall ske.⁵ Detta kan även beskrivas som att

kommunikationsprotokollet förpackar meddelandet enligt en viss standard innan det sänds ut på kommunikationsnätet.³²

De vanligaste kommunikationsprotokollen är OFTP och X.400/X.435.⁵

OFTP

OFTP (ODETTE File Transfer Protocol) är ett kommunikationsprotokoll som är anpassat för användning tillsammans med kommunikationsnätet X.25 (se kapitel 3.2.3). Fördelen med OFTP är att det inte är så omfattande och därmed är enkelt att använda. Detta innebär dock även att protokollets funktionalitet begränsas.

Tack vare att bilindustrin och tullen har satsat på användning av OFTP, har protokollet fått en bred spridning bland EDI-användarna.¹³

X.400/X.435

Den första versionen av X.400 kom 1984 och var inriktad på elektronisk post, det vill säga utbyte av ostrukturerad information mellan personer. Vid denna tidpunkt började EDI bli allt vanligare. Eftersom X.400 inte riktigt uppfyllde de krav som EDI ställde, började ett nytt kommunikationsprotokoll att utvecklas.

1988 var detta protokoll, som var skräddarsytt för EDI, färdigt. Namnet på protokollet blev X.400/X.435.⁵

En fördel med X.400/X.435 är att det kan hantera både EDI-meddelanden och elektronisk post. Dessutom är den säkerhet som erhålls vid användande av protokollet mycket hög (se kapitel 3.2.4). X.400/X.435 är troligen det kommunikationsprotokoll som kommer att dominera inom EDI-området i framtiden.⁵